Det såg mörkt ut

i går morgse med utsigterna för den annonserade lustresan till Stora Karlsö. Det var visserligen solsken och vackert väder, men vindarne voro långt ifrån gynsamma. En frisk, allt för frisk bris blåste och hvita gäss syntes ute på hafvet. Visbys kapten hade dock beslutit att gå, bara han fick några som följde med.
Stor tvekan rådde ända in i sista stund bland de tilltänkta passagerarne; en stor del vände efter en funderare om igen, föredragande att stanna på landbacken. Men ett 40-tal hade mod nog att trotsa det upprörda hafvet och på utsatt tid gick också ångaren till sjös med dem. Man såg ganska allvarsam ut, men snart märkte man med glad öfverraskning, att rullningen ej på långt när var så farlig som man förestält sig att den skulle blifva. En och annan såg visserligen litet blek ut om nosen, men någon egentlig sjösjuka var det ej att tala om.
Snart såg man konturerna af Karlsöarne träda fram som svaga förtoningar för att så småningom blifva allt fastare och efter en på det hela taget mycket angenäm sjöresa kastade Visby ankar i Norderhamn, derifrån landstigningen sedan skedde i småbåtar, raskt och utan alla äfventyr.
Man spred sig genast i grupper öfver ön. Bland sällskapet befunno sig sex amatörfotografer och de hade brådt att fästa öns vackra partier på sina plåtar: den höga, starka fyren, den egendomliga grottan Stora Förvar och de många andra pittoreska klipp-partien, hvilka väckte stor både förvåning och förtjusning.
Under ett par, tre timmar ströfvade man omkring i alla väderstreck, tills man vid 1/2 3-tiden samlades om bord för att gemensamt intaga middag. Uoder denna låg ångaren alltjämt för ankar i Norderhamn, men vid 4-tiden lättades det och återfärden anträddes. Det hade nu lugnat ut betydligt. Sjöresan blef synnerliger avgenäm, och mycket belåten med lustfärden hamnade man ånyo i Visby vid 7-tiden på aftonen.
De voro många, som ångrade, att de af öfverdrifven rädsla afhållits från att resa med till den vackra Karlsön.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Augusti 1894
N:r 125

Lustresa till St. Karlsö!

Söndagen den 12 Augusti kommer åogt. »Visby» att göra en tur till St. Karlsö, om vädret är tjenligt, om tillräckligt antal passagerare antecknar sig senast fredagen den 10 dennes å Badbussalongen, D. B. V:s paviljong och hos undertecknad utlagda listor. Afgångstid från Visby kl. 9 f. m.; från Karlsö kl. 4 e. m.
Afgift 2 kr. person.
Axel Pettersson.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 Augusti 1894
N:r 121

Lots- och fyrväsendet inom Gotlands fördelning.

Vid de 13 lotsplatserna inom Gotlands fördelning uppgick under 1893 lotsningarnes antal till 630 med en inkomst af 4,884 kr. Året förut voro inkomsteras större eller 5,053 kr.
Inom hela riket uppgingo under 1893; lotsningarne till 29,819 med en inkoms af 688.571 kr.
At Gotlands fördelnings lotsplatser står, ifråga om antalet lotsningar, Visby främst med 27 lotsningar, och den första lotsningen inträffade 26 Januari samt den sista 31 December, med influtna lotspengar af 1,786 kr., hvaraf största lotslotten utgjorde 865 kr. Darnäst koramer Klinte med 100 lotsningar, första 20 Februari, sista 6 Decembar, infutna lotapengar af 478 kr. samt största lotslotten 286 kr. Slite hade 85 lotsningar, första 14 Mars, sista 8 December, influtna lotspengar af 1,222 kr., största lotslotten 305 kr. Ronehamn hade 44 loteningar, första 25 Mars, sista 21 November, influtna lotspengar af 867 kr., största lotslotten 188 kr., hade 29 lotsningar, första 15 April, sista 7 December, influtna lotspengar af 182 kr., största lotslotten 66 kr. Ljugarn bade 20 lotsningar, första 17 April, sista 16 December, influtna lotspengar af 179 kr., största lotslötten 89 kr. Fårösunds södra gatt hade 19 lotsningar, första 20 April, sista 9 December, inflatna lotspengar at 219 kr., största lotslotten 54 kr. Grötlingboudde hade 15 lotsningar, första 25 Mars, sista 15 November, inflatna lotspengar af 121 kr., största lotslotten 60 kr. Härvik hade 14 lotsningar, första 15 April, sista 28 Juli, influtna lotepengar af 88 kr., största lotslotten 44 kr. Vestergarn hade likaledes 14 lotsvingar, första 19 April, sista 19 Oktober, ioflutna lotspengar af 67 kr., största lotelotten 33 kr. Fårösunds norra gatt hade 12 lotsningar, första 20 April, sista 927 November, influtna lotspengar af 116 kr., största lotslotten 90 kr. Burgsvik hade 9 lotsningar, första 24 April, sista 21 Juli, influtna lotspengar af 71 kr., största lotslotten 385 kr. Storvik bade 5 lotsningar, första 24 Mars, sista 21 Juli, influtna lotspengar af 85 kr., största lotslott 85 kr.
Högsta lotslotterna inom riket hafva förekommit vid Helsingborg med 3,199 kr., Gefle med 8,175 kr., Nylsnd med 2,868 kr., Malmö med 2,735., Oxelösund med 2,656 kr. samt Sandhamn med 2,502 kr. Öiriga lotsplatser med större lotslott än 2,000 kr. hafva varit Hernö, Landskrona, Norrköping, Göteborg, Lilljungfrun Limhamn, Liggskär och Sundsvall.
— Bogseringar. Fartyg, som utan anlitande af kronolots begagnat bogseringar, i sådana lotsleder, att endast half lotsafgift erlagts, uppgick inom Gotlands fördelning till endast 1 med en afgift af 2 kr. 30 öre.
— Grundstötning med kronolots ombord timade inom Gotlands fördelning 1 gång, hvilket mål efter rättslig undersökning öfverlemnats till vederbörande krigsrätt, som dock vid årets utgång icke meddelat beslut.
Strandningar och olyckshändelser.
Inom Gotlands fördelning inträffade under 1893 19 strandnings- och olyckshändelser, hvarvid 15 grunadstötningar förekommo, 2 fall vid i sjön träffad svårare skada, som föranledt fartygens öfvergifvande eller införande i hamn samt 2 fall, då till ankars liggande fartyg drifvit i land. I 10 fall var påföljden ringa, ingen eller okänd, i 3 fall var skadan betydlig och i 6 fall blefvo fartygen vrak. Af de strandade fartygen voro 5 ångare. Vid strandningstillfällen omkom, enligt hvad kändt är, ingen person.
Olyckorna voro följande: Vrak: en skonert fråa Vestergarn med afgångaort Katthammarsvik och destinationsort Svenborg, med trälast, under frisk N, N. O. vind och klart väder. Skonerten vägrade i en vändning, hvarför ankaret fäldes, men draggade med, så att fartyget dref på land vid Vikudden i Katthammarsvik, Kronolots var ombord. En galeas från Mariestad med afgångsort Oskarshamn och destinationsort Visby, med last af jern m. m., under N.N. V. storm och halfklar luft, vid s. sidan i Visby yttre hamn emellan badhusat och Skutrefvet. Ha galeas från Fårösund med afgångsort Ksppelshamn och destinationsort Vieby, med last af trä, under 0. S. O. vind med laber bris och regntjocka, 1′ N. O. från Visby, En skonert från Helsingsborg med afgångsort Helsingborg och destinationsort Reval, med last af tegel, under S. V. vind med laber bris och klar lufc, Fartyget sprang läck 43′ N. O. t. O. från Fårö fyr och sjönk. Ett skonertekepp från Kristiania med afgångsort Stugsund och destinationsort W. Hartlepool, med last af pitprops, under N. O. vind med frisk bris och stark tjocka, vid N. Ö. udden af Närsholmen.
Ett skonertskepp från Malmö med afgångsort Tunadal ooh destinationsort Köbenhavn, med trälast. Fartyget, som låg till ankara, dref 0 grund se. om inseglingsrännan till Klintehamn.
Betydlig skada: ett skepp från Stavanger med afgångsort Blyth och destinationsort Hernösand, med last af stenkol, under S. V. vind med frisk bris och mulen luft, vid Gotska Sandöns N. V. udde (Bredsandsudden). Ett skonertskepp från almö med afgångsort Tunadal och destinationsort Köbenbavn, med last af trä. Under S. S. V. storm och disig luft sprang fartyget läck emellan Hoborg och Stora Karlsön, men inkom till Klintehamn, En ångare från Newcastle med afgångsort Shields och destinationsort Kronstadt, med stenkolslast under frisk O. N. O. brig och tjocka vid Heligholm.
Okänd skada en ångare från Rostock med afgångsort – Kronstadt och destinationsort Dorrecht, med trälast, under S. O. vind med laber bris och klart väder, vid Faluddsrefvet (Briten). Kom flott med hjelp af ångbåt. En ångare, under frisk V. bris, 2 8/4′ S. S. 0. 1/2 O. från Ronehamn. Kom flott med egen hjelp och fortsatte resan.
Ingen eller ringa skada: en ekouert från Visby med afgångsort Fårö och destinationsort Visby, med last af ved, under N. N. O. vind med laber bris och klart- vader, vid Repenäsndde, 1′ N. 1/2 O, från Bungeör.
Bristande kännedom om farvattnet förorsakade grundstötningen, En jakt från Haugesund med afgångsort Haugesund och destinationsort Visby, med last af sill, under laber V. bris och klart väder, strax utanför inre bojen i Visby hamn, s. om farvattnet. Kom flott sedan en del af lasten loseats. Ett skepp från Bremen med afgångsort Narva och destinationsort Cardiff, med barlast, under laber S. S. V. bris, strömsättning och regntjocka, vid Skenholsrefvet, 2 1/2. 8. V. t. S. från Buvgeörs loteuppassningsställe. Ea ångslup från Visby med afgångsort Fårösund och destinationgort Visby, med barlast, under 8. vind med laber bris och regn, vid Vialmsref, strax N. om Fårösunds N. gatt. Ea galeas från Gröningen med afgångsort Memel och destinatiopsort Bremen, med last af trä, under laber S. V. bris, vid Grötlingboudde. Fartyget, som sprungit läck, började så småningom att fyllas med vatten, hvarför befälbafvarep, för att rädda besättningen, satte det på land, hvarifrån det sedermera togs flott och infördes till Ronebamn, der det kondemnerades. En jakt från Vestergarn med afgångsort Klintehamn och destinationsort Vestergarp, under storm från S. S. V. och disig luft, i Vestergarns hamn. Jakten låg till ankars, men ankarne draggade med, så att fyrtyget dref i land. En ångare från Visby med sfgångsort Slite och destinationsort Ronehamn, med last af diverse, under O. vind, frisk bris, tjocka och strömsättning, vid Virudden, 2 N. O, från Närs fyr. En jakt från Bargsvik med afgångsort Stockholm och destinationsort Burgsvik, med last af diverse, under S. S. V. vind och tjocka, vid Närrefvet.
Inom hela riket voro strandnings- och olyckshändelser, som drabbade fartyg vid Sveriges kuster, 205. Vid dessa blefvo 131 ringa skadade, 38 betydligt skadade och 36 vrak. Af de strandade fartygen voro 82 ångare. Af dessa olyckshändelser inträffade de flesta eller 103 å östra kusten från Haparanda till Ölands södra udde. Så vidt kändt är, hafva vid strandningstillfällena omkommit 17 personer.
Lifräddningsanstalterna inom riket räddade 44 menniskolif, deraf 7 vid Gräsgård, 23 vid Sandhammaren (Mälarehusen) 4 vid Ystad, 1 vid Skanör och 9 vid Visby.
Farkoster inom Gotlands fördelning ufpgingo under 1893 till 51, deraf 1 schefkutter, 3 lotskuttrar (kronans), 40 tjenstebåtar tillhörande lotsarne, 4 båtar vid fyrplatser och 3 lifräddningsbåtar. Sjömärkena voro 173, deraf 16 fyrar och fyrskepp, 32 båkar, stångmärken och kummel, 39 bojar och större prickar, 61 mindre prickar och 25 vinterprickar.
Inom hela riket funnos 764 farkoster och 4,717 sjömärken.
Uungefärliga värdet af fyrar, sjömärken m. fl. säkerhetsinrättningar inom riket uppgick vid 1893 års slut till 9,141,895 kr., deraf fyrarnve och fyrskeppen 6,580,195 kr., sjömärkena 198.582 kr., mistsignalinrättningarne 194.239 kr., öfriga signalinrättningar 18,871 kr., lotsbygnaderna 759,075 kr., förtöjnings- och säkerbetsanstalterna 315,500 kr. fartyg och båtar 715,849 kr., lifräddningsanstalterna 72,908 kr., samt diverse 287,036 kr.
Gotlands fördelning äger 13 lotsplatser, 17 uppassningeställen, 16 fyrplatser, och lifräddningsstationer. Personalen uppgår till 99 mao, deraf 1 öfverlots, 1 lots&lderman, 8 fyrmästare, 3 uppsyningsmän, 28 kronolotsar, 4 lotslärlingar, 17 fyrvaktare, 8 fyrbiträden och 29 räddningsmanskap.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 Juli 1894
N:r 111

I tördjagten

på stora Karlsön i fredags och lördags, anordnad för konungens jagtklubb, deltogo endast 3 personer, Bytet vardt 49 tördar, deraf en jägare fälde 29 och en annan 20.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 Juli 1894
N:r 105

De gotländska fornfynden

utgöra alltjämt en vigtig del af den årliga tillökningen i statens samlingar. I senast utgifna hälte af Antikvitetsakademiens månadsblad betecknas de fynd, som gjorts på Stora Karlsö af doktorerna Kolmodin och Stolpe samt i Näs socken af folkbögskoleföreståndare Hansson såsom de vigtigaste af stenåldersfynden på senare tid.
Särskildt om Karlsöfynden i Stora Förvar skrifver Månadsbladet:
Öfver hvarje schakt (af 1 fots djup) upprättades fyndkartor och alla ben tillvaratogos för att få statistiskt material. För att erhålla ledning för af görande at frågan, om grottan hyst bofast befolkning året om, eller blott till fälliga besökande, har särskild vigt lagts på att bilda serier af käkar af unga Phocaceer (säldjur), af hvilkas tandutveckling ett slags månadskalender kan vinnas. Antalet djurarter representerade bland afskrädet har betydligt ökats, äfven med många oväntade fynd. At brist på tillgängligt jämförelsematerial ha dock de definitiva bestämningarna måst uppskjutas. Särskild uppmärksamhet förtjena de talrika menniskoben med märken efter yttre våld, som på olika ställen anträffats. Antalet funna fornsaker går till öfver 700. I de tre öfversta schakten anträffades föremål från yngre jernåldern (kam och spelbrickor af hästtand; spelskifva af kalksten med koltecknade rutor). Vid 3 fots djup börja stenåldersfynden: massor af redskap och vapen af ben, fragment af lerkärl med ötverraskande rik ornering; stenyxor och andra verktyg. Afskrädet i stenåldersafdelningen var öfvervägande säl, En rekognosceringsgräfning ådagalade att äfven den stora grottan »Suder Vagnshus å Lilla Karlsö varit bebodd under likartade förhållanden med »Stora Förvar» och »Jungfruhålet» å Stora Karlsö.
Sedan detta skrefs har som bekant gräfningarne fortsatts med all ifver och ytterligare stora sändningar fynd ha oppgått till hufvudstaden, der de nu ordnas till ett fornhistoriskt materiel af högt värde.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Januari 1894
N:r 9

Öfverseglade och omkomna fiskare.

För någon tid sedan utgingo från Ejsta, bland andra fiskare, äfven en båt hvari befann sig skomakaren Svensson jämte två andra personer. De begåfvo sig så långt ut, att de voro på andra sidan stora Karlsö, innan de lade sina nät. Under nattens mörker kom en större, okänd ångare vägen fram. För några andra fiskare slet den sönder 2 garn. På morgonen var den båt, hvari Svensson befann sig försvunnen, utan att man vidare hört af densamma. Den har tydligen af den nämde ångaren seglats i sank, hvarvid alla tre i båten varande sorgligt nog omkommit, skrifves till G. A.
Svensson, som var gift sedan ett par år tillbaka, efterlemnar en ung hustru och ett spädt barn. De båda andra hette Odin och Jacobsson, båda från Fröjel, den senare från Bockes derstädes.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 1 December 1893
N:r 187

Förmodad olyckshändelse.

Måndagen 16 dennes begåfvo sig fem båtlag från fiskläget Valborgbodar i Fröjel ut på driffiske, skrifves i går till Gotl. Allehanda. Kursen togs nordvest af stora Karlsö, och garaen utsattes ej synnerligen långt från denna ö. Återfärden försvårades i följd af stark motvind och kryssning måste vidtagas i det svarta mörkret. Fyra af dessa båtar återkommo till nämda fiskläge före daggryningen och hade 20—40 valar strömming pr man, men den femte har, när detta skrifves, ännu ej afhörts. Man befarar olyckshändelse, antingen genom öfversegling af något fartyg eller att den bräckliga farkosten under kryssningen i mörkret krossats mot Skarlakansrefvet.
De saknade äro landtbrukaren Karl Odin, Kaupe, undantagsmannen Jakob Jakobsson, Bockes i Fröjel och skomakaren Johan Svensson, Uggårds i Ejsta. Den sistnämde efterlemnar hustru, en späd dotter och en åldrig moder.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Oktober 1893
N:r 165

This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.

Privacy policy