Riksantikvariens årsberättelse för 1927

föreligger i den just utkomma Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens årsbok för 1928. Redogörelser lämnas för fornminnesvården å olika områden, för vården och undersökningarna av fornlämningar, samlingar etc. Fornminnesinventeringen har fortsatt bl. a. å Gotland, där hr T. Carlson och E. Åström inventerat sammanlagt 3,667 fasta fornlämningar. I följande socknar ha följande antal fasta fornlämningar inventerats genom nämda personer, nämligen: Boge 60, Bro 565, Bäl 309, Gothem 407, Hejnum 230, Hörsne med Bara 320, Källunge 93, Lummelunda 286, Martebo 16, Vallstena 505, Västkinde 876, därav dock endast Bro och Västkinde äro slutinventerade. Ett stort antal fornlämningar ha på förekommen anledning besiktigats och utlåtande över desamma avgivits. Likaså ha en del yttranden och anvisningar rörande kyrkorna på Gotland, kyrkogårdar och kyrkoinventarier etc. lämnats.
Ifråga ,om tillväxten under år 1927 av statens historiska museum och myntkabinettet lämnas uppgift på följande föremål från Gotland:
Gravfynd från järnåldersgrav, undersökt av dr J. Nihlén; fibula av brons med silverbeläggning ett 60-tal bronsföremål, fem järnbeslag etc., allt från Roes i Rone; järnspjutspetsar, järnkniv med bronsknapp på fästet, funna i grustag i Lau backar; lerurna, armungar av silver, bronsölja och bronsbeslag från Tänglings i Etelhem; bronsvikt, funnen i en trädgård vid Bottarve i Fröjel, bronsspänne av ostbalisk form från Kyrkoby i Etelhem; bärnstenspärla ooh fingerring av snodd bronstråd från Dacker i Bro; stenåldersfynd från flera platser, bl. a. från Gotland, gåva av statsgeologen dr H. Munthe; yxor och yxfragment av grönsten, spjutspets av gul flinta, järnvikt, överdragen med brons, allt från Nygårds i Vallstena; djurhuvudformat bronsspänn från Smide i Väte: järnbetsel från Ansarve i Tofta; armbygel av silver från Strands i Öja; bronsbeslag till två dryckeshorn, bronsfibula m. m. från Roes i Rone: lerkärl fragment från stenåldern, funna i St. Yxne träsk på 1 meters djup, gåva av förvaltare Herming på, Skäggs gård i Vestkinde; guldbrakteat från Gerete i Fardhem; gravfynd från förgtörd brandgrav vid Myrungs i Linde; guldbrakteat från Timans i Roma; gravfynd från Tule i Ganthem; ett tjugutal glasflusspärlor, brons- och järnfragment från Kylver i Stånga; bronsring från Amlings i Linde: bronsspänne från Stenstu i Fardhem; bronsspänne från Stenstu i Fardhem; bronsspänne från Tungelbos i Levide; ringspänne av brons från Myrungs i Linde; bronsspännen från Stora Hästnäs; spirallagd guldring från Tuna i Väte; silverbeslag från vikingatiden från Botes i Rone; armbygel av brons från Kumla i Ganthem; dosformigt bronsspänne från Suderbys i Bro; djurhuvudformat bronsspänne från Västerbjärs i Gothem; silvermynt från Boge socken; stigbygel av järn från Nygårds i Dalhem; trävirke från bulverket i Tingstäde träsk; bronsnål från Stenstu i Fardhem; flintyxa och grönstensyxa från Viea i Västkinde; järnringar från Stenstugu i Bro; gravfynd från Dikarebacke, Utalskog i Alskog; mosaikpärla från Bogs i Stånga; ringspänne av brons och bronsring från Stenstu i Fardhem; bronsspänne, funnet väster om Gunnfjauns japell i Ardre; järnsvärd från järnåldern från Smissarve i Rone; gravfynd från järnåldersgrav vid Roes i Rone; fingerring av guldtrådar från Bryer i Tingstäde; skafthålsyxa av grönsten från Smiss i Stenkyrka; trindyxa och skifferyxa från Bryer i Tingstäde.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 November 1928
N:r 263

Ved.

Omkring 200 kbmtr barrved liggande å Tofta skjutfält försäljes. Närmare underrättelser hos Fortifikationsofficeren vid Militärbefälhavarens på Gotlands stab, Visby. Tel. 313. Kasernunderofficeren vid A. 7. Tel. 156, samt Tillsyningsmannen
Tofta skjutfält. Tel. 321 a.
Visby i november 1928.
Militärbefälhavaren.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 November 1928
N:r 262

Fiskehamnen i Gnisvard.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer hos k. m:t, att under styrelsens förvaltning måtte ställas ett för fiskehamnen i Gnisvärd avsatt område om 2,679 har, vid 1898 års lags skifte å Tofta sockens tredje skifteslag angivet såsom Gnisvärd nr 1. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Fredagen 2 November 1928
Nr 258

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
Ordf. Häradshövding H. Krok.

Ny syn
hade av k. m:t och Kronan begärts å en kronans gård vid Norrgårda i Tofta. Vederbörande arrendatorer medgåvo detta, men bestredo alla kostnader. Utslag nästa gång.

Förskingringsaffären från Träkumla
var nu åter före. Kassören i Gotl. Lantm. Centralförenings lokalförening därstädes har, som förut meddelats brustit i redovisning, och när han blev stämd för förskingring har han t. o. m. förnekat, att han blivit vald till kassör utan endast av ren tjänstvillighet ombesörjt likvidering av medlemmarnas fakturor.
Svar. har efter polisförhöret i saken till centralföreningen inlevererat kr. 508, och han vidhöll nu att utom sin egen skuld utgjordes ej bristen av mera. Vid den utredning som förekommit blev summan annars åtskilligt högre. Några revisorer heller aldrig valts i lokalföreningen, varför heller aldrig någon revision av dess räkenskaper förekommit.
Som vittnen hade inkallats Centralföreningens kassörska fröken Alma Nilsson samt kriminalkonstapel H. Strage. Fröken Nilsson vitsordade att Pettersson i lokalföreningens namn accepterat växlar. Svar. har också till centralföreningens kontor lämnat uppgift på sådana personer i Träkumla, till vilka icke varor borde utlämnas på kredit, och av vilka han i varje fall ej åtog sig inkassering. Vittnet meddelade även huru hon försökt hjälpa svar. med att få någon reda i räkenskaperna. Vittnet fick även redogöra för huru rekvisition av varor verkställdes av enskilda medlemmar i lokalföreningens namn.
Svar. bestred fortfarande såväl förskingringen som kassörskapet.
Vittnet Strage var närvarande vid andra polisförhöret den 28 maj då de obetalda fakturerna genomgåtts. Svar. hade då ingenting att erinra mot deras storlek, men när de sammanräknats, och beloppet steg till kr. 993: 35, ansåg han att detta var för högt. Beloppet 508: 28, vilket inbetalts, hade framkommit därigenom att ett par växlar vid första förhöret uteglömts, vilka centralföreningen måst lösa in.
Svar. bestred beloppets storlek. Det kunde under alla förhållanden ej vara mera än 746: 15 kr.
Uppskov till 3:dje sammanträdet för slutpåståenden.

Berusad bilist.
En chaufför från Sanda stod åtalad för att hava fört bil i berusat tillstånd och vid ett tillfälle kört med otillåten hastighet. Svar. lyste med sin frånvaro, vilket kostade 10 kr., och nästa gång skall han infinna sig.

Fuska ej med ringklockorna!
Cyklar utan ringklockor hade ett antal personer haft midsommardagen på Lojsta slott, vilket kostade dem 3 kr. var. En som var tilltalad för samma förseelse, behagade utebliva, vilket kostade honom 10 kr. extra, och nästa gång skall han vid hämtnings påfölid infinna sig. 15 kr. fick en person böta för att han ej haft besiktningsskylt på sin bil.

Mot bilförordningen
hade en chaufför i Etelhem brustit. Han hade dels kört i yrkesmässig trafik utan att hava trafikrättigheter eller hava bilen godkänd för trafik, dels också hade han vid ett tillfälle haft mera folk på bilen, än vad han haft rätt till. Svar. erkände och utslaget kommer vid nästa sammanträde.
En annan chaufför hade ej haft bromsarna all right. Svar. bestred detta. Målet uppsköts till nästa sammanträde för hörande av vittnen.

För fylleri
var en dräng i Hemse åtalad och fick därför böta 15 kr.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 28 Augusti 1928
N:r 201

Från landsbygden. Tofta.

Tofta, 27 aug.
Ett större ungdomsmissionsmöte hölls i går i Gnisvärd. Förmiddagsmöte hölls i går i Gnisvärd. Förmiddagsmötet inleddes av pastor Carl Nyström från Hogrän med läsning av Joh. ev. 15: 1-8. Vidare beslöts att för vintermånaderna kalla en evangelist från fastlandet. Nästa möte, som är gemensamt för Mästerby, Hogräns och Roma kristl. ungdomsföreningar, skall hållas i Roma missionshus söndagen den 23 oktober.
Mötet fortsatte kl. 3 e. m. med inledningsord i 67 psalmen i Psaltaren av Edw. Wallin, Mästerby. Ungdomssekreterare Er. Lundblad höll föredrag med text från 1 Tess. 5: 16 om den sanna glädjen och pastor Carl Nyström predikade över dagens evangelietext i Mark. 7: 37, om att Herren gör allting väl. Omkring 200 personer från det närbelägna fiskläget samt socknen i övrigt och från resp. ungdomsföreningar bevistade mötet. I kollekt inbringades nära 30 kronor.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 28 Augusti 1928
N:r 201

Hästsport.

Prishoppning i terräng hade i går anordnats i Tofta för av Gotlands artillerikår därstädes förlagda furirer. Den omkring 1,800 meter långa banan var synnerligen väl lagd på en för ändamålet särdeles lämplig plats. Efter tävlingarnas slut förrättades prisutdelningen av överstinnan Salander enligt följande lista: 1) furir Eckerborn å Tempo, 0 fel; 2) furir Haging å Marmit, 0 fel; 3) furir Nilsson å Nero, 4 fel, och 4) furir Nygren å Termit, 10 fel.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Augusti 1928
N:r 200

Gotlands skytteförbunds representantmöte

hölls i lördags afton å rådhuset härstädes i närvaro av 8 medlemmar från förbundsstyrelsen och 13 ombud från olika skytteföreningar. Enär förbundets ordförande, landshövding Allan Rodhe, var förhindrad att närvara, leddes mötets förhandlingar av vice ordf., lantbrukaren C. K. Gahnberg i Tofta.
Till en början upplästes styrelsens berättelse över förbundets verk, samhet under fjolåret, vilken med godkännande lades till handlingarna. Därefter föredrogs revisionsberättelsen och beviljades ansvarsfrihet. Vidare godkändes styrelsens förelag till inkomst- och utgiftsstat för innevarande år. I enlighet med styrelsens förslag beslöt mötet att tillerkänna smeden Klas Nährström i Othem och lantbrukaren Jakob Ekedahl, Godrings i Ekeby förbundets förtjänstmedalj i silver. Efter en kort diskussion godkändes likaledes styrelsens förslag, att förbundet skulle utträda ur föreningen »Östsvenska pokalen», ävensom styrelsens förslag om ett anslag av 50 kr. att anvälndas som pris vid tavlan om landshövding Karl Rydins vandringspokal. Till förbundets ordförande för nästa år återvaldes landshövding Rodhe. Till ledamöter i förbundsstyrelsen för åren 1929-1930 omvaldes tygunderofficeren Hugo Johansson och löjtnant Hugo Joppsson samt nyvaldes överstelöjtnant A. Thuresson och hr Birger Larsson, Fårö. Till styrelsesuppleant för samma tid återvaldes lantbrukare J. Angelöf, Ekeby. Till revisorer för granskning av styrelsens förvaltning innevarande år omvaldes järnhandl. R. Fahlström och direktör A. G. Palmquist med fanjunk. P. W. Eilertz och mejeriförestånd. Einar Persson, Barlingbo, som suppleanter.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Augusti 1928
N:r 200

Generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet generallöjtnant U. L. C. Sparre, åtföljd av chefen för artillerikåren överste P. G. Sylvan och major J. G. H. Schmiterlöw, har i dag anlänt hit för inspektion av artillerikårens skjutövningar å Tofta skjutfält.
I morgon inspekteras tyganstalten i Tingstäde.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 23 Augusti 1928
N:r 197

Gotlands södra Häradsrätt

kommer att behandla framställningar angående arvoden i handelsidkerskan Frida Gummessons i Tofta konkurs tisdagen den 28 augusti 1928 kl. 12 på dagen; och kallas vederbörande rättsägare att vid Rätten utföra sin talan.
I arvode har begärts av Rättens ombudsman 50 kr. och av förvaltaren 90 kr.
Visby den 14 augusti 1928.
På domareämbetets vägnar:
G. Kjällman.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 15 Augusti 1928
N:r 190

Gotlands första bebyggelse.

Eskelhemsområdets gamla kultarcentrum.
Sedan Gotlands stenålder sist blev föremål för vetenskaplig behandling i prof. Nils Lithbergs doktorsavhandling, har det tillkommit ett avsevärt material från denne period, inte minst stenåldersboplatser. Med utgångspunkt från de fynd, som då voro gjorda, framhöll prof. Lithberg, att öns s,örsta och äldsta bebyggelseområden lago dels vid Gothemsåns utlopp i Östersjön, det s. k. Vallstenaområdet, dels kring Martebo myr. Först under sista delen av stenåldern fick det s. k. Eskelhemsområdet (Eskelhem, Tofta och Vestergarn) en kraftigare bebyggelse.
Det var ju i någon mån ägnat att förvåna, att de äldsta spåren av människans uppträdande på Gotland påträffades i de östligast liggande socknarna, under det att de mot det svenska fastlandet vettande delarna av ön voro jämförelsevis fattiga på fynd från den gotländska stenålderns äldsta del.
Nya lösfynd och upptäckter av nya boplatser ha i väsentlig grad ändant vår uppfattning av den tidigare bebyggelsen. Inom Tofta socken, tillhörande Eskelhemsområdet, ha gjorts massor av äldre stenåldersfynd under de sista åren. På lantbrukaren Gahnbergs egendom Kroks ha upplockats över 200 stenyxor till övervägande del grovt huggna s. k. Lihultyxor och tunna, delvis slipade av den s. k. Limhamnstypen jämte en del senare trindyxor och andra. På angränsande åkrar ha under senaste åren gjorts lika många fynd. Huggen flints finns det också gott om på samma plats.
Vi ha här tydligen att göra med en tidig boplats, som med all säkerhet i sig inneslutit en synnerligen produktiv yxfabrik, om man får använda det uttrycket. På annat sätt kan man inte förklara den ofantliga yxrikedomen på detta jämförelsevis lilla område — på sin höjd ett par tunnland i omfång — och därpå tyder också det stora antal ämnen och ofullbcrdade yxor, som finnes i hr Gahnbergs intressanta privatsamling från denna boplats.
Det har troligen varit en strandboplats vid det sakta sjunkande Litorinahavet, som gick in en svag bukt mot platsen. Förra sommaren avvägdes fyndstallet av prof. Munthe. Lägsta delen befanns ligga 16,7 m. över havets nivå och högsta delen omkr. 18 m. L. G. (Eitorinagränsen), d. v. s. havets största utbredning innan den sista landhöjningen började, ligger i denna trakt omkr. 20,5 m. över havet. Boplatens lägsta del skulle alltså ligga omkr. 77 % av L. G., om man avräknar m., som säkerligen skilde boplatsens underkant från stranden, får att man ej vid stormar och högvattenstånd skulle komma i alltför nåra kontakt med de oroliga elementen.
Denna procentberäkning brukar man använda för att jämföra olika boplatsers läge i förhållande till L. G. Ju högre procenttalet är, ju närmare ligger den L. G. — 100 % betecknar alltså, att den ligger uppe på eller i samma höjd som den gamla strandvallen.
När det gäller strandboplatsser år det lätt att inse, att ju mera boplatsen avIägsnar sig från L. G. mot det nuvarande havet, desto yngre är den.
Den primitiva fiskekulturen följde det sjunkande havet. Det år på det \’sättet man genom noggrann höjdbestämning av en boplats från stenåldern på ett ungefär kan ange dess ålder. — Först under stenålderns sista skede, den s. k. hällkisttiden, när nya stora kulturimpulser från södra Skandinavien för upp bl. a. åkerbruket till de fiskande och jagande gutarna, sker en allmän förflyttning av bopålarna från kusterna och de fiskrika sjöarna in mot de bördiga slätterna, där plogen och harven för första gången sättes i jorden.
En annan boplats, som upptäckts sedan prof. Lithberg skrev sin avhandling, är den vid Nasume Kusar, obetydligt äldre än den vid Kroks. Även det är en yxboplats, som med all sannolikhet legat invid det öppna havet.
Dessa två boplatser jämte de talrika lösfynd, som gjorts i dessa trakter av tidiga yxor, är nog för att ändra den ti digare uppfattningen av de första bebyggelseområdenaa. Utan tvivel ha vi häri Tofta ett av de äldsta och livskraftigaste bo-platscentra på ön. Kanske ha vi i Kroks-boplatsen att se en yxtillverkningsplats, som försåg alla kringlig nde samhällen med vapen och verktyg.
Bosättningen i denna uråldriga bygd ev Gotland kan man sedan följa fram genom tiderna. Nästa stadium finna vi representerat i den likaledes nyupptäckta boplatsen vid Alfvena gård i Eskelhem, belägen omkr. 4 km. SO om Kroksboplatsen. Den ligger omkr. 11 m. över havet, alltså omkr. 50 % av L G., om man gör vederbörligt avdrag för högvattenstånd. Redan dess läge antyder alltså, att den Ar betydligt yngre. Inventariet talar samma språk. I detta se vi med önskvärd tydlighet kulturens stora framsteg. Vapen och yxor äro inte längre övervägande i antal Man har lärt sig att fånga vattnets läckerheter, och man her gjort en ny betydelsefull upptäckt, nämligen den att forma leran till kärl och urnor — en upptäckt som troligen kommit från andra sidan havet, fan SV.
Åt SV pekar också den långs, grunda vik, som en gång i tiden gick in mot boplatsen från Vestergarn, över Paviken och de marker NO om denna, som ännu i dag utgöras av mer eller mindre uppodlade myrmarker.
Utgrävningen av boplatsen var intressant. Under en av de stora stenarna påträffades en gammal eldstad, svärtade stenar i ring, över vilka den stora stenen sköt ut som ett skyddande tak. Här hade tydligen det lilla samhällets stora kök legat. Det är inte omöjligt; ett hyddan legat just hår. Jag här nämligen på flera boplatser gjort den iakttagelsen, att det är vid de stora stenarna, man gör de flesta fynden av lerskärvor, ben, eldstäder m. m.
Runt omkring denna gamla härd gjordes en rad upplysande fynd. Till väster om stenarna låg ett svart lager, sam innehöll måltidsrester, mest fisk- och djurbett Till höger påträffades de första lerskärvorna av tjockt gods och oornerade. De voro svärtade ay eld och hade tydligen utgjort batten till ett kokkärl. Bredvid dessa fragment hittades en del klumpar av rå, oformad lera, fin sand och kvartskorn — just de ingredienser, som en stenålderns krukomakare behövde för sitt hantverk. Det är intet tvivel om, att vi här ha haft boplatsens krukverkstad. Och att den haft en stor tillverkning, det visar de talrika fynd av vackert ornerade lerskärvor, som hittades över hela boplatsen ned mot den !.mla stranden.
Benen, som hittades på boplatsen, ha undersökts av vår numera bortgångne store osteolog Ludvig Hodell — det var förresten det sista arbete han utförde, innan han för alltid lade sitt huvud till vila. Av fiskarterna voro torsk och gäddan talrikast representerade, och av däggdjuren grönlandssål och vildsvin.
Boplatsen tillhör den s. k. gånggriftstiden och kan dateras till omkr. 2,500 f. Kr.
Blir endast upphittade ben och lerskärvor tillvaratagna vid plöjningen kommer nog Eskelhemsområdet att kunna uppvisa ännu flera intresserade boplatser från denna period av vår stenålder.
Även stenålderns slut finnes representerad inom detta mäktiga bebyggelseområde. Men man her nu frångått strandbosättningen. Skafthålsyxorna, som markera stenålderns slutperiod, finna vi längre in i landet En slags åkerbruksboplats finna vi just vid Kroks, omkr. 400 m. öster om den förut omtalade äldre boplatsen. Här har också bebyggelsen fortsatt genom tiderna. Bronsåldern är representerad av en rad vackra fynd och järnåldern genom mäktiga begravningsplatser och talrika hustomtningar och vägar från denna tid.
I nästa artikel kommer ett par gamla bebyggelseområden på södra Gotland att behandlas.
John Nihlén.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 Maj 1923
N:r 118