Trutbeståndet föremål för beskattning.
I söndags hölls den första av årets jakter på Stora Karlsö, och närmare ett 30-tal klubbmedlemmar och inbjudna hade infunnit sig från olika delar av landet. Det är naturligtvis icke endast jakten, som lockar till ett besök på den ståtligaste av fågelöar i Östersjön, utan den underbara naturen och allt annat vad Karlsö har att bjuda på. I själva jakten deltoog ungefär hälften av sällskapet.Omedelbart efter ankomsten till ön, där gästerna möttes av Karlsö jaktoch djurskyddsförenings klubbmästare, direktör Oscar Roswall, och v. ordf. direktör Axel Hanner samt inspektor Josef Nordström, intogs frukost, som var dukad på de stora stenhällarna utanför jaktpaviljongen. Och var säker om att ingen glömde att taga för sig av rätterna från det berömda kosthållet. När man länge nog smort kråset, började jägarna rusta sig för att taga ett nappatag med tördar samt jaktmarkers och fiskevattens rovriddare trutarna.
Från skeppare Hederstedts ”Törden” dirigerade. godsäg. Otto Hanson jakten, och jakten sker enligt vissa bestämmelser och efter Wöhlers önskan, som är angiven på en devis över stora ingången till jaktpaviljongen: ”Törd jagas endast från båt, och ingen fågel lemnas åt hafvet.” Med ett flertal småbåtar på släp stack ”Törden” ut till havs, för att så småningom lämna, ett par jägare med roddare på säkert avstånd från varandra.Första skottet knallade och en törd dalade mot vattnet. Efter hand blev skottlossningen livligare, men någon storfångst kunde det icke bli tal om, ty tordmularna, d. v. s. de allra flesta av dem hade flyttat för några dagar sedan, så det var endast några, som dröjt sig kvar. Det förhåller sig nämligen så, att så snart tördarna övat sina ungar i deras livsbetingelse, nämligen att fiska på djupet, försvinna de från Karlsöarna till andra fiskevatten. Ett 40-tal tördar endast blev hela jaktbytet. Men då så många skickliga skyttar kommit ut till Karlsö, blevo de ombedda att ”gallra” en smula bland de rovgiriga trutarna, som gärna kalasa på harungar, ägg och andras fågelungar. En hel del av de glupska bestarna fälldes.
Efter jägarnas återkomst till Hien, prövade skyttarna sin skjutskicklighet på lerduvor, till dess matsignal ljöd för samling kring middagsbordet — de ovannämnda bastanta stenborden. Dir. Roswall hälsale gästerna samt uttalade föreningens tack till konsul Carl E. Ekman, som ställt Karlsö-kuttern till förfogande. Kammarherre Hallin tackade å gästernas vägnar, och förklarade att den härliga vistelsen på ön gjort dagen helt lyckad, trots att tördarna dragit sina färde. ”Dagen kanske inte hade varit så strålande, om tördarna funnits i så stort antal att de förmörkat solen”.
Hyllningstelegram avsändes till föreningens förre mångårige ordf., konsul Carl E. Ekman, den nuvarande ordföranden doktor v. Eckerman och f. vice ordföranden, överste Gartz.
Vid olika tillfällen under den vackra dagen voro filmkamerorna i verksamhet, och t. o. m. en autogiro svävade länge över ön, då jakten pågick, och försvann efter att ha fullgjort sitt värv — att fotografera St. Karlsö från luften.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 Augusti 1938
N:r 181
