Sundre – GUTAR FÖRR

20 mars 202520 mars 2025

Ifrågasatt jämkning i länsmansdistrikten.

Den 14 Dec. 1877 förordnade k. m:t, att antalet länsmansdistrikt inom Gotlands län, då utgörande tio, skulle minskas till sex och att af dem tvänne skulle utgöras af, det ena Fardhems, Garda och Burs ting, jämte Eksta pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Fardhem, Linde, Lojsta, Levide, Gerum, Burs, Stånga, När, Lau, Etelhem, Garda, Alskog, Lye, Ejsta och Sproge; det andra Hoburgs, Grötlinge, Hemse ting samt Habblingbo pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Hablingbo, Silte, Hemse, Alfva, Eke, Rone, Grötlingbo, Hafdhem, Näs, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre. Länsmännen i dessa bägge distrikt hafva icke boställen sig anvisade och äro f. n. boende, den ena i förstnämda di strikt, bvilket, jämlikt af k. m:t senare meddelad bestämmelse, numera benämnes Gotlands Södra fögderis mellersta länsmansdistrikt, vid Etelhems jernvägsstation, och den i det senare, benämdt Gotlands södra fögderis södra länsmansdistrikt, i Öja socken i närheten af Burgsviks hamn. Längsta väglängden från länsmännens bostäder till distriktsgränsen är för länsmannen i mellersta distriktet till stranden i Sproge socken 4,2 nymil och för länsmannen i södra distriktet omkring 3 nymil. Folkmängden i mellersta distriktet var vid 1891 års utgång 7,386 personer och i det södra 7,623.
Efter det förutnämda distrikts indelning vunnit tillämpning hafva emellertid förhållanden inträffat, som skulle göra en jämkniog i deona indelning önsklig. Så har i Hemse socken uppstått en allt mera vflig rörelse och mera samlad befolkning af den betydelse att k. m:t uti skrifvelse 25 Juoi 1886 förklarat, att för densamma, benämd Hemse handelsplats, ordningsstadgan, bygnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer skola i tillämpliga delar gälla, hvarefter särskild municipalstyrelse der ordnats. Då en ganska lifbg rörelse råder å denna plats, bvilken tillika är ändpunkten af Gotlands jernväg, och der anordnade månatliga torgdagar vanligen sammanföra rätt mycket folk, är det af vigt att polistillsya der finnes. Nu bör emellertid denna plats till södra länsmansdistriktet och är belägen på 2 mils afstånd från länsmannens bostad. Då denna länsman jämväl har flera orter med jämförelsevis betydbgare befolkning inom sitt distrikt, såsom Ronehamn på 3 mils afstånd, Bargsviks bamn och ett under senare åreo anlagdt och bedrifvet stenhuggeri vid Hoburgen med en del löse arbetare på omkring två mils afstånd, är det både betuogande och besvärligt för bonom att utöfva den honom åliggande polisuppsigtea ipom distriktet. Länsmannen i mellersta distriktet har åter ingen plats med mera samlad befolkning inom »itt distrikt. Ett otjemnande af denna olikhet till båtnad för en mera verksam polistillsyn kan utan svårighet ske på det sätt att en del af södra distriktet öfverflyttas till det mellersta; och dertill bör i första rummet ifrågakomma Alfva och Hemse socknar, utgörande Alfva pastorat. Om sådan öfverflyttning sker och länsmannen får sin bostad i Hemse socken, der brist på dertill lämpliga lägenheter ej lärer förefia nas, vinnes derjämte den fördelen, att han kommer att bo mera centralt i distriktet än nu, med längsta afstånd till distriktsgränsen af å ena hållet 3 mil, å det andra af omkring två mil, till lättnad för tjenstegöromålen och minskning i kostnader för allmänheten, — Visserligen skulle genom en sådan omreglering ionevånareantalet i de båda distrikten blifva icke obetydligt olika, idet att mellersta distriktet fioge 8,547 och det södra 6,462 per soner efter folkmängden år 1891; men denna omständighet torde ej tillmätas någon afgörande vigt i förhållande till de fördelar, som regleringen komme att medföra i ofvan antydda afseenden, och då tillökningen i innevånareantalet i mellersta distriktet icke medför någon afsevärd svårighet i distriktets skötande. Upplysningsvis kan här nämnas att ionevånareantalet i södra fögderiets norra länsmanvsdistrikt år 1891 utgjorde 8,012 personer.
Med afseende å hvad sålunda anförts har länsstyrelsen hemstält, att k. m:t ville förordna om sådan jämkning i länsmansdistrikten inom Gotlands södra fögderi att Alfva pastorat, bestående af Hemse och Alfva socknar, må öfverflyttas från södra till mellersta distriktet, en förävdring, som ej mindre kronofogden i fögderiet och vederbörande länsman, än äfven Hemse och Alfva sockenmän, i kommunalstämman hörda, förordat såsom önsklig och förmånlig, och att denna förändring må få tillämpas med början af &r 1895. K. m:t har häröfver anbefallt kommarkol legium och statskontoret afgifva utlåtande.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Augusti 1894
N:r 126

22 februari 202522 februari 2025

Vid biskopsvisitationen

i Vamlingbo och Sundre inspekterades först Vamlingbo folk- och småskola och gaf förhöret vid handen att undervisningen skötts så, att den ej lemnade rum för någon anmärkning. Undervisning har meddelats i trädgårdsskötsel, flickslöjd och gymnastik. Slöjdskola för gossarne skulle inrättas. Skolrådet ville göra hvad på det ankomme för fortsättningsskolas inrättande. Rådet anskaffar gerna och villigt den undervisningsmateriel, som behöfdes. Sockenbibliotek fans med hundskatten som anslag.
Baslut hade nyligen fattats om Vamlingbo kyrkas reparation med hänsyn till skeppets och korets förstoring, inläggning af nytt golf, anskaffande af nya bänkar enligt af byggmästare N. Pettersson uppgjordt förslag. Inom kort torde ock tornrummet iordningställas, ehurn tillgångarne icke nu medgåfve det. Kyrkans yttre tarfvade reparation; åtminstone borde foten cementeras. Den gemensamma messskruden befans i godt skick. Kyrkogården var värdigt hållen. En väl ordnad trädplantering utmed hela kyrkogårdsmuren uppgafs till största delen vara ett verk af pastors egen hand.
Äfven i Sundre folk- och småskola hade undervisningen tillfredsställands bedrifvits. Biskopen hemstälde om slöjdundervisningens förläggande utom den egentliga skoltiden. Sackenbibliotek fans, men ej anslag till detsamma. Biskopen påvisade behafvet häraf.
Suodre kyrka befans hufvudsakligen i godt skick. Två bortfallna stenkolonner borde dock ersättas af nya. Biskopen påvisade behofvet af kyrkans uppvärmning; kyrkorkeet ville taga frågan i öfvervägande. Kyrkogården var väl hållen.
Arkiv, inventarier, räkenskaper m. m. föranledde inga anmärkningar.
Ur pastors embetsberättelse meddela vi:
Gudstjensten besökes allmänt under sommaren, fåtaligt under vintertiden. När mer än 3 åhörare infinni sig hålles alltid guds tjenst. Partiernas medlemmar athålla sig strängt från alla kyrkliga förrättningar. En och annan tvekar till och med att gå in i kyrkan vid anhörigas jordfästning. Friförsamlingen har eget bönehus, baptisterna skola bygga ett under sommaren. Utom baptisterna undandraga de flesta frikyrkliga sina barn opet, och alltså blir antalet odöpta allt större.
Somliga döpa sjelfva sina barn. Avt omdöpa äldre personer tycks dock nu kommit ur bruk. I Vamlingbo finnes 52 och i Sundre 23 odöpta barn. Nattvardsgästarnes antal synes vilja minskas. Konfirmation äger rum hvart annat år. De flesta partisinnade föräldrar låta ej konfirmera sina barn. Husförhören tyckas blifva allt mindre besökta. Bibeln läses allmänt bland de äldre, ej så bland de yngre.
Utan tvifvel — säger pastor — råder här större söndring än i något annat pastorat.
Baptisterna äro delade i två partier, det ena bestående af 80 medlemmar, det andra af 2), utom barn. Af frikyrkliga finnes 110. Metodismen hyllas at många. Lagligen utgångna ur kyrkan äro i Vamlingbo 6, i Sundre 3. Sex borgerliga äktenskep ha ingåtts sedan förra visitationen. Två par baptister sammanlefva utan vigsel.
Pastor säger sig ei känna någon församlingsbo, hos hvilken dryckenskapen är en last. Det öfvervägande antalet äro nyktra.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Juli 1894
N:r 102

2 januari 20252 januari 2025

Från landsbygden.

Sundre 20 Mars 1894.
Vår ha vi härute nu, jämte mildt klimat, solvarma dagar med italiensk himmel. Mandelblomman och snösippan titta fram här och hvar i trädgårdarne. Af flyttfåglar ha anländt: svan, vipa, lärka och starar i mängd, hvilka senare vid gårdar, der man har stunkor i större parti, låta höra sitt snattrande.

»Gack och gör sammaledes»! Landtbrukar Westergreh på Ljufves har, å sin för ett år sedan aflidne faders graf, låtit på årsdagen af hans dödsdag resa en ståtlig grafvård af Hoburgsmarmor. Denna minnesvård, förfärdigad af verkmästare Peterson vid Lindströmska stenhuggeriet härstädes, är den första af verkligt ren och gedigen stil som i mannaminne, — om ens någonsin, blifvit uppsatt å vår lilla kyrkogård och kommer såväl tillverkaren som ägaren af densamma till all heder.

Fortsättning följer! Stenhuggningen vid Lindströmeka marmorbrottet till konstakademien är nu svart fullbordad, hvadan allmogen här gått och »hängt läpp». Man har nämligen varit rädd för att bli af med sina mångahanda förtjenster som dermed varit förknippade. Nu är emellertid den glädjande underrättelsen ute och far på ryktets sannfärdiga vingar att bergshandteringen här skall fortfara, i det nya leveransaftal lära ha ingåtts. Se glad ut, du »sydligaste Sudergute» föratt du allt fortfarande får gräfva i »Hoborgsgubbens skattkammare». Men glöm ej känna dig tacksam mot fabrikör Lindström!

Ur djurens lif. Man står på en af altanerna å den ståtliga Hoborgens fyrtorn en morgon. Solen svingar sig upp, målande det spegelblanka hafvet i guld, der borta ur östervåg. Med solen vaknar allt lit, Komma så från när och fjärran, östan och vestan, fåglar med spanande blickar, kretsande ö!ver fyrstationen. Hvad vilja väl alla dessa? Jo, här är fråga om »kampen för tillvaron!» Nu elå de sig ned vid stationens täcka dufslag, ty der vid foten af densamma finnes föda sadan gårdagen, ämnad åt slagets kuttrande invånarne. Nu är der en större mävgd församlad, bestående af kråkor, kajor, blågråkor, gul- och gråsparf, starar och en del af duftamiljen. Här går det nn bfligt till vid »smörgåsbordet». Samtliga ha’ god aptit i den aria morgonstunden. Ännu spisar den brokiga skaran i god sämja. Men — nu börjar striden om »mitt och ditt», Duffamiljen tyckes nu inse hvilket intrång, »vildarne» gjort på deras egen föde, som de fått af sin egen husbonde, hvarför honorna börja odsint kuttra och hanarne sprätta med sina stjertfjädrar i gräsmattan, samt gå med arg uppsya genom gästernas skara, liksom ville de säga: bort med er, snyltgäster! Men intet bjelper. Då kommer den sista svärmen ut urslaget, gör några hvigande oeh klatschande saltomortaler i den stilla morgontimman, för att riktigt»mårna» sig.

Der nere å marken förfölja dufvorna de större snyltgästerna med hugg och slag och de små med en väl placerad vinge. En blåkråka, försedd med endast ett ben, ramlar vanligen omkull vid en sådan vinge. De objudna gästerna kunna emellertid ej längre hålla ut med dessa slag. Dufvorna äro nu ändtligen ensamma herrar å täppan — tills nästa morgon då samma lek upprepas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Mars 1894
N:r 43

1 januari 20251 januari 2025

Från landsbygden.

Sundre 17 Mars 1894.
En eländig jordisk tillvaro, hvilken fängslat den arma kvinnan vid sjuksängen under många år, slutade en bondhustru härstädes för ett par dagar sedan, Till följd af den beklagansvärda sjukdom, ledvridning, förlamning och flera svårare åkommor hvaraf hon led, måste man bokstafligen mata den arma varelsen såsom ett litet barn. Nog har det varit en pröfvotid för hennes man som med bjelp af blott tvänne barn under hustruns sjukdomstid tått sköta gårdsbruket, hushållet och den sjuka, och då dertill lägges att husbondens 80-åriga fader äfven är behäftad med många svag- och skröpligheter som äro ganska svåra, och modren, som dog för omkring ett år sedaf, före sin död förorsakade mycket besvär, gammal och sjuklig som hon var, må man ej undra på att tiden tungt lagt sin hand på den äkta mannen.

Sjelftagna arfsrättigheter. För ett par måsader sedan afled i en grannsocken en ung barnlös hemmansägare som kort före sin död lät uppsätta testamente af innehåll att hans likaledes unga hustru skulle ärfva alltsammans efter hans bortgång. Häröfver blefvo naturligtvis den aflidnes närmaste slägtingar mäkta förgrymmada och en den aflidnes avåger har varit nog djerf, att i en dödeboet tillhörig hage, hvilken var belägen i närheten af hans hemvist, taga en god tribut af den der växande skogen, som han dels hemfört och dels som sågtimmer forslat till sågen.
Tillsagd om det orätta i sitt beteende lär han helt trankilt svarat att jag ämnar ej sluta upp ännu med det arbetet ty der fins godt om skog och jag är en arfvinge med i boet. Såvida ej uppgörelse i godo mellankommer torde saken få en slutakt inför Häradsrätten, påstår min sagesman.

Burgsvik, 16 Mars.
I dag mot kvällen inkommo i härvarande hamn för proviantering fem stycken blekingslexkuttrar. De hade enligt hvad de uppgåfvo fiskat nu på våren vid preussiska kustev, men ej med något riktigt löpande resultat. Färden skulle nu ställas åt Bottniska viken, der de vid den norrländska kusten tänkte försöka sin lycka.

Som en riktig kappsegling tedde sig deras insegling i hamnen, der de lågo så nära att de knappast hade vändningsrum för hvaraodra och lade tydligt i dagen sin afsigt vara att se hvem som först nådde målet. Nordostliga vinden blåste skarpt rätt emot, men det bekymrade dem föga; blott ett par små »slag» och de voro vid bryggan. Gamle erfarne sjömän, som åsågo regatten försäkrade att de knappast sett bättre snällseglare.

De bottenlösa vägarne i hvilka man en längre tid måst traska, börja nu torka af och bli någorlunda skapliga till fromma för menniskor och lättnad för dregarne.

Södra Gotland, 17 Mars.
En låntagare. Till ett bondfolk här på söder inkom några dagar före jul en yngre sjenstedräng och bad att få låna tio kronor åt sin husbonde, en närboende hemmansägare. Bondens hustru, som för tillfället var ensam hemma, uttryckte till sin förundran öfver, att drärgena busbonde ej sjelf upplånte sina penningar utan begagnade drängen, som mellanhand, Men dertill hade drängen svar, genom att ursäkta sin husbonde, som hade att trängande göromål i hemmet från hvilket han ej kunde aflägsna sig, Efter denna förklaring, gaf kvinnan honom de begärda penningarne, hvarefter drängen under förklaring att penningarne skulle återbetalas inom fjorton dagar afbröt sitt tal, med ett jag måste skynda hem med pengarne och tack för hjelpen o. lommade i väg.
Fjorton dagar gingo och månader med, utan att långifvaren hörde sin gäldenär nämna om lånet, vare sig att han vore skyldig eller att han skulle återbetala oaktadt de träffades nästan dagligen.
I torsdags, då långifvaren inkom till gäldenären, då denne utfordrade kreaturen i ladugården, kommo de bland annat äfven till tals om den knappa penningtillgången, då långilvaren tog tillfället i akt att påminna den andre om dennes skuld. Denne blef helt häpen öfver hvad han hörde och förklarade bestämdt att han ej vare sig sändt sin tjenare i flylikt ärende eller bekommit några peningar, utan alltsammans var ett svek af drängen.
De bägge bönderna öfverlade derefter om bästa sättet att få drängen »bekänna kort», dervid de enades om, att ej hålla razzia förr än följande dag, då de skulle anskaffa vittnen för att få honom fast.
Men, ödet eller hvad det var, gynnande denna gång bedragaren i det han blott afskild från de talande genom en tunn brädvägg lyssnade till hvarje ord som sades. När han af derag tal hörde hvad klockan var slagen, smög han sig ifrån sin observationsplats, gjorde ett kort besök i drängkammaren efter sina penningar samt skyndade allt hvad tygen höllo till långifvarens bostad der han hade den turen att återigen träffa husmodern hemma, till hvilken han lemnade penningarne under täusen tackar från ungfar för lanä hvarpå han hastigt aflägsnade sig. Då de bägge Jönderngsedan förehöllo honom bedrägeriet nekalg-fen helt fräckt, hotande att lagföra dem för beskyllning, till hvilket de gåfvo svar på tal, genom en »slående» morsalpredikan med efterrätt.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 Mars 1894
N:r 43

25 december 202425 december 2024

Från landsbygden.

Fide, 26 Februari.
Den på dagordningen här inom socknen stående frågan, är det nu pågående laga skiftet. Det har gått rätt raskt undan, tack vare der goda väderleken på senhösten, som gjorde att mätningen och graderingen hann afslutas. På det senaste sammanträdet; var det fråga om häfdförteckningen, d. v. s. om allt var rätt upptaget, samt om alla undan tag, som kunde komma i fråga. På sistone kom ock i fråga att skiftesdelägarne skulle yttra sin mening, hvar de ville hafva sina skiften förlagda, och somliga voro rätt belåtna, när de utan protester från vederbörandes gida, fingo anamma de bästa bitarne, Måtte de bara bli lika nöjda när de sedan, i slutet af nästa månad tror jag, få se sina planer på kartan.

Väderleken har nu en tid bortåt varit någorlunda öfverensstämmande med årstidens tordringar, d. v. s. kallt, så att det har blifvit litet käle i jorden; men snö bar varit sällsynt att få se. I dag snöar det dock rätt duktigt.

En ko, som får två kalfvar, hör nog inte till det alldagliga. Häromdagen, öfverraskade dock en dylik sin ägare med ett par välskapade och krya exemplar.

Sundre, 27 Febr.
Vårtecken ha vi många härute i det sydligaste sudret, ty länge ha vi haft barjord med tämligen mildt klimat och sedan 14 dagar tillbaka ha här passerat större och mindre ångare, ibland i flottor om 6 till 8 stycken, de flesta kommande öster ifrån »with full speed» med kurs på sundet. Af segelskutor ha vi deremot ej sett en enda.

Starens, den efterlängtade käre sångarens ankomst hit är ju också ett tvärsäkert vårtecken.
På tal om staren, har en hans vän och beskyddare, boende här i socknen, låtit å olika odalgårdar uppsätta ett 50-tal hålkar förutom de 75—100 st. som han uppsatt kring sin bostad. Ett bevis på hans välvilja mot den pyttige och sällsksplige sångaren, som manar oss lite hvar till eftertöljd.

»Ett guldland dock det är». För de »midlandsinfödingar», som t. ex. från det natursköna Dalhem, Hörsne etc. om sommaren hedra oss Sundrebor med en visit i löfprydda häckar, ter vårt lilla Sundre sig nog ganska Sibiriskt och öde. Inte ett träd, eller en grön buske. Endast sten, sten och åter sten å en stor, ofantlig öde slätt med lite förbränd alf å den öfverallt i dagen stickande hällen. Ja, så ungefär, tycker den resande, Men, Sundre har nog sina små eden ändå. »Det maa de vaere rolig for, Far» ty just af dessa stenmassor förtjena vi pengar! Vid fabrikör Lindströms storartade stenhuggeri å Hoburgen gå de flesta af sockenboarna och arbeta — så många som möjligen kunna komma från hemmet så äro de der — ja, man går ibland »man ur huse» i det att karlarna arbeta i huggeriet och »kjoltygen» köra den huggna stenen, Pengar tjenas i hvarjs hem; dels genom arbete i brotten, dels genom körning för desamma och dels genom försäljning af föda åt de många arbetarna. Ja, tack vare hr Lindström, stå vi oss mangrant bra. Han har realiserat den gamla sagan att å Hoburgen skulle finnas en skattkammare — och den har han nu öppnat åt oss.

Vamlingbo, 27 Febr.
Af intresse för Gotl. Allehandas läsare torde det kanske vara att få höra något om öns sydligaste sparbanksverksamhet under förlidet år. Ur den i dagarne af revisorerna afgifna berättelsen tager jag mig derför friheten anföra följande: Behållningen från år 1892 utgjordes af 449 insättares tillgodobafvande med kronor 77,358 och bankens egen fond med kronor 5,949. Under året ha medel insatte till ett belopp af kr. 8,142. Årsräntorna för insättarne utgjorde kr. 3,095 och sparbankens årsvinst kr. 1,079 eller tillsammans kronor 95,626. Se vi på motsatta kontot fiona vi att under året äro uttagna kronor 8,625, att utgifterna under samma tid varit kr. 291 samt att behålningen till 1894 utgöres at 429 insättares tillgodohafvande med kronor 79,972 och bankens fond kr. 6,737.

Vedpinnarne äro väldigt dyra härute i sudret. Vid en skogsauktion häromdagen betingade t. o. m. ett lass stockved ända till 8 till 10 kr. säges det.

Vamlingbo pastorats kratursförsäkringsförening har i dag haft sitt ordinarie årssammanträde under ordförandeskap af Nils Olsson, Nora. Af revisionsberättelsen framgick, att under år 1893 kreatur varit i föreningen försäkrade till ett belopp at kr. 63,000. Under samma tid har för olycksfall utbetalts 155 kr. och åt biträden vid sjukdomsfall 9 kronor. Ingen extra uppbörd har under året förekommit. Ansvarsfrihet beviljades styrelsen och räkenskapsföraren.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Februari 1894
N:r 32

26 november 202426 november 2024

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec 1893:
Gothems socken: födda 13 (10 m. 3 qv.), döda 17 (12 m, 5 qv.), inflyttade 15(6 m. 9 qv.), utflyttade 35 (17 m. 18 qv.), vigde 4 par, folkmängd 31 Dec. 639, minskning 13, äldste lefvande 90 år.

Norrlanda socksn: födda 10 (3 m. 7 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 27 (12 m, 15 qv.), utfyttade 14 (6 m. 8 qv.), vigde 3 par, folkmängd 305, ökning 8 (7 m. 1 qv.), äldste lefvande 91 år.

Stenkyrka: födda 14 (5 m. 9 qv.), döda 15 (9 m, 6 qv.), inflyttade 33 (13 m. 20 qv.), utflyttade 47 (21 m, 26 qv.), vigde 3 par, folkmängd 790, minskning 15.

Tingstäde: födda 8 (2 m. 6 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttada 43 (20 m. 23 qv.), utflyttada 40 (17 m. 23 qv.), vigde 2 par, folkmängd 472, ökning 5.

Ejsta: födda 10 (6 m. 4 qv.), döda 13 (7 m. 6 qv.), inflyttade 32 (23 m. 9 qv.), utflyttade 34 (16 m. 18 qv.), vigde 7 par, folkmängd 593, minskning 5.

Sproge: födde 6 (4 m. 2 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 292 (11 m. 11 qv.), folkmängd 346, minskning 13.

Othem: födda 23 (11 m. 12 qv.), döda 24 (13 m. 11 qv.) inflyttade 89 (41 m. 48 qv.), utflyttale 104 (44 m. 60 qv.), vigde 5 par, folkmängd 1040, minskning 16.

Boge: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 7 (3 m. 4 qv.), inflyttade 20 (9 m, 11 qv.), utflyttade 28 (13 m. 15 qv.), folkmängd 454, minskning 9.

Sanda: födda 15 (13 m. 2 qv.), döda 14 (6 m. 8 qv:), inflyttade 42, utflyttade 50, vigde 7 par, folkmängd 815, minskning 7.

Mästerby: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 27, utflyttade 22, vigde 3 par, folkmängd 383, ökning 2.

Vestergarn: födda 9 (2 m. 7 qv.). döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 24, utflyttade 29, vigde 3 par, folkmängd 327, minskning 92.

Eskelhem: födda 16 (8 m. 8 qv.), döda 16 9 m. 7 qv.), inflyttade 34 (16 m. 18 qv.), utflyttade 45 (24 m. 21 qv.), vigde 5 par, folkmängd 708, minskning 11.

Tofta: födda 15 (10 m. 5 qv.), döda 13 (4 m. 9 qv.), inflyttade 26 (13 m. 13 qv.), utflyttade 36 (18 m. 18 qv.), vigde 5 par, folkmängd 700, minskning 8.

Stenkumla: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 15 (9 m. 6 q.), inflyttade 40 (17 m. 23 qv.), utflyttade 42 (23 m. 19 qv.), vigde 1 par, folkmängd 431, minskning 8.

Träkumla: födda 8 (4 män 4 qv.), döda 2 qv., inflyttade 14 (10 m. 4 qv.), utflyttade 18 (5 m. 13 qv.), vigde 2 par, folkmängd 210, ökning 2.

Vesterhejde: födda 4 qv., döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 42 (15 m. 27 qv.), utflyttade 57 (22 m. 35 qv.), vigde 4 par, folkmängd 456, minskning 22.

Lärbro: födda 32 (15 m. 17 qv.), döda 23 (12 m. 11 qv.), inflyttade 77 (38 m. 39 qv.), utflyttade 90 (44 m. 46 qv.), vigde 11 par, folkmängd 1292, minskning 4.

Hellvi: födda 10 (6 m. 4 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 29 (13 m. 16 qv.), utflyttade 23 (11 m. 12 qv.), folkmängd 447, ökning 7.

Rone: födde 27 (11 m. 16 qv.), döda 19 (12 m. 7 qv.), inflyttade 58 (23 m. 35 qv.), utflyttade 77 (31 m. 46 qv.), vigde 4 par, folkmängd 1025, minskning 11.

Eke: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 15 (7 m. 8 qv.), utflyttade 13 (4 m. 9 qv.), vigde 4 par, folkmängd 243, ökning 2.

Sjonhem: födda 4, döda 4, inflyttade 48, utflyttade 25, vigde 3 par, folkmängd 341, ökning 23.

Viklau: födda 7, döda 2, inflyttade 14, utflyttade 13, vigde 2 par, folkmängd 210 ökning 6.

Grötlingbo: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 17 (5 m. 12 qv.), inflyttade 23 (11 m. 12 qv.), utflyttade 18 (9 m. 9 qv.), folkmängd 617, minskning 6.

Fide: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 14 (10 4 qv.), inflyttade 12 (5 m. 7 qv.), utflyttade 7 (4 m. 3 qv.), vigde 1 par, folkmängd 316, minskning 6.

Öja: födda 22 (17 m. 5 qv.), döda 16 (11 m. 5 qv.), inflyttade 43 (20 m. 23 qv.), utflyttade 56 (27 m. 29 qv.), vigde 2 par, folkmängd 890, minskning 7.

Hamra: födda 7 (6 m. 1 qv.), döda 8 (6 m. 2 qv.), inflyttade 13 (11 m. 2 qv.), utflyttade 8 (7 m. 1 qv.), vigde 2 par, folkmängd 361, ökning 4.

Barlingbo: födda 7 (3 m. 4 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 87 (39 m. 48 qv.), utflyttade 79 (29 m. 50 qv), vigde 3 par, folkmängd 361, ökning 11.

Ekeby: födda 7 (4 m. 3 qv.), döda 7 (4 m, 3 qv.), inflyttade 21 (10 m. 11 qv.), utflyttade 19 (11 m. 8 qv.), vigde 2 par, folkmängd 267, ökning 2.

Östergarn: födda 11 (7 m. 4 qv.), döda 10 (4 m. 6 qv.), inflyttade 21 (8 m. 13 qv.), utflyttade 25 (12 m. 13 qv.), vigde 3 par, folkmärgd 676, minskning 3.

Gammalgarn: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 9 ( m. 2 qv.), inflyttade 22 m. 10 qv.), utflyttade 28 (11 m. 17 qv.), vigde 3 par, folkmängd 462, minskning 10.

Ardre: födda 10 (8 m. 2 qv.), döda 15 (4 m. 11 qv.), inflyttade 29 (14 m. 15 qv.) utflyttade 30 (10 m. 20 qv.), vigde 2 par, folkmängd 479, minskning 6.

Hafdhem: földa 8 (4 m. 4 qv.), döda 17 (9 m. 8 qv.), inflyttade 39 (19 m. 20 qv.), utflyttade 29 (14 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 669, ökning 1.

Näs: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 14 (6 m. 8 qv.), utflyttade 9 (5 m. 4 qv.), vigde 2 par, folkmängd 395, ökning 5.

Garda: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 24 (7 m, 17 qv.), utflyttade 25 (10 m. 15 qv.), vigde 3 par, folkmängd 454, minskning 2.

Etelhem: födda 14 (9 m. 5 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 55 (22 m. 33 qv.), utflyttade 42 (23 m. 19 qv.) vigde 1 par, folkmängd 523, ökning 22.

Vänge: födda 13 (7 m. 6 qv.), döda 10 (8 m. 2 qv.), inflyttade 53 (23 m. 30 q.), utflyttade 31 (12 m, 19 qv.), vigde 1 par, folkmängd 564, ökning 25.

Buttle: födda 8 (5 m. 3 qv.), döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 18 (8 m. 10 qv.), utflyttade 23 (11 m, 12 qv.), vigde 2 par, folkmängd 341, minskning 8.

Guldrupe: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 11 (3 m. 8 qv.), inflyttade 14 (7 m. 7 qv.), utflyttade 12 (4 m. 8 qv.), vigde 1 par, folkmängd 273, minskning 4.

Atlingbo: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 7 (8 m. 4 qv,), inflyttade 23 (12 m. 11 qv.), utflyttade 16 (8 m. 8 qv.), vigde 2 par, folkmängd 218, ökning 3.

Alfva: födda 9 (6 m, 3 qv.), döda 3 (3 m.), inflyttade 43 (18 m. 25 qv.), utflyttade 55 (22 m. 83 qv.), vigde 3 par, folkmängd 497, minskning 6.

Hemse: födda 30 (14 m. 16 qv.), döda 9 6 m. 3 qv.), inflyttade 67 (28 m. 39 qv.), (afflyttade 48 (20 m. 28 qv.), vigde 2 par, folkmängd 693, ökning 40.

När: födda 25 (8 m. 17 qv.), döda 25 (9 m. 16 qv.), inflyttade 32 (20 m. 12 qv.), utflyttade 36 (19 m. 17 qv.), vigde 2 par, folkmängd 1,025, minskning 4.

Lau: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 14 (9 m. 5 qv.), utflyttade 18 (12 m. 6 qv.), vigde 3 par, folkmängd 498, minskning 7.

Fardhem: födda 2 (2 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 21 (14 m. 7 qv.), utflyttade 19 (10 m. 9 qv.), folkmängd 336, ingen ökning eller minskning.

Linde: födda 9 (3 m. 6 qv.), döda 3 (2 m.
1 q.), inflyttade 55 (27 m. 28 qv.), utflyttade 40 (19 m. 21 qv.) vigde 4 par, folkmängd 318, ökning 21,

Lojsta: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 1(1 qv.), inflyttade 22 (8 m. 14 qv.), utflyttade 18 (8 m. 10 qv.), vigde 3 par, folkmängd 292, ökning 8.

Hejde födda 9 (5 m. 4 qv.), döde 3 (3 m.), inflyttade 41 (21 m. 20 qv.), utflyttads 48 20 m. 28 qv.), vigde 2 par, folkmängd 602, minskning 1.

Väte: födda 11 (3 m. 8 qv.), döda 9 (7 m. 2 qv.), inflyttade 15 (5 m. 10 qv.), utflyttade 33 (18 m. 20 qv.), vigde 3 par, folkmängd 566, minskning 16.

Burs: födda 14 (6 m. 8 qv.), döda 10 (5 m. 5 qv.), inflyttade 41 (23 m. 18 qv.), utflyttade 33 (20 m, 13 qv.), vigde 2 par, folkmängd 811, ökning 12.

Stånga: födda 11 (7 m. 4 qv.), döda 14 (8 m. 6 qv.), inflyttade 28 (12 m. 16 qv.), utflyttade 41 (19 m. 22 qv.) vigde 2 par, folkmängd 649, minskning 16.

Roma: födda 14 (8 m. 6 qv.), döda 12 (7 m. 5 qv.), inflyttade 63 (29 m. 34 qv.), utflyttade 86 (43 m. 43 qv.), vigde 5 par, folkmängd 558, minskning 21.

Björke: födda 2 (2 qv.), döda 2 (2 qv.), inflyttade 22 (13 m, 9 qv.), utflyttade 14 (11 m. 3 qv.), vigde 1 par, folkmängd 188, ökning 8.

Vamlingbo: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 3 (3 m.), inflyttade 25 (16 m. 9 qv.), utflyttade 21 (13 m. 8 qv.), vigde 4 par, folkmängd 719, ökning 9.

Sundre: födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 1 (1 m.), inflyttade 12 (6 m. 6 qv.), utflyttade 11 (7 m. 4 qv.), vigde 1 par, folkmängd 211, ökning 5.

Alskog: födda 9 (7 m. 2 qv.), döda 4 (3 m. 1 qv.), inflyttade 27 (13 m. 14 qv.), utflyttade 35 (17 m. 18 qv.), vigde 1 par, folkmängd 465, minskning 3.

Lye: födda 3 (3 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 25 (16 m. 9 qv.), utflyttade 23 (10 m. 13 qv.), vigde 3 par, folkmängd 291, ökning 1.

Kräklingbo: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 5 (1 m. 4 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utlyttade 19 (13 m. 6 qv.), vigde 2 par, folkmängd 395, minskning 1.

Ala: födda 5 (3 m. 2 qv.) döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 19 (8 m. 11 qv.), utfyttade 39 (20 m. 19 qv.), vigde 2 par, folkmängd 287, minskning 19.

Anga: födda 2 qv., döda 5 (3 m, 2 qv.), inflyttade 26 (14 ’m. 12 qv.), utflyttade 18 (8 m, 10 qv.), vigde 2 par, folkmängd 284, ökning 5.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Januari 1894
N:r 1

21 november 202421 november 2024

Från landsbygden.

Södra Gotland, 5 Dec.
Af en ganska stor förlust drabbades härom dagen ett par fiskare i Öja, i det att ett parti under hösten infångad ål, till ett värde af omkring 200 kronor, gick förloradt. Ålen hade förvarats i en s. k. pärk vid sjökusten, bviiken af sjön slagits sönder, dervid fångarne erhöllo friheten.
En kreatursägare fick för några dagar sedan sin sugga sjak af en ovanlig orsak. Då djuret i fråga skulle inges någon medicin, för något ändamål, dervid en flaska insattes i djurets mun, gick flaskan sönder och skärfvor af glaset nedträngde i matstrupen. Apropå svin, så lär en sydlig kreaturstörsäkringstörening äfven antagit stadgar för försäkring af svin, hvilken försäkring träder i verksamhet med ingången ef nästa år.

En obekant person har vistats härute i södret. Mannen, som uppgett sig samla — får- och sälbufvuden, troligen för något egendomligt »museum», erhöll en natt iförra veckan logis hos ett arbetsfolk. Der uppgaf han sig vara mycket lomhörd, hvarför han bad att de vid samtal med honom skulle tala ovanligt högt, som de ock gjorde. På morgonen försvann han helt plötsligt, blott lemnande såsom ersättning för husrum och mat en gammal »fårskalle». Efteråt fiogo arbetsfolket böra att han äfven varit hos ett granntolk på besök vid samma tillfälle, der han ej i ringaste grad led af någon döfhet. Det tycktes sälunda som den främmande vore någoa äfventyrare, som på detta bedrägliga vis uppehåller sin tillvaro, ja ryktet vet berätta (såvida det talar sanning) att mannen är en brottsling, som efterspanas af rättvisan, hvilken han gjort något knep. Vid sitt ofvanvämde besök uppgaf han sig heta Herlitz, tilllägger min sagesman.

Sundre, 4 Dec.
Ombytligt. Ett förfärligt yrväder rasade i här i lördags, hvilket icke har sin like på många år, men i går morgse hade vi åter igen blidväder och i dag ha vi snöyra dock ej så svår som i lördags.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 December 1893
N:r 190

21 november 202421 november 2024

Mönstring

med beväringsmännen inom Hafdhems kompaniområde nr 188 förrättas för innevarande år:
Fredagen den 15 dennes kl. 10 f. m. vid Sandesrum i Grötlingbo socken med alla inom Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Grötlingbo och Fide socknar samt
Lördagen den 16 dennes kl. 10 f. m. med dem inom Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Fullständiga underrättelser om mönstringsskyldigheten m. m. finnas införda i länskungörelsen nr 203 för detta år.
Burgsvik & Fide den 1 December 1893.
Hugo Wennemo,
Kompaniområdesbefälhafvare.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 December 1893
N:r 190

21 november 202421 november 2024

Från landsbygden.

Fide, 1 Dec.
Olyckshändelse. Då en här bosatt snickare för några dagar sedan hemkom från hamnen sprungo hans tvenne gossar, respektive 2 och 4 år gamla, emot honom vid inträdet i bostaden dervid den äldre, som hade en ullsax i handen på något vis törnade emot sin yngre broder, med den påföljd att saxena ena spets inträgde i ena ögonvrån på den lille och skadade honom så mycket, att man genast måste resa till läkare. Som vid hemkomsten ifrån läkaren det farliga såret alltmer förvärrades och värk och plågor tillstötte, måste föräldrarne dagen derpå begifva sig till Visby med det skadade barnet, der det fick nödig vård och skötsel, så att förmodad fara att sjelfva ögat skulle lida men af den olyckliga händelsen, anses vara öfverstånden.

Vamlingbo, 2 Dec.
Såsom förut i denna tidning meddelats, har Vamlingbo kommunalstämma i sistl. November fattat beslut att pastoratets sparbank skulle upplösas. Ärendet var nu i dag förelagdt sparbankens styrelse till afgörande, Efter en ganska intressant diskussion framställdes proposition i frågan, dervid omröstning begärdes, som utföll sålunda att 3 ledamöter röstade för bifall till stämmans beslut och 7 ledamöter för fortsättandet af sparbankens verksamhet.

Sydligaste Gotland, 2 Dec.
Fisktjufvar grassera härute. Fyrmästaren på Hoburgs fyr, jämte flere, idka rätt starkt ryssjefiske och nu någon tid har man haft rätt goda fångster, Somliga morgnar, då man vittjar sina fiskdon, finner man dessa dock alldeles tomma — ehuru personer finnas, som sett ryssjorna vara nära nog fulla med fisk två eller tre timmar före rätte ägarens vittjande. Man har haft svaga aningar om att fisktjofvar här existera och för att med ens vinna vissbet, lade man sig en natt i försåt, med resultat att man tydligt och klart fick se hvem tjufven var. Emellertid gat man sig ej tillkänna, utan, för att visa »töjven» ettstort tillmötesgående, låter man ej lagföra honom ne; utan väntar tills han nästa gång skattar andras ryssjor. Är han, trots denna efterlåtenhet, dum eller rättare djerf nog att fortsätta sitt »nattliga yrke» må han skylla sig sjelf för sina »mörka gerningars» påföljd.

Sundre går framåt. Utom det att man nu, tack vare fabrikör Herm, Lindström i Visby (hvilken vi, inom parentes sagdt, ha mycket annat godt att tacka för) fått direkt teletonförbindelse med köpingen Hemse, ha vi nyligen fått en stor, ståtlig väderqvarn efter »nutidens fordringar». Qvarnen tillhör hemmansägare Anton Larsson på Vännäs och säges vara den största och mest inventiöse i sitt slag i södra häradet.

Konservator ha vi också fått, så att nu kan man få fåglar, sälar och råttor, ja t. o. m, kattor och hundrackor uppstoppade — ja, så säger åtminstone konservatorn sjelf. Men det tyckes i det hela taget ej bli mycket at med honom — han konverserar nämligen bra mycket mer än han konserverar. Då detta, på stående fot, nedskrifves, förmäles att »uppstopparen» i sitt logi »stoppat» på gig allt hvad han ägde, beståsnde af, utom nödigt emballage af sin kroppshydda, ett får- och ett fågelkranium, och spårlöst försvunnit.

Ryssjefiske nämdes nyss och i sammanhang dermed må nämnas det fyrmästaren på Hoburg häromsistens vid tillseendet af sina ryssjor i en af dem fann en större säl, hvilken under jagt efter gäddor sjelf råkat i fällan. Sälen säges varit ganska stor samt inbringade ryssjeägaren en god dagspenning.

Bergsbruk. Jämte det vi förut ha Lindströmska marmorbrottet der nere vid Hoburgen, är det nu en »offentlig hemlighet» att det i vår hitkommer ett »batteri på 100 man» stenarbetare för att spränga sandsten i des.k. Hallströmska brotten. När socknen alltså blir, så att säga, full af »stajopikkåhuggare» bli allt lifsförnödenheterna dyra härute.

Handelsbod ha vi nu här, inrymmande för sockenboarne mest behöfliga varor.

Hösten är här ute mild och vacker, eburu litet blåsig, och synas dufflockar från Hoburgs fyr muntert tumla om i bondgårdarne, liksom glada för den blida senhösten.

Signalstation på Hoburgs fyr »glunkas» det om. Skuile detta bli en verklighet, kommer staten sannolikt att sträcka en särskild telefonlinie från fyren till Visby.

Roma, 2 Dec.
Roma nya folkskolehus, som är förlagdt på nytt ställe at skoljorden, är uppfördt af sten och rymmer i första våningen tvänne lärosalar med gemensam rymlig och ljus tambur, förstuga samt 3 bostadsrum och kök för läraren. På vindsvåningen finnas 2 rum för lärarinnan, kommunalrum och slöjdsal. Tvättstuga och källare äro förlagda i jordvåningen.
Arbetet är gjordt med omsorg. Ytterväggarna äro öfverallt genomdragna at luftrör, ett isoleringsskikt är anbragt för att utestänga fuktigheten från jordvåningen, och alla de offentliga rummen målade med olja i fina, för ögat behagliga färger. Roma lilla församling med omkring 5 1/2 hundratal invånare har icke skytt någon uppoffring, utan med sällspord enighet här gitvit 14,000 kronor till det uppväxande slägtets undervisning och uppfostran.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 December 1893
N:r 189

14 november 202414 november 2024

Från landsbygden.

Södra Gotland, 28 Oktober.
Ur djurens lif. En hemmansägare här på söder hade sina hästar utsläpta på bete och hade för att göra mera beqvämt, om för djuren eller sig sjelf får vara osagat, öppnat led och grinder mellan sina ägor alltifråa ängen vid hemmet till åkrar och hagar der bortom. Under vältring på en upplöjd åker häromdagen råkade den ena hästen komma för nära dikeskanten med påföljd att han snart låg på rygg i diket oförmögen att sjelf kunna krafla sig upp. Den andra hästen, som åsett tilldragelsen och kamratens nödstälda belägenhet, men ej kuude hjelpa honom något, lemnar honom och skyndar i rask traf hem till gården. Här uppför han sig mycket oroligt, gnäggar ängsligt samt springer bort på vägen till bagen, men återkommer ännu oroligare. Slutligen börjar hästens ägare ana, att något särskildt hade inträffat, och följde med hästen. Denne sprang före bort åt åkern, men stannade för att se, om ägaren följde med. När de kommo till åkern, stannade hästen, gnäggade och såg öfver densamma för att upptäcka den nödstälde kamraten, som ännu låg på samma ställe, nu alldeles stilla, sedan han under sina förtviflade försök att komma upp alldelez utmattat sig, men dock ännu lefvande. Då ägaren fick se sitt nödstälda djur, skyndade han att förlossa honom, men förgätvee, hang krafter förslogo ej dertill, utan skyndade han hastigt hem för att erhålla hjelp till sitt djurs räddning. Med lämpliga medel och manskap lyckades man sintligen få upp detsamma. Djuret var då ganska hårdt åtgånget, så att då det omsider efter uppkomsten ur diket, skulle försöka stiga upp, raglade det likt en drucken. Genom lämplig behandling och stillhet kryade det dock så småningom till. Under hela arbetet med den nödstälde, stod den uppmärksamme budbäraren — hästen på kort afståad, tydligen fruktande sin kamrats öde; men efter dennes räddning gaf han med vilda gnäggningar sin glädje tillkänna.
Tilläggas kan ock, att de båda hästarne, hade i många år dragit tillsammans och voro så begifna på hvarandra, att om de tagas ifrån hvarandra på marken, de annars så fromma djuren, som gingo så stilla på bete, då hejdlöst störtade sig efter och räknade intet hinder för att komma tillsammans, hur hög gärdesgården än månde vara.

Sundre, 28 Okt.
Ordinarie kommunalstämma hölls härigår, hvarvid beslöts en uttaxering af 1 kr. 40 öre på allmän fyrk.

Hundskatt med 5 kr. för hvarje djur beslöts och bestämdes efter en längre diskussion att medlen skulle användas till en fond för anskaffande af en altardekoratin.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Oktober 1893
N:r 169