Etikett: Sundre

Sundre socken ligger på södra delen av ön, som avslutar Gotland i söder.
Gårdsnamn: Annexen, Digrans, Hallbjäns, Juves, Majstre, Ottes, Skogs, Tomase, Tore, Vännes, Västergårde.

Publicerat

Villebrådstillgången på Gotland 1912.

Härom meddelas i berättelsen öfver Gotlands skarpskyte- och jägaregilles verksamhet år 1912 följande:

Matnyttigt vildt:
Tillgången på hare har i likhet med de närmast föregående åren varit mindre god. Visserligen finnas socknar, särskildt där jakträtten är inlöst af en eller några få jä,gaze, och där följaktligen jaktvården i någon mån tillgodoses, hvilka halva att uppvisa en god årgång på hare, men i stort sedt torde den nuvarande harstammen på Gotland, trots den hnölattiga vintern, kunna betecknas som sädeles klen. Orsakerna härtill äro flera. Levermask påträffas ännu på flera ställen hos haren, det svåra regnet i juni fördärfvade säkerligen en hel del af 2:dra kullens ungar, lösa hundar och kattor härja fortfarande i Skogarna, och — last but not lenast — jägarna äro för många.
Af Visty jaktsällskap hafva under året 12 st. harar inköpts och utsläppts å sällskapets marker utanför Visby, likaså halva af enskilda jägare harar utsläppts i Bäl, Gammalgarn och Alskog socknar. Att dylika utplanteringar af harar na sig, märktes på harstammen i höstas å nämda jaktsällskaps marker, där jämväl förliden vinter utplantering af harar ägde rum. Af synnerlig vikt är emellertid, att dylika utsläppta harar fredas för lösa hundar, då de naturligt nog för dessa kunna blifva ett jämförelsevis lätt byte.
Af tjäder har, i likhet med föregående år, ingen underrättelse ingått, att något exemplar under året varit synligt. Af allt att döma tycks tjädern icke vilja gå till på Gotland.
Orren har liksom år 1911 haft en särdeles dålig årgång. Vid jakttidens början påträffades ovanligt kullar med i allmänhet endast ett par ungar i hvarje kull; ungarna voro dock i de flesta fall väl utvecklade. Från flera socknar meddelas, att orren, som för endast ett par år sedan där var ganska allmän, ny tyckes alldeles halva försvunnit.
Fasanen däremot förökar sig fortfarande på ett glädjande sätt. Röster höjdes mot inplantering af detta villebråd, då försök därmed gjordes för ett par år sedan, i det man menade, att fasanen icke skulle komma att trifvas på Gotland, men resultatet tyckes sannerligen halva kommit dessa farhågor på skam. På de platser, där inplantering skett, ser man nu ständigt denna trefliga, prydliga fågel, som är en vacker tillökning för vår fauna. Af Visby jaktsällskap hafva under året utplanterats 12 fasaner, och af enskild person 3 i Hejde och 3 i Lokrume.
Tillgången på rapphöns har under året varit betydligt sämre än vanligt. Vid jakttidens början voro kullarna ganska fåtaliga och ungarna mycket ojänit utvecklade. Orsaken härtill är säkerligen det starka regnflödet under juni månad, då åkrar och ängar på många ställen stodo under vatten, och en hel del af rapphönsens ägg och nyutkläckta ungar följaktligen fördärf vadets. Visserligen tyckas flera rapphöns halva lagt ny kull, men en dylik ofterkull blir alltid vida mer fåtalig och ungarna vid jakttidens början ej jaktbara. Under jaktsäsong en skötos nästan lika många gamla rapphönas som årsungar, ett bevis på huru klen årgången varit, men äfven hvilken god stam sam fans sedan föregående år.
Af gräsänder och därmed närsläktade aindfåglar har årgången varit mindre god med ofta ej fullt utvecklade ungar vid iakttidens .början. Det myckna regnandet under försommaren med ty åtföljande höga vattenstånd i myrarna förhindrade också andjakten afsevärdt.
Morkullan har haft en medelmåttig årgång. Vårsträcket var betyegt sämre än närmast föregende år, antagligen beroende på den blida väderleken i april och början ad maj, hvilken gjorde, att kullarna i allmänhet hade slutat draga, då jakttiden inträdde.
Af enkel beckasin samt ejder och öffriga sjöfåglar har årgången varit normal. Från Sundre meddelas, att knipa och alfågel på de senaste åren börjat försvinna från kusten därstädes.

Skadedjur:
Räfven tycks i stort sedt vara stadd i stark tillbakagång. I en del socknar på mellersta Gotland såsom Viklau, Etelhem, Butle m. fl.
har Visserligen inberättats, att det varit godt om räf, men detta här nog till undantagen. Skulle man vara istånd att i närvarande stund räkna räf var på Gotland, torde antalet ej blifva synnerligen stort, 200 å 300 st. på sin höjd. Önskvärdt är ingalunda, att detta villebråd fullständigt försvinner från vår ö. Räfven har, ur jaktvårdssynpunkt sin stora uppgift att fylla genom att undanskaffa svaga, för afvel olämpliga individer bland det matnyttiga villebrådet och erbjuder ju f. ö. en synnerligen intressant och lönande jakt. Att jaga räf medelst förgiftadt lockbete borde därför icke vara tillåtet här på ön.
Af örn är tillgången fortfarande ytterst obetydlig. Vid Thorsburgen lär ett par af hafsörn under, året hafva häckat.
Tillgången på dufhök har i de flesta socknar lyckligtvis varit ganska ringa, på sparf hök däremot jämförelsevis större.
Kråkan har som vanligt haft en god årgång och förekommer fortfarande alltför talrikt.
Ett alldeles nytt skadedjur, hvarmed vi de senaste åren hugnats, är vildkaninen, som för några år sedan utplanterades vid Rosendal i Follingbo och därifrån spridt sig vida oankring. Nyttan med att hit
inplantera ett djur, som i nya jaktstadgan inrangerats bland skadedjuren, förefaller onekligen något tvifvelaktig.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 28 januari 1913
N:r 22

Publicerat

Folkmängdsuppgifter från Gotlands landsbygd

vid årsskiftet 1912 – 1913, benäget meddelade af pastorsämbetena:

Hejdeby: födda 10 (3m. 7 k.), döda 6 (1 m. 5 k.); inflyttade 25 (10 m. 14 k.), utflyttade 11 (4 m. 7 k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 240; ökning 17.
Pastoratets folkmängd 598; ökning 17.

Barlingbo: födda 13 (7 m. 6 k.), döda 5 (2 m. 3 k.); inflyttade 36 (18 m. 18 k.), utflyttade 48 (24 m. 24 k.); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 481; minskning 4 personer.

Ekeby: födda 10 (7 m. 3 k.), döda 4 (2 m. 2 k.); inflyttade 14 (4 m. 10 k.), utflyttade 24 (13 m. 11 k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 358; minskning 4 personer.
Pastoratets folkmängd 839; minskning 8.

Vall: födda 2 m., döda 3 (1 m. 2 k.); inflyttade 21 (12 m. 9 k.), utflyttade 22 (11 m. 11 k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 315; minskning 2 personer.

Hogrän: födda 4 (2 m. 2 k.), döda 9 (3 m. 6 k.); inflyttade 25 (12 m. 13 k.), utflyttade 28 (9 m. 19k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 331; minskning 8 personer.
Pastoratets folkmängd 646; minskning 10.

Sanda: födda 14 (9 m. 5 k.), döda 10 (3 m. 7 k.); inflyttade 59 (27 m. 32 k.), utflyttade 49 (16 m. 33 k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 848; ökning 14.

Mästerby: födda 12 (4 m. 8 k.), döda 4 (3 m. 1 k.); inflyttade 41 (22 m. 19 k.); utflyttade 30 (14 m. 16 k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 433; ökning 19.

Västergarn: födda 5 (2 m. 3 k.), döda 4 (3 m. 1 k.); inflyttade 17 (9 m. 8 k.), utflyttade 24 (13 m. 11 k.); vigde inget par; folkmängd 31 dec. 294; minskning 6.
Hela pastoratets folkmängd 1,570; ökning 27.

Hejde: födda 10 (3 m. 7 k.), döda 7 (2 m. 5 k.); inflyttade 35 (12 m. 23 k.), utflyttade 39 (16 m. 23 k.); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 579; minskning 1.

Väte: födda 10 (6 m. 4 k.), döda 4 (2 m. 2 k.); inflyttade 21 (6 m. 15 k.), utflyttade 36 (18 m. 18 k.); vigde par; folkmängd 31 dec. 601 (278 m. 323 k.); minskning 9.
Pastoratets folkmängd 1,180; minskning 10.

Alfva: födda 10 (7 m. 8 k.), döda 5 (3 m. 2 k.); inflyttade 27 (14 m. 13 k.), utflyttade 39 (17 m. 22 k.); vigde 6 par; folkmängd 31 dec. 480; minskning 7.

Hemse: födda 18 (11 m. 7 k.), död 11 (7 m. 4 k.); inflyttade 54 (24 in. 30 k.), utflyttade 58 (33 m. 25 k.); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 827; ökning 3.
Pastoratets folkmängd 1,307; minskning 4.

Hablingbo: födda 11 (4 m. 7 k.), döda 11 (8 m. 3 k.); inflyttade 27 (16 m. 11 k.), utflyttade 10 (5 m. 5 k.); vigde 2 par; folkmängd 565 (284 m. 281 k.); ökning 17 personer.

Silte: födda 4 (1 m. 3 k.), döda 6 (1 m. 5 k.); inflyttade 7 (5 m. 2 k.), utflyttade 13 (9 in. 4 k.); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 296 (147 m. 149 k.); minskning 8 personer.
Pastoratets folkmängd 861; minskning 25.

Vamlingbo: födda 11 (2 m. 9 k.), döda 9 (3 m. 6 k.); inflyttade 32 (11 m. 21 k.), utflyttade 33 (15 ni. 18 k.); vigde 7 par; folkmängd 31 dec. 664; ökning 1.

Sundre: födda in en, döda 4 (3 m. 1 k.); inflyttade 3 (2 m. 1 k.), utflyttade 4 (3 m. 1 k.); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 196; minskning 5.
Pastoratets folkmängd 860; minskning 4.

Öja: födda 23 m. 14 k.); döda 13 (7 m. 6 k.); inflyttade 44 (22 m. 22 k.), utflyttade 60 (30 m. 30 k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 886; minskning 6, äldste invånaren i Öja 91 År.

Hamra: födda 3 (1 m. 2 k.), döda 5 (3 m. 2 k.); inflyttade 11 (5 m. 6 k.), utflyttade 17 (6 m. 11 k.); Vigde 3 par; folkmängd 31. dec. 302; minskning 8.
Pastoratets folkmängd 1,188; minskning 14.

Rone: födda 17 (9 m. 8 k.), döda 16 (1 m. 15 k.); inflyttade 39 (25 m. 14 k.), utflyttade 73 (30 m. 43 k.); vigde 10 par; folkmängd 31 dec. 994; minskning 33 personer.

Eke: Födda 11 (8 m. 3 k.), döda 3 (1 m. 2 k.): inflyttade 25 (15 m. 10 k.), utflyttade 19 (7 m. 12 k.); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 267; ökning 14 personer.
Pastoratets folkmängd 1,261; minskning 19.

Närs: födda 15 (8 m. 7 k.), döda 11 (6 m. 5 k.); inflyttade 14 (5 m. 9 k.), uflyttade 26 (14 m. 12 k); vigde 9 par; folkmängd 31 dec. 916; minskning 9 pers.

Lau: födda 6 (3 m. 3 k), döda 9 (2 m 7 k.); inflyttade 19 (7 m. 12 k.), utflyttade 17 (7 m. 10 k.); vigde 8 par; folkmängd 31 dec. 472; minskning 1 person.
Pastoratets folkmängd 1,388; minsk ning 10.

Fardhem: födda 11 (5 m. 6 k), döda 3 (1 m. 2 k.); inflyttade 21 (5 m. 16 k.), utflyttade 27 (17 in. 10 k.): vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 374; ökning 2 pers.

Linde: födde 10 (5 m. 5 k.), döda 3 (1 m. 2 k.); Inflyttade 25 (12 m. 13 k.), utflyttade 47 (25 m. 22 k.); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 409; minskning 15 pers.

Lojsta: födda 13 (7 m. 6 k.), döda 5 (2 m. 3 k.); inflyttade 14 (8 m. 6 k.), utflyttade 23 (13 m. 10 k.); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 294; minskning 1 pers.
Pastoratets folkmängd, 1,077; minskning 14.

Levide: födda 16 (8 m. 8 k.), döda 11 (7 m. 4 k.); Inflyttade 14 (8 m. k.), utflyttade M (10 m. 12 k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 551; minskning 3 personer.

Gerum: födda 3 (2 m. 1 k.), döda 1 (1 m.); inflyttade 19 (9 m. 10 k.), utflyttade 18 (10 m. 8 k.); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 182; ökning 3 personer.
Pastoratets folkmängd 733; oförändrad.

Ejsta: födde 9 (5 m. 4 k.), döda 7 (7 m.); inflyttade 29 (13 m. 16 k.), utflyttade 20 (11 m. 9 k.); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 594; ökning 11.

Sproge: födde 3 (3 k.), döda 3 (2 m. 1 k.); inflyttade 22 (9 m. 13 k:), utflyttade 10 (5 m. 5 k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 304; ökning 12.
Pastoratets folkmängd 898; ökning 23.

Klinte: födda 26 (14 m. 12 k.), döda 18 (6 m. 12 k.); inflyttade 95 (39 m. 56 k.),, utflyttade 91 (44 m. 47 k.); vigde 6 par; folkmängd 31 dec. 1,213 pers; ökning 12 pers.; äldste pers. 90 år.

Fröjel: födda 5 (3 m. 2 k.), döda 15 (10 m. 5 k.); inflyttade 21 (8 m. 18 k.), utflyttade 27 (12 . m. 15 k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 524 pers.; minskning 16 pers. äldste pers. 91 år.
Pastoratets folkmängd 1,737; minskning 4.

Stenkyrka: födda 12 (8 m. 4 k.), döda 14 (7 m. 7 k.); inflyttade 48 (24 m. 24 k.), utflyttade 55 (29 m. 26 k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 723; minskning 9.

Tingstäde: födda 7 (5 nr. 2 k.), döda 6 (1 m. 5 k.); inflyttade 34 (17 m. 17 k.), utflyttade 44 (19 m. 25 k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 513; minskning 9.
Pastoratets folkmängd 1,236; Minskning 18.

Fårö: födda 21 (9 m. 12 k.), döda 11 (1 m. 10 k.); inflyttade 19 (9 m. 10 k.), utflyttade 34 (14 m. 20 k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 1,120; minskning 5.

Stenkumla: födda 10 (5 m. 5 k.), döda 7 (2 m. 5 k.); inflyttade 45 (14 m. 31 k.), utflyttade 28 (15 m. 13 k.); Vigde 3 par; falkmängd, 480; ökning 20.

Västerhejde: födda 9 (5 in. 4 k.), döda 8 k.; inflyttade 31 (13 m. 18 k.), utflyttade 28 (16 m. 12 k.); Vigde 5 tar; folkmängd 31 dec. 468; ökning 4.

Träkumla: födda 4 (1 m. 3 k.), döda 4 (2 m. 2 k.); inflyttade 24 (12 m. 12 k.), utflyttade 12 (8 in. 4 k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 269; ökning 12.
Pastoratets folkmängd 1,217; ökning 36.

Eskelhem: födda 5 (2 m. 3 k.), döda 8 (3 m. 5 k.); inflyttade 42 (21 m. 21 k.), utflyttade 67 (33 m. 34 k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 655; minskning 28, äldste medlem 93 år.

Tofta: födda 9( 4 m. 5 k.), döda 9 (4 m. 5 k.); inflyttade 26 (11m. 15 k.), utflyttade 29 (14 m., 15 k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 547; minskning 3; äldste medlem 93 är.
Pastoratets folkmängd 1,202; minskning 21.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 januari 1913
N:r 3

Publicerat

De gotländska raukarna och deras bevarande.

Stockholmsbrev till Gotlands Allehanda.
Svenska Naturskyddsföreningen höll på torsdagsaftonen sitt årsmöte i samband med den nu pågående »Skogsveckan» i Svenska Läkaresällskapets stora sal, härstädes under professor R. Sernanders ordförande skap. Utom de sedvanliga årsmötesärendena upptog föredragningslistan tvänne föredrag, nämligen av fil. kand. Hugo Osvald och professor Henr. Munthe.
Det kan nämnas att föreringen vid årsmötet valde till sin första hedersledamot d:r Emil Bäcklin i Göteborg, känd som icke blott en energisk naturvän utan också som en givmild och omtänksam medlem av Naturskyddsföreningen, i det han vid flerfaldiga tillfällen riktat föreningena arkiv med fotografier och dess årsskrift med flera artiklar.
Den förstnämda höll ett längre, med ekioptikonbilder belyst, synnerligen intressant föredrag om en av Sydsveriges största högmossar, den på gränsen mellan Jönköpings och Älvsborge län liggande Komosse.
Professor Munthe höll efter kand. Osvald ett, likaledes med skioptikonbilder belyst föredrag om Gotlands Raukar.
1917 hade tal. fått i uppdrag att göra och fullgjort en undersökning beträffande rankar, jättegrytor, jätterullblock o. dyl. och erhöll därvid ett rikhaltigt bildmaterial. Tal. som nu mera beskrev de visade bilderna än höll ett direkt föredrag, gav först en liten inblick i rankarnas tillkomst, därvid visande bilder från strandpartier på Gotland och Öland. Raukarne finnas som bekant av flera slag, dels sådana som uppkommit genom havsvattnets inverkan
på stenlager med hårdare och lösare partier dels sådana som uppkommit genom förvittring och ras.
Den förstnämda av havet utförda raukbildning, som är specifikt gotländsk, har väckt rätt stor uppmärksamhet. Den första som ägnade dem någon uppmärksamhet var Linné som omnämner raukarna i sin »Gotländska Resa». han som var föregångsman på så många andra områden av naturforskning. Tal. citerade vad Linné i sin skildring säger om raukarne och utpekade, sedan med hjälp av kartan de olika mera utpräglade raukorådena på Gotland, såsom Fårö, Lergraf i Rute,
Slite, Kyllej, Lickershamn, Karlsö, Lau och När, Vamlingbo och Sundre m. fl. platser.
Bland de första bilder tal därefter visade från en rundtur kring ön var Högklint, där ju en raukbildning finnes i Getsvältan. I Slite finns en hel del väldiga raukbildningar bl. a. vid Lännaberget. Bilder följde sedan från skilda platser: Lickershamn, Lilla Karlsö, där tal. framhöll den egendomliga låga raukbildningen på själva Stranden.
Man har på senare åren uttalat farhågor för bl. a. en 18 meter hög rauk på Lilla Karlsö, den man ansåg hotades av söndersprängning av en stor oxel, som växer utefter väggen. Likaså befarade man att den vackra raukporten i Lergrav i Rute skulle taga skada av sprängningar i närheten, men i båda fallen hade tal. gjort sig säker om att ingen fara hotade.
Den intressanta rundfärden Gotland runt upptog vidare bilder från Hellvi, Östergarn, (gubben på bergklinten) de bekanta raukarne vid Kyllej m. fl. platser.
Av raukar, sådana som vattnet icke medverkat till att skapa, visade tal. bl. a. en på 11 meter vid Omberg, men även Gotland har en hel del av dessa formationer att uppvisa, såsom vid Östergarn, vid Rövar Liljas håla söder om Visby m. fl. platser.
Mot slutet av sin intressanta förevisning framhöll tal. det stora intresse som gotlandsallmogen, hyser för Gotlands raukar och naturminnesmärken i övrigt, vilket intresse i och för sig är en god vakt omkring desamma. Gotlandsbefolkningens intresse för bevarandet av raukarne tog sig t. ex. uttryck härom året då ett bergsprängningsföretag i Slite som hotade raukarne möttes med allmän indignation och också inhiberades.

Gotlands Allehanda
Lördagen 20 Mars 1920
N:r 67

Publicerat

Auktion.

Onsdagen den 10 dennes från kl. 10 f. m. låter undertecknad för vederbörande assuradörers räkning genom offentlig Auktion, som förrättas vid Burgsvik, försälja dels inventarierna efter utanför Sundre strandade och förolyckade svenska barkskeppet \”Maria\”, Capt. J. P. Palm, samt dels vraket efter nämnde fartyg.
Betalningen erlägges kontant och närmare upplysningar meddelas å mitt kontor.
Visby den 1 Juni 1875.
JOHN E. STARE,

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 Juni 1875
N:r 44.

Publicerat

Inskrifningsrevisionen

i Gotlands inskrifningsområde har, på grund af klena förståndsgåfvor, befriat båtsmannen Oskar Vilhelm Pettersson, Bjerges i Lau, från värnpliktens fullgörande samt utfärdat frisedel för Anton Pettersson, Rangsarfve i Alfva.
Såsom enligt presterskapets intyg ej kyrko- eller mantalsekrifna inom respektive församlingar hafva afförts redan vid inskrifningen år 1887 frånvarande sjömännen Lars Hjalmar Maximilian Pettersson, Prestgården i Öja, Gabriel Teodor Engström och Olof Johan Daniel Engström, båda från Hoburgs fyr i Sundre, samt Mårten Oskar Henriksson, Hallbjens i Sundre.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 April 1888
N:r 32

Publicerat

Från landsbygden. Sundre.

(Bref till Gotl. Alleh.)
Sundre, 26 Mars.
Messfall
har tre gånger denna vinter inträffat i Hamra kyrka i följd af snöhinder, något som ej inträffat på omkring 50 år.

Kråkorna
ha i följd af den starka köldan i vinter måst tillsätta sina lif. Ofta påträffar man kråkor ihjälfrusna och utsvultna. De öfverlefvande ha nu på senare tiden varit så medtagna, att man någon gång kunnat fånga dem lefvande, och om man utsatt något födoämne, så ha de samlat sig tjogtals till detsamma, och har då hända att en vild strid uppstått dem emellan, så hård att somliga af dem fått plikta med lifvet.

I valet och qvalet
kom häromdagen en fattig arbetare, som af en händelse nedkommit till hafakusten. Mannen i fråga hade blifvit varse något ovanligt stort svart föremål röra sig långt ute på hafsisen liknande en säl. I valet och qvalet om huruvida han skulle utgå eller ej, beslöt vår man till sist att försöka den äfventyrliga färden. Försedd med en duktigt stor ledsbalk begaf vår man sig af på färden, dock med stor försigtighet ty isen var ej att narras med. Utkommen befann han det vara en större säl, som genom något hål på isen eller vak uppkommit. Nu gälde det för vår man om han kunde bruka sitt medförda vapen eller ej, ett försök måste dock göras. Balken höjdes och ett slag träffade djuret, men utan synbar verkan, det andra föll och men med samma utgång. Det tredje — och balken brister af i flera mycken. Nu står vår stackars man der rådlös ock utan vapen. Under tiden hade djuret krafsat sig mer och mer ut och till sist hände det sig ej bättre, än att vår sagesman brast ned genom den tunna isen på att djup af flere famnar. Nu blef det något för vår man att göra, ty efter hand han upp kom brast isen ånyo och efter en timmes tid under en kamp på lif eller död uppkom han ur det våta elementet på hållbar is med en förlust af ena stöfveln. Hans helsotillstånd är betänkligt.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 3 April 1888
N:r 27

Publicerat

Strandningar.

Engelske briggen Henriette Grieve, lastad med stenkol och stadd på resa från Nevreastle till Kronstadt, har strandat vid Sundre å hus sydöstra kust. Vi känna ännu ej något närmare rärande denna olyckshändelse.
— Göteborgsskeppet \”Maria\”, kapten Palm, barlastadt, strandade den 25 d:s vid Hoburg på resa från hemorten till Söderhamn. Fartyget troligen vrak. Bergningsångaren Poseidon har afgått till strandningsstället.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Maj 1875
N:r 42.

Publicerat

Från landsbygden. Sundre.

Sundre, 22 Febr.
Afliden åldring.
I den höga åldern af nära 96 år afled i förra veckan fattighjonet Anna Kajsa i härvarande fattighus, Oaktadt den höga åldern var hon ända till för kort tid sedan i besittning af både kropps- och själsförmögenheter; höll sig städse snygg och renlig och lagade sjelf den mat som blef buren till henne. På sista tiden blef hon dock behäftad med flere krämpor. Enligt hvad eder meddelare har sig bekant, var hon den äldsta innevånarinnan i såväl patoratet, som flera kyrksocknar på södra landsbygden.

Sin stora brandspruta,
har en socken på söder mycket säkert fövarad både för tjufvar och äfven för den som med hastighet vill hafva henne till hands vid förekommande eldsolyckor. Den befinner sig nämligen inom dubbla lås i en uti kyrkan befintlig s. k. materialbod, och då den skall forslas ut i det fria skola ej mindre än fyra dörrar öppnas, deraf två med lås. Detta ansåg en af kommunens medlemmar vara ett olämpligt förvaringsställe, hvarför han häromdagen vid stämman föreslagit att en lämpligare plats till sprutans förvarande skulle anskaffas, men det mötte motstånd från de flesta stämmoledamöternas sida, hvilka helt enkelt ansågo den nuvarande platsen ändamålsenlig och säker och det skulle kosta för mycket att få en annan plats.

Snöfall
med stark storm ha vi nu haft en tid i förening. Vägar och stigar halva stundom varit ofarbara på långa sträckor, och för snöns undanskottande ha landtmännen mångenstädes flere dagar å rad varit sysselsatta. Till följd häraf ha skogskörslor och dylikt måst inställas på många platser.

Skydda rapphönsen.
Detta är en uppmaning som ej för ofta kan upprepas både till jägare och djurvänner. Här ser man dagligen hela flockar af dessa fåglar, nära nog halfdöda af hunger, krafsa i snön å sädesfälten för att erhålla någon föda, om än aldrig så sparsam. Huru man bör gå tillväga för att hjelpa dem härvid, är förut i denna tidning ofta påpekadt och det är ett nöje att omtala hurusom, då hundratals rapphöns samlat sig å en åker, en barmhertig jägare och landtman der undanskaffat snön å några qvadratfamnars yta, för att förse fåglarna med föda. Skall något göras måste det göras nu.

Egendomlig fångst.
Att fånga kringströfvande kattor på s. k. torskanglar hör nog till ovanligheterna. Detta intraftade dock för kort tid sedan här i trakten, då en fiskare som stält sina anglar, hvarå betet mångenstädes satt qvar, utanför dörren till boningshuset. En katt fick syn på det rara lockbetet och tog det till lifs; men misse blef grymt bedragen, ty helt plötsligt fastnade en krok i halsen, och så bar det i väg med ett förfärligt jamande. Fiskaren begaf sig ut på jagt efter tjufven som med fiskredskapen i släptåg lopp undan allt hvad han förmådde. Omsidor lyckades det vår man att få fast i djuret och sina anglar; men det värsta återstod dock ännu, ty att klorna voro skarpa för katten då kroken skulle ur svalget det fick fiskaren nogsamt erfara.

Olyckshändelse.
En snickarehustru från Vamlingbo råkade i går stjelpa ut en med kokande vatten fyld panna, med den olyckliga påföljd att fötterna erhöllo högst svåra brännskafor. Läkarehjelp måste genast efterskickas till den arma qvinnan, som ett par gånger förut varit utsatt för olyckshändelser.

Ett ofrivilligt bad
fick en landtman härom dagen, som färdades med sitt släklass öfver sjöisen ett stycke, då helt plötsligt isen brast och hästar med åkdon och lass störtade i vattnet, som på platsen hade ett djup af 5-6 fot. Bonden var dock nog rådig att genast med sin knif sönderskära seldonen, så att hästarna blefvo befriade från lasset, hvarefter de åter med erhållen hjelp omsider komme upp på isen.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Februari 1888
N:r 16

Publicerat

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 1 Jan. 1888:
Rone socken: födda 24, döda 15, inflyttade 54, utflyttade 69; minskning 6; folkmängd 1,042.
Eke socken: födda 9, död 1, inflyttade 36, utflyttade 29; ökning 15; folkmängd 253.
Kräklingbo socken: födda 5, döda 6, inflyttade 14, utflyttade 23, vigda 6 par; minskning 10; folkmängd 428.
Ala sockan: födda 7, döda 6, inflyttade 16; utflyttade 26, vigda 2 par; minskning 8, folkmängd 310.
Anga socken: födda 4, döda 4, inflyttade 20, ntflyttade 19, vigda 4 par; ökning 1; folkmängd 304,
Vänge socken: födda 9, döda 7, inflyttade 21, utflyttade 42; minskning 19; folkmängd 568.
Buttle socken: födda 3, döda 7, inflyttade 11, utflyttade 12; minskning 6; folkmängd 361.
Guldrupe socken: födda 2, död 0, inflyttade 12, utflyttade 12; ökning 2; folkmängd 276.
Barlingbo socken: födda 8, döda 7, inflyttade 70, utflyttade 60; ökning 11; folkmängd 378.
Ekeby socken: födde 6, döda 8, inflyttade 17, utflyttade 24; minskning 9; folkmängd 264.
Roma socken: födda 15, döda 9, inflyttade 45, utflyttade 44; ökning 7; folkmängd 565.
Björke socken: födda 2, döda 2, inflyttade 29. utflyttade 34; minskning 6; folkmängd 197.
Hafdhens socken: födda 15, döda 12, inflyttade 41, utflyttade 26; ökning 18; folkmängd 695.
Näs socken: födda 10, döda 6, inflyttade 12, utflyttade 24; minskning 7; folkmängd 427.
Öja socken: födda 18, döda 16, inflyttade 36, utflyttade 62; minskning 14; folkmängd 898.
Hamra socken: födda 7, döda 3, inflyttade 6, utflyttade 9; ökning 1; folkmängd 331.
Follingbo socken: födda 12 (7 mankön, 5 qvinkön) döda 5 (2 mankön, 3 qvinkön) inflyttade 49 (23 mankön, 26 qvinkön), utflyttade 65 (30 mankön, 35 qvinkön), vigda 1 par; minskning 9; folkmängd 475 (228 mankön, 247 qvinkön).
Akebäck socken: född 1 (mankön), döda 2 (qvinkön), inflyttade 8 (4 mankön, 4 qvinkön); utflyttade 16 (7 mankön, 9 qvinkön); minskning 9; folkmängd 165 (85 mankön, 80 qvinkön).
Östergarns socken: födda 16, döda 7, inflyttade 27, utflyttade 45, vigda 8 par (1 borgerligt); minskning 9; folkmängd 700.
Gammalgarns socken : födda 10, döda 7, inflyttada 8, utflyttade 30, vigda 0 par; minskning 19; folkmängd 468.
Ardre socken: födda 9, döda 8, inflyttade 59, utflyttade 29, vigda 6 par; ökning 24; folkmängd 505.
Alskog socken: födda 4, döda 11, inflyttade 18, utflyttade 32; minskning 21; folkmängd 493.
Lye socken: födda 5, döda 8, inflyttade 26, utflyttade 26; minskning 3; folkmängd 295.
Hejde socken: födda 13, döda 8, inflyttade 42, utflyttade 52, vigda 4 par; minskning 15; folkmängd 662.
Väte socken : födda 8, döda 5, inflyttade 23, utflyttade 26, vigda 2 par; ökning 0; folkmängd 572.
Endre socken: födda 7, döda 7, inflyttade 40, utflyttade 53, vigda 3 par; minskning 13; folkmängd 340.
Hejdeby socken: födda 2, döda 4, inflyttade 18, utflyttade 8, vigda 1 par; ökning 8; folkmängd 207.
Vamlingbo socken: födda 9, döda 10, inflyttade 22, utflyttade 37, vigda 6 par; minskning 16; folkmängd 762 (363 mankön, 399 qvinkön).
Sundre socken: födda 6, döda 4, inflyttade 15, utflyttade 8, vigda 1 par; ökning 9; folkmängd 231 (111 mankön, 120 qvinkön).
Habblingbo socken: födda, 6 döda 10, inflyttade 19, utflyttade 18, vigda 4 par; minskning 3; folkmängd 647.
Silte socken: födda 10; döda 9, inflyttade 2, utflyttade 24, vigds 2 par; minskning 21; folkmängd 371.
Fardhem socken: födda 9, döds 9, inflyttade 36, utflyttade 25, vigda 3 par; ökning 11; folkmängd 352.
Linde socken: födda 5, döda 5, inflyttade 42, utflyttads 67, vigda 3 par; minskning 25; folkmängd 327.
Lojsta socken: födda 3, döda 0, inflyttade 18, utflyttade 24, vigda 1 par; minskning 3; folkmängd 290.
Hangvar socken: födda 25, döda 12, inflyttade 37, utflyttade 55, vigda 3 par; minskning 5; folkmängd 958.
Hall socken : födda 2, döda 5, inflyttade 11, utflyttade 10, vigda 1 par; minskning 2; folkmängd 280.
Källunge socken: födde 2 (1 mankön, 1 qvinkön), döda 3 (2 mankön, 1 qvinkön), inflyttade 24 (8 mankön, 16 qvinkön), utflyttade 36 (14 mankön, 21 qvinkön), vigda 2 par; minskning 12; folkmängd 238 (121 mankön, 117 qvinkön).
Vallstena socken: födda 8 (5 mankön, 3 qvinkön), döda 10 (4 mankön, 6 qvinkön); inflyttade 28 (14 mankön, 14 qvinkön), ut flyttade 23 (12 mankön, 11 qvinkön), vigda 3 par; ökning 3; folkmängd 362 (171 mankön, 191 qvinkön).
Othem socken: födda 21, döda 20, inflyttade 84, utflyttads 110, vigda 6 par; minskning 25; folkmängd 1,043.
Boge socken: födda 10, döda 13, inflyttade 23, utflyttade 37; vigda 1 par; minskning 17; folkmängd 466,
Veskinde socken: födda 13 (9 mankön, 4 qvinkön), döda 9 (7 mankön, 2 gvinkön), inflyttade 64 (33 mankön, 31 qvinkön), utflyttade 72 (35 mankön, 37 qvinkön); minakniag 4; folkmängd 568 (269 mankön, 309 qvinkön).
Bro socken: födda 3 (mankön), döda 4 (4vinkön), inflyttade 30 (16 mankön, 14 qvinkön), utflyttade 33 (11 mankön, 22 qvinkön); minskning 4; folkmängd 283 (134 mankön 149 qvinkön).
Atlingbo socken: födda 7 (2 mankön, 6 qvinkön), döda 6 (2 mankön, 3 qvinkön), inflyttade 16, (7 mankön, 9 qvinkön), utflyttade 17 (8 mankön, 9 qvinkön), vigda 2 par; ökning 1; folkmängd 233 (112 mankön, 121 qvinkön).
Fårö socken: födda 28, döda 15, inflyttade 15, utflyttade 54, vigda 7 par; minskaing 26, folkmängd 1,190.
Stenkyrka socken: födda 12, döda 20, inflyttade 36, utflyttade 38; minskning 10; folkmängd 820.
Tingstäde socken: födda 16, döda 18, inflyttade 42, utflyttade 46; minskning 6; folk. mängd 523.
Martebo socken: födda 6, död 1, inflyttade 26, utflyttade 42; minskning 12; folkmängd 287.
Lummelunda sockan: födda 5, döda 8, inflyttads 66, utflyttads 35; ökning 28; folk. mängd 374.
Hejnum socken: födda 12, döda 8, inflyttade 20, utflyttade 32; minskning 8; folkmängd 321.
Bäl socken: född 1, döda 2, inflyttade 30, utflyttade 43; minskning 14; folkmängd 203.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Januari 1888
N:r 3

Publicerat

Till kommunalnämdsordförande

hafva blifvit utsedde i Burs husbonden Elias Gustafsson, Allmunde, i Stånga husbonden Johan Uddin, Ungbåtels, i Guldrupe husbonden J. P. Jakobsson, Bjers, i Sundre husbonden Petter Larsson, Digrans, i Helvi hemmansegaren Klas Andersson, Stengren samt i Gothems kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansegaren Anders Johansson, Medebys, och i Ekeby hemmansegaren Olof Arvidsson, Lindarfve.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 2 Januari 1879
N:r 1