Från landsbygden.

Hablingbo, 19 Aug.
Väderleken har, oaktadt den ibland sett hotande ut, varit rätt gynsam och rågskörden, påbörjad i slutet af förra veckan, kan i dag sägas vara afslutad.
På åtskilliga fält något missmogen och blandad med ogräs, har rågen, gynnad af soliga och blåeiga dagar, kunnat få stå »i rak» och torde här till största delen välbergad i dag vara under tak och en del har äfven utsädesrågen uttröskad.
Hvete- och kornfälten som äfven stå så frodiga och lofvande torde ännu tåla stå på roten en tid. Rost påträffas i hveteaxep, — dock mycket sällsynt. Genom den våta sommaren, hvars like ej de gamle kunna minnas, blir i år den ymniga skörden betydligt försenad. Många äro de hemmansägare som på haltva hemman kunna, blott af korn, påräkna omkr. 200 tunnor, om det blir lyckligt bergadt.

En i våras till Amerika afrest och f. n. i Chikago sig uppehållande sockenbo skrifver till en bekant härstädes bland annat, »att i den stora staden, der likväl häpnadsväckande storarbeten förberedas till den blifvande utställningen, flera tusen personer gå förutan arbete och af de inflyttade reda de sig naturligtvis sämst, som ej kunna språket eller lärt sig något yrke», Oaktadt sådana sanna, mindre loekande underrättelser, afreste nu i veckan härifrån åter — i sällskap med en fru L. som med två minderåriga barn ett par månader varit på besök i baraodomghemmet hos en gammal mor, men för öfrigt bosatt i Galveston — tre flickor och en dräng, med hvilket sällskap skulle än ytterligare förena sig några bekanta från någon af de norra socknarne för att fresta lyckan der långt borta.

Att Linnéa borealis rätt ymnigt växer i en hage strax ofvavför den s. k. Nissevik torde kanske för flera än brefskrifvaren hittills varit obekant.

Silte, 20 Aug.
Varning åt föräldrar att ej låta barnen få handbafva eigdar och lior. Två gossar, bröder, från en bondgård härstädes skulle på lek försöka slå hemma på gården. Och följden blef om en stund denna, att den ene träffade den andre med sigden i benet strax ofvanom hälen så att alla senor skuros af. Föräldrarne reste genast till läkaren i Hemse med gossen, men som skadan var så svår att söfning skulle användas för att förbinda såret så måste gossen föras till lasarettet i Visby.

Hangvar, 22 Aug.
Inbergningen af rågen har under de senaste dagarne af förra veckan pågått med full fart och tyckes i det närmaste vara afslotad.
Rågsådden tog i fredags här och der sin början, men under veckans lopp kommer den på allvar att påbörjas.
Haftren har i sommar sett klen ut, beroende på den myckna nederbörden och den kalla försommaren scm varit rådande, men har nu efter de varma och vackra dagarne repat sig och lofvar en riklig skörd.
Sotax ibland kornet finnes på en del fält att få se, mest å de tidigt sådda fälten, men föröfrigt gläder landtmannen sig åt en så vacker skörd, som han på många år ej haft.
På höga och torra backar kommer hafreafmejningen att taga sin början redan i slutet på veckan.
Slåttern i Elinghems myr pågår ännu med full fart och säges det på många år ej varit så mycket foder gom just i år.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Augusti 1892
N:r 128

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kömmunernas inom Gotlands län inkomster under 1890 — de senaste uppgifter som i detta fall föreligga — uppgick till 499,299 kr., af hvilka 312,685 kr. belöpte sig på landskommunerna och 186,614 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af inkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyror, arrenden, räntor och dylikt endast 5.0 procent af alla inkomsterna för landskommunerna i länet, men 35.2 procent för Visby. Kommunalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 69.1 procent för de förstnämda, men med blott 50.3 procent för Visby. Statsbidragen uppgå till 17.0 procent för landskommunerna, men stanna vid 3.0 procent för Visby, hvaremot utskänknisgs- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3.0 procent, men stiger för stadskommunen till 11.8 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom länet till 491,340 kr., af hvilka 314,141 kr. föllo på landskommunerna och 177,199 kr. på Visby. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 7,959 kr. På Visby var öfverskottet 9,415 kr. medan deremot landskommunerna visade en brist af 1,456 kr.
Af de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgifter än inkomster Rone och Hangvar främst med en brist för hvardera af omkring 8,000 kr. samt Vestkinde, Tingstäde och Hall med hvardera omkriog 1,000 kr. Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 100,138 kr. eller 32.1 procent, till folkskolan 145,984 kr. eller 46.5 procent, till fattigvården 42,007 kr. eller 13.4 procent, till sundhetsvård 7,969 kr. eller 2.5 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,358 kr. eller 1.2 procent För Visby uppgick utgifterna för kyrkliga ändamål till 12,985 kr. eller 7.3 procent, till folkskolan 19,379 kr. eller 10.9 procent, (till fattigvården 25,560 kr. eller 14.4 procent), till sundhetsvård 5,481 kr. eller 3.0 procent samt till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 46,797 kr. eller 26.4 procent.
Med hänsyn till den kommunala myndighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkstälts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 257,666 kr. och de å kommunalstämma 56,475 kr., hvaremot inom Visby endast 21,520 kr. beslutits å kyrkostämma, men 155,679 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde den ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande rum mellan landsbygd och staden. På landsbygden utgjorde nämligen, som beslutits af kyrkostämmorna, icke mindre än 78.9 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för Visby var endast 12.1 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämma beslutade utgifterna i hela utgiftsennman med endast 21.1 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 87.9 procent.
Vid 1890 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,827,979 kr., derat 950,076 kr. tillhörde landskommunerna och 877,903 kr.
Visby. Med hänsya till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar & landsbygden med 615,617 kr. på fastigheter och inventarier och 334,459 kr. uti fordringar och kontanta medel. I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 396,749 kr. och fordringar och kon: tånta medel till 581,154 kr. Tillgångarna i fastigheter utgjorde å landsbygden 456,243 kr. i folkskolehus 59,752 kr. i fattigvårdsanstalter, 7,532 kr., i sockenstugor, och 33,435 kr. i andra fastigheter eller inalles 556,962 kr.
I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endast stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myndigheterna Dessa uppgingo för länets landsbygd till 1,738,279 kr. i kyrkor, 701,199 kr. i ecklesiastika boställen m. m. samt 63,619 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 851,812 kr., deraf för landsbygden 115,848 kr. och för Visby 735,964 kr.
Skulden för landskommunerna var vid årets början 107,189 kr., hvadan skulden under året ökats med 8,659 kr. eller 8.1 proc. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån utgjorde 9,874 kr. med hvilken summa de förra öfverstego de senares belopp. Af enskilda landskommuner hade Hemse den största skulden eller 16,752 kr., dernäst Vänge med 14,320 kr., Hejdeby med 7,603 kr., Othem med 6,653 kr. samt Hangvar med 6,517 kr. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Veskinde, Bro, Källunge, Vallstena, Martebo, Lummelunda, Boge, Fleringe, Bunge, Norrlanda, Ganthem; Halla, Viklau, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Mästerby, Hejde, Hamra, Sundre, Hafdhem, Näs, Eke, Silte, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skuldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillningen. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelen i kommunernas skuldbelopp kr. 2:62 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 103:65 alltså en ganska betydlig skilnad mellan lande- och stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgåogarne fördela sig högst olika, nämligen med kr. 21:48 pr invånare å landsbygden och kr. 123:64 i Visby, kommer behållningen att stanna vid kr. 18:86 för landsbygden, men uppgå till kr. 19:99 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarna utgjorde skulderna samtidigt 12.2 procent för länets landskommuner och 83.0 procent för Visby. Fördelas landskommuneroas skalder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 43 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bovillningen utfaller med kr. 51:1.
Kommunernas behållning, eller det belopp, som återstår, sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet tilll 876,167 kr. deraf 834,228 kr. för landskommunerna och 141,939 kr. för Visby.

Styrelsen för Gotlands södra härads brandstodsförening

har vid ordinarie sammanträde den 30 nysslidne Maj handlagt och beslutat i följande ärenden:
1:o Faststäldes de sedan föregående sammanträden inlemnade försäkringshandlingar. Enligt deröfver fördt protokoll ökades föreningens försäkringsbelopp med 26,661 kronor;
2:o Ersättning för under tiden timade brandskador tillerkändes åt nedannämda delegare:
a) hemmansägaren Oskar Anderson Mickels i Silte 784:50
b) enkan Johanna Henriksson Tenglings i Etelhem 7:c) hemmansägaren Jakob Jakobsson Maldes i När och dennes dotter Sofia Öström 53:75
d) hemmansägaren Jakob Olsson Bringsarfve i Eskelhem 16:e) smeden Kristoffer Lindgren Halor i Rone 15:f) arbetaren Oskar Pettersson Tass i Hejde 631:92
g) hemmansägaren G. Göransson Bredqvie i Fide 15:h) arbetaren Olof Ledin Stenhuse i Sanda 1,057:25
i) hemmansägaren Fr, Johansson Tjengvide i Alskog 7:50
Summa brandskadeersättningar 2,587:92
3:o Till betäckande af förenämda brandskadeersättningar och andra föreningen tillkommande utgifter beslöts att sammanskott, två (2) öre pr 100 kronor försäkringsvärde, skall at socknarnes värderingsmän i stadgad ordning uppbäras och till föreningens kassaförvaltare, A. Lagergren, Kyrkebols i Garda, aflemnas lördagen den 2:dra nästkommande Juli. — Med stöd at brandstodsreglementets 19 § och med hänsyn till de vid ersättningsfrågans behandling antydda giltiga skäl affordrag at Oskar Andersson Mickels i Silte och bang hustru, Josefina Andersson, bevis om aflagd vådaed innan ersättningen utbetalas.
4:o På grund af dagens bolagsstämmobeslut, inkomna ansökningar, lokala förbållanden samt gällande försäkringsvärden placerades de reserverade brandsprutorna sålunda: Hogrän socken 2, Eskelhem 4, Tofta 3, Hejde 3, Väte 3, Fröjel 3, Ejsta 1, Linde 1, Garda 2, Etelhem 1, Alskog 1, När 1, Lau 2, Burs 3, Rone 3, Hafdhem 5, Näs 3, Grötlingbo 3, Vamlingbo 4. — Genom brefkort, som tillsändas sockenvärderingsmännen, lemnas underrättelse hvarest och när ifrågavarande brandsprutor få afhämtas.
Burs den 4 Juni 1892.
På brandstodsstyrelsens vägnar:
C. H. Löfveberg.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juni 1892
N:r 89

Ersättning

för brandskador ha af södra brandstodsföreningen tillerkänts åt nedannämnda delägare:
hemmansägaren Oskar Anderson Mickels i Silte 784: 50, enkan Johanna Henriksson Tenglivgs i Etelhem 7: —, hemmansägaren Jakob Jakobsson Maldes i När och dennes dotter Sofia Öström 583: 75, hemmansägaren Jakob Olsson Bringsarfve i Eskelhem 16: —, smeden Kristoffer Lindgren Halor i Rone 15:—, arbetaren Oskar Pettersson Tass i Hejde 631: 92, hemmansägaren G. Göransson Bredqvie i Fide 15: —, arbetaren Olof Ladin Stenhuse i Sanda 1,057:25, hemmansägaren Fr. Johansson Tjengvide i Alskog 7:50, summa 2,587:92.
Till. betäckande af förenämnda brandskade-ersättningar och andra föreningen tillkommande utgifter beslöts ett sammanskott af två (2) öre pr 100 kronor försäkringsvärde.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 Juni 1892
N:r 87

Vid landstingsmannaval

för södra häradet i dag återvaldes fyra bland de fem afgående ledamöterna nämligen brr L. Norrby (23 röster), O. R. Pettersson (23), J. Uddin, Stånga, (21), och J. Sahlsten, Sallmunds (16). Till det femte rummet anstäldes omval hvarvid kyrkoherden Sundblad i Garda erhöll 17, O. Pettersson, Hallute i När 14 och J. Hägg, Gerum, 11 röster och blef alltså den förstnämde vald. De fyra afgående ersättarne återvaldes samtlige: O. Hallbom, Silte (16 röster), P. Levander, Hafdhem (15), Joh. Johansson, Hogrän (20) och Jak. Johansson, Fardhem (13).

Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 Maj 1892
N:r 70

Från landsbygden.

Burgsvik, 4 April.
Sjöfarten i härvarande hamn kan sägas öppnad nu. I lördags qväll inkom skonerten Hilda från Flensburg, för lastning af oarbetad sandsten — affall vid slip- och blockstensbrytning — på Antwerpen.

Ett sågverk kommer härstädes inom kort att uppföras vid Hanséns stora väderqvarn.
Med den drifkraft qvarnen besitter kommer den enligt sakkunniges försäkran, att vid någorlunda skapligt väder drifva eägen med en kraft fullt motsvarande ett större ångverk.

Diverse ofog föröfvas här i socknen. Så bortbars och sönderslogs i spillror en grind från en hemmansägare häromnatten. Spaningar efter gerningsmannen eller männen pågår, men som det tyckes utan resultat.

Vamlingbo, 5 April.
På grund af det vackra vädret har nu vårarbetet med jorden på flere ställen tagit sin början härstädes, ja, en landtman lär till och med i dagarne bege sin hafresådd så vida torrvädret fortfar. går, 4 April, sattes redan potatis af en jordägare, som vill ha tidig skörd. (Förlidet år började potatissättning redan 2 April härstädes.)

Ny likvagn ha Vamlingboborna nu erhållit för ett pris af något öfver 200 kronor. Medel härtill ha på frivillighetens väg insamlats at pastor i församlingen.
Såsom, förut nämts hade en del församlingsmedlemraar hos kommunalstämmans ordförande anhållit att å stämma få upptaget ärendet att ej hålla kommunalstämma på söndag. Denna deras begäran har ej af ordf, bifallits, utan har denne på enskild väg skriftligen förklafat, att ett sådant förhållande icke vidare kommer att äga rum, så vida det icke af vederbörande myndighat påbjudes, eller eljest. af behofvet påkallas. Med detta svar lära ock de, som yrkat härpå, förklara sig nöjda.

Fjellfiske har nu under islossningstiden idkats i trakten med tämligen bra resultat. Så t. ex, har, särskildt i Sundre, med ryssjor fångats många rätt vackra exemplar af gädda, ja t. o. m. lax.

Strömmingsfisket har äfven börjat, men hittills med föga framgång.

Silte, 5 April.
Hastigt dödsfall. Förliden söndag middagstiden dog helt plötsligt hustrun till skomakarmästaren Romin, Lukase. Hon hade på förmiddagen varit ute och gått ett slag med barnbarnen. Hemkommen sade hon till del unga makarne att de kunds gå i kyrkan så ville hon se efter barnen. De gjorde sig så i ordning för tempelbesöket. När de åter inkommo i hvardagsrummet för att helsa farväl på barnen låg svärmodren död på golfvet.
Hon hade förmodligen fått slag. Hon var vid sitt frånfälle 52 år. Hennes man var för tillfället bortgången i ett ärende.

Amerikaälskare. Från denna socken skola åter ej mindre än 10 personer vända fosterlandet ryggen. De rusta sig af alla krafter i ordniog för den långa färden öfver Atlanten till det »förlofvade landet» för att der uppslå nya hem. Vore ej bättre att stanna i gamla Sverige än att kasta sig ut i ett främmande land der så många faror och frestelser möta och der för närvarande råder stor arbetsbrist?

Våren har inträdt och dess förstlingar, de kära blåsipporna, ha för redan 8 dagar sedan vaknat ur sin slummer, Jorden på de högt belägna åkrarne reder sig och vill förleda landtmannen att så sin vårsäd, men han vill först ha regn.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 April 1892
N:r 53

Från landsbygden.

Klintekretsens värmöte hölls i Fröjel skolhus 4 Mars. Under mötet, som var talrikt besökt, hölls tvänne proflektioner af folk- och småskolelärarinnorna på platsen, af den förra i kristendom, af den senare i hufvudräkning, Sedan samtal öfver dessa lektioner hållits och protokollet från föregående kretsmötet föredragits, hölls af en af kretsens medlemmar ett föredrag, hvari fordringarna på en 4-klassig folkskola, skött af en lärare, afhandlades, Talaren påpekade, hurusom till följd af undervisningsämnenas mångfald mången lärare, för att medhinna de förelagda kurserna, genom ett oupphörligt, nervöst jägtande från ämne till ämne, genom sönderklyfvande af lärotimmarna i hälfter och fjerdedelar etc. öfveranstränger sig sjelf och undergräfver sin helsa samt uttröttar barnen och framkallar leda hos desamma; att andra deremot bringas till missmod, förlora sjelfförtroende och i hopplöshet om sitt arbetes framgång försjuoka i likgiltighet. En del lärare åter, sade föredragaren, taga, såsom Jakob Ärlig, saken kallt, arbeta efter förmåga med jämnmod och låta dervid bero, huru mycket de kunna hinna. Teckning torde hafva mindre praktisk betydelse för folkskolans barn i allmänhet såsom öfning i att afteckna blad o. d., ja, t. o. m. landskapsstycken; under form af linearteckning borde detta ämne kunna öfvergå i den geometriska undervisningen. Hand och öga får barnet äfven öfva vid skrifning. Hvad som erfordras för olägenheternas undanrödjande är antingen flera lärarekrafter eller en 3-klassig småskola eller ock, hvad som egentligen lättast torde låta realisera sig, en regelbunden fortsättningsskola, dit en del af kurserna i folkskolans ämnen kunde framskjutas.
Folkskollärarne Andersson, Pettersson och Rosvall hade af kretazen anmodets att i samråd med inspektören, kyrkoherden Uddin, upprätta förslag till en normal-läseordning för landsbygdens 4-klassiga folkskolor, hvilket förslag vid detta möte framlades. Efter någon diskussion beslöt kretsen uttala, att den ansåg förslaget böra utgöra ett normalförslag till läseordning för berörda skolor.
Nästa möte hålles i Tofta skolhus, hvarvid lektioner hållas af lärarepersonalen på stället: i folkskolan i decimalbråk, i småskolan i åskådningsöfning.

Slite, 5 Mars.
I dag på morgonen inkom hit ångf. Nautilus, kapten Förster, på resa från hemorten Lybeck till Reval med styckegods och tomfat (sepritfat). Mellan Dagö och Hangö är fullt med drifig, så att åtskilliga ångare, deribland den härifrån på onsdag utgångne ångaren Eos, sitta fast.
Kapten Firster inväntar tre order från Re-val, huruvida han skall vänta här till dess Reval blir tillgängligt eller om han skall afgå till Libau för att der lossa lasten, som till ej ringa del består af frukt. Fartygets kolförråd fylles här.

Körbar har isen mellan Enholmen och Slite varit de senaste dagarne, hållande 7—8 tum; dock är »djuploppet» öppet.

Missionsfest hölls sistlidne torsdag i Boge skolhus, hvarvid föredrag hölls af pastor Gradelius öfver texten om »arbetarne i vingården», I tillämpningen nämde talaren, att hvar och en af oss vore kallade till arbetare i Herrens vingård med särskild syftning å missionsverksamheten. Efter det utmärkta, af en ganska talrik åhörarekrets med uppmärksamhet åbörda föredraget följde auktion å af några missionsvänner inom socknen för missionen förfärdigade arbeten, hvilka, tack vare de många spekulanterna, inbringande en eumma af 106 kr.

Hablingbo, 5 Mars.
Såsom sockenombud vid sammanträde inför domhafvanden å Skogs 14 dennes för beslut om väghållningsdistriktens storlek hafva utsetts för denna socken landtbrukarne N. Nilson, Stjups, och O. Larsson, Bosarfve.

Till valman för landstingsmans väljande har utsetts landtbrukar Juh. Olofsson, Burge, med Oskar Olofsson dersammastädes som ersättare.

Andligt föredrag i härvarande folkskolesal hölls i går afton af predikant G. Nilsson. Efter sång och bön upplästes de första verserna af Esaias 53 k. hvilka gaf talaren anledning att tala om Kristi djupa lidande och förnedring och hans ställföreträdareskap. som profeten förutsagt i både klagande och frågande form. Föredraget väckte bland den talrikt församlade menigheten allmän oppmärksamhet icke blott för det vårdade i talesättet ntan äfven för det undervisande, den reda och ordning med hvilket denna betraktelse framstäldes.

En bondhustru, som nu i tolf års tid legat till sävgs och blott sommartiden, då öfriga husfolket varit ute på arbete stigit upp någon dag, har fått den fixa idén, att hon blifvit slagtad allt sedan en åderlåtning. Den som verkställt den är slagtaren och får hon se honom ropar hon: nå kommer han igen och vill slagtä mi. Någon rubbning i bjärnan har väl föranledt denna hennes fixa idé.

Silte, 5 Mars.
Olyckshändelse, Göran Kristoffersson, Mickels i Silte, i går ensam sysselsatt med rifning af ett gammalt hus råkade genom nerfallande sten och murbruk skada sig så illa, attåföga hopp lär finnas förjhans vederfående, Tränne förbigående personer, med tillhbjelp af en föregående, som skulle biträda honom, kommo den olycklige; till bjelp då de hörde hans svaga klagan och fingo draga honom ur raset och hemforsla honom. Hufvudet är illa tilltygadt och ena örat afslaget. Om ena benet är blott krossadt eller afbrutet är ej, när detta skrifves, ännu konstateradt, Drängen hade dagen förut å samma ställe utsatts för fara som dock ej hade några vidare följder.

Öja, 5 Mars.
Ett beklagansvärdt dödsfall inträffade häromdagen härstädes, då hustrun till en statkarl afled efter verkstäld barnförlossning, efterlemnande make och sex minderåriga barn (det äldsta af omkr. 9 års ålder) i mycket torftiga omständigheter. Vid dylika tillfällen gäller som oftast denna regel att »snar hjelp är dubbel hjelp»; så äfven här. Ty hade icke den oegentligheten inträffat, att skjutsen, som skulle hämta barnmorskan, måste gå till Fide och der på flera ställen uppsöka denne, hvarigenom en dyrbar tid förspilldes, hade kanske statkarlshustruns lif varit räddadt. Nog af, nu afled hon en stund efter barnmorskans ankomst af — som det påstås — förblödning.

Bra betaldt för jagtmark fingo Hamraborna, som i dessa dagar utarrenderat densamma till en »jägareförening» ifrån trakten för ett pris af — som det säges — 40 kr. för år. Tillläggas bör att hemmantalet inom denna socken utgör blott omkring 6 mantal.

God tur med sin fåratvel, kan man med skäl säga att en landtman från Fide har. Se här ett exempel. Förlidet år erhöll han af 10 tackor ej mindre än tjuguen ungar, hvilka samtliga i höstas betingade ett pris af nära 9 kr. stycket. En enda tacka framfödde på 6 år ej mindre än 16 afkomlingar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 7 Mars 1892
N:r 37

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten. (Andra sammanträdet).
Barnaföda. Kristina Larsdotter i Alskog mot Oskar Pettersson i Etelhem angående bidrag till barnauppfostran förekom, i hvilket mål svaranden blifvit dömd att fria sig med ed, om han gitte. Denna ed aflade Oskar Pettersson.

Hustru Lovisa Larsson hade instämt sin man, arbetaren O. Larsson, nu bosatt i Visby, förut vid Davide i Rone, med påstående om skillnad till säng och säte. Svaranden lemnade bifall till hustruns begäran.

Länsman J. A. Lindström hade uttagit stämning. å fjerdingsman O. Cederlund i Silte och hans minderårige son, med påstående om ansvar för oloflig jagt å rapphöns. Svaranden medgaf att 5 rapphöns blifvit skjutna af sonen och af hushållet förtärts.

F. d. nämdemannen Olof Olofsson, Wentinge i Hejde, hade instämt inspektoren på Klintebys, herr Helmuth Wöhler, med påståenden om ersättning dels för bortförande af träd, fällda i Qvie skog i Hejde, till hvilken käranden har atverkningsrätt under sin lifstid, och hvaraf han till possessionaten W. Wöhler försålt skog till värde af 4,500 kronor, men samma till herr Wöhler försålda skog, skulle afverkas och bortföras före den 1 Januari innevarande år, hvaremot svaranden, hvilken såsom sin broder W. Wöbhlers inspektor, haft befallning öfver arbetarne, hvilka afverkat och till Klintebys hemfört den af dem fällda sko= gen, låtit efter den 1 sistlidne Januari bortföra en del träd; dels att Wöhlers arbetare bland öfriga träd fällt sådana, som varit aftagna till fröträd och dels för det de tagit hål på gärdesgården för den fällda skogens bortförande. Svaranden ingaf afskrift af köpekontraktet, hvilket innehöll att skogen ej finge afverkas efter den 1 Januari detta år, men ej någon bestämmelse om att den afverkade skogen icke finge bortföras efter samma dag, förty ansåg han sig varit berättigad att hemföra den skog han lagligen köpt och inom i kontraktet bestämd tid afverkat. Till bemötande af de öfriga stämningspåståenden andröge, att inspektor Wöhler anvisat arbetarne hvilka vägar de för trädens hemforslande finge begagna samt allvarligen förbjudit dem att fälla något fröträd, hvadan, om någon af arbetarne handlat i strid med de befallningar och tillsägelser de erhållit, blefve sådant deras sak och ej inspektorens. Hvad slutligen beträffade tunen, hade arbetarne varit tvungna taga hål på den för att komma fram, enär man bebagat tillspika grinden, genom hvilken de skulle köra och för öfrigt tillhörde samma tun icke käranden utan en man vid namn Ramberg, som gifvit lof att taga hål på den.
På grund af bvad han andragit, bestred herr Wöbhler samtliga käropåståendena, Målet uppsköts till första rättegångsdagen af fjerde sammanträdet.

Länsman J. E. L. Eneman förde talan mot arrendatorn Jacob Rondal Rangsarfve i Alskog för skogshygge. Målet blef uppskjutet till nästa sammanträde.
Samme åklagare yrkade ansvar å bonden Jakob Larsson Käbbe i Ejsta för djurplågeri, som svaranden skulle begått vid tärmjandet af en ung oxe, hvilken varit spänd tillsammans med en gammal, men blifvit illa misshandlad och stupat samt dött. Svaranden blef af domhafvanden tillhållen att redogöra för huru kreaturet varit ispändt, huru långt och hurn länge man kört dermed samt huru det bebandlats. Svaranden hade vid tillfället haft till biträde en person Hederstedt, som skötte tömmarna, hvaremot svaranden sjelf gick bredvid den unga oxem, som drog till venster, samt höll honom i ena hornet med högra handen. Han medgat att Hederstedt slagit kreaturet med den körpiska denne vid tillfället haft i handen, äfvensom att svaranden sparkat den unga oxen. Svaranden bestred käromålet och öfverlemnade saken till afgörande. Utslag kommer att afkunnas å tingets fjerde sammanträde.

Arrendatorn å Kungsladugården, herr A. Dassow, hade instämt statkarlen Karl Petter Andersson med påstående om ansvar för afvikande ur tjensten. Svaranden, tillstädes, medgaf att han lemnat sin tjenst hos herr Dassow, men dels hade han dertill varit tvungen för att ej han och hustrun skulle svälta ibjel, enär de ej hade något att lefva af och han ej utfått allt hvad som hörde till den betingade staten och dels ansåg han sig berättigad att flytta, enär, då han gjorde påtalan om utfående af det, som resterade på hans stat, herr Dassow vägrat lemna det och sagt, att om svaranden vore missbelåten, så vore han fri från tjensten den 24 Oktober. Målet uppsköts.

Länsman Svallingsson förde talan mot arbetare Gustaf Östman i Träkumla för misshandel begången mot en ålderstigen man Byström, Svaranden nekade, hvarför åklagaren begärde uppskof för att anskaffa bevis, Målet uppsköts till nästa sammanträde.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 Februari 1892
N:r 26

Från landsbygden.

Silte, 16 Febr.
Sorgligt dödsfall. I dag på morgonen fans enkan Siltberg liggande död utanför dörren till sin bostad. Gumman, som var öfver 70 år gammal, bodde ensam i sin lilla stuga. Hon hade varit ute för att taga in ved, ty hon fans liggande med ved i förklädet och troligen har hon fa!lit omkull och slagit hufvudet mot någon sten så att hon ej förmått resa sig upp, utan i snö och köld fått utandas sin sista suck. Närboende grannar som ej sett af henne på ett par dagar gingo dit för att se till henne, då de funno henne utanför dörren död; så troligen har hon legat sen lördagsafronen. Gumman har en son bosatt på Vestergarn, som många gångar velat ta modren till sig. Det har hon aldrig varit med om, utan velat helst bo i sin stuga för sig sjelf.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 Februari 1892
N:r 26

Från landsbygden.

Södra Gotland, 25 Jan.
Mässfall inträffade i går i Vamlingbo och Sundre kyrkor på grund af kyrkoherdens iråkade sjukdom — influensa. Sjukdomsfallet inträffade så kort före söndag att någon prest ej hann hemtas, utan måste bud kringgå i socknarne om de instälda gudstjensterna.

Apropå inflnensa, så grasserar den i oroväckande grad härstädes. Kasper något hushåll finnes, der ej någon och på många ställen flere äro insjuknade.
En äldre bondgumma, som flere dagar Iegat af influensa, skulle häromdagen, då hon trodde sig något bättre, upp och värms sig vid spiseln, då hon öfverraskades af ett svimningsanfall och störtade hufvudstupa i elden, Hennes man, som till all lycka var närvarande skyndade att rycka henne ur sitt farliga läge så att hon blott med förbränd tumme slapp ifrån sin farliga svimning.

Silte, 25 Jan.
Om den misstänkta eldsvådan vid Mickels höll kronolänsman Lindström förhör med ägaren till ladugården fredagen 22 dennes, men ingenting kom i dagen om eldens uppkomst. Af det nedbrunna huset var äfven ett tröskverkshus som ägaren O. Andersson, Mickels gifvit aftal om köp med en person från Fide, som skulle afhämta och hemforsla nämda bus tisdsgen 19. Då han kom till stället der huset stått, hade det nedbrunnit natten förut, hvadan han fick vända bem med oförrättadt ärende.

Influensan, den härjande sjukdomen, som hittills visat sig skonsam mot vårt samhälle, har dock nu tagit sitt inträde ätven här på 4—5 ställen, Ännu har intet dödsfall inträffat till följd at densamma.

Sankt Pauli dag ha vi i dag och då är »brödet halfätet och fodret halfgifvet. Iyser golen denna dag blott så länge, att ryttaren kan sadla sin häst blir det ett godt år», siger bondpraktikan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Januari 1892
N:r 14