Från landsbygden.

Burgsvik 14 Aug.
En beklaglig olyckshändelse timade härstädes i slutet af förra veckan under råginkörningen. Vid pålassningen hade körsvennen hjelp af en flicka. När man med det stora lasset begaf sig åt hemmet skulle flickan äfven åka, då för att hjelpa henne upp i häcken den der förut varande körsvenen räckte henne handen. Kommen i jämnböjd med häcken slant hon med fötterna samt störtade ned igen emellan hästarne, i fallet dragande körsvennen med sig. Skrämda af fallet, satte hästarne af i vildaste sken. Karlen blef dock snart utan någon nämvärd skada befriad från sitt farliga läge, men flickan deremot blef olyckligtvis liggande öfver selbron och tistelstången utan att kunna hjelpa sig sjelf medan hästarne galopperade. Till sist stöp den ene hästen och nu blef flickan af ankommande personer befriad, men förskräckligt illa åtgången. Under skenandet hade hon fått flere slag i hufvudet och annorstädes på kroppen af den en hästen, så att hon var sanslös. Hon vårdas i hemmet.

Distriktsmöte, var i söndags af Gotiändska missionsförbundet anordnadt i Vamblingbo missionshus, friförsamlingens lokal. Blott afbrutet af en kort rast, fortgick mötet från kl.
två före middagen till kvällen, derunder omväxlande med predikan och diskussion öfver ämnen på förhand uppstälda i särskildt program.
Folk hade samlats från flere socknar i sådan mängd, att det stora huset som var alldeles follproppadt af menniskor ej förmådde rymma alla, utan var planen utanför vid dörrar och fönstrar fullsatt, så att mängden bildade kö.

Harar, hvarå jagttiden ingår om torsdag, äro i år någorlunda talrikt representerade härute, visande en glädjande tillökning från närmast gångna två åren, då slägtet nära på var utdödt.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Augusti 1894
N:r 126

Ifrågasatt jämkning i länsmansdistrikten.

Den 14 Dec. 1877 förordnade k. m:t, att antalet länsmansdistrikt inom Gotlands län, då utgörande tio, skulle minskas till sex och att af dem tvänne skulle utgöras af, det ena Fardhems, Garda och Burs ting, jämte Eksta pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Fardhem, Linde, Lojsta, Levide, Gerum, Burs, Stånga, När, Lau, Etelhem, Garda, Alskog, Lye, Ejsta och Sproge; det andra Hoburgs, Grötlinge, Hemse ting samt Habblingbo pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Hablingbo, Silte, Hemse, Alfva, Eke, Rone, Grötlingbo, Hafdhem, Näs, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre. Länsmännen i dessa bägge distrikt hafva icke boställen sig anvisade och äro f. n. boende, den ena i förstnämda di strikt, bvilket, jämlikt af k. m:t senare meddelad bestämmelse, numera benämnes Gotlands Södra fögderis mellersta länsmansdistrikt, vid Etelhems jernvägsstation, och den i det senare, benämdt Gotlands södra fögderis södra länsmansdistrikt, i Öja socken i närheten af Burgsviks hamn. Längsta väglängden från länsmännens bostäder till distriktsgränsen är för länsmannen i mellersta distriktet till stranden i Sproge socken 4,2 nymil och för länsmannen i södra distriktet omkring 3 nymil. Folkmängden i mellersta distriktet var vid 1891 års utgång 7,386 personer och i det södra 7,623.
Efter det förutnämda distrikts indelning vunnit tillämpning hafva emellertid förhållanden inträffat, som skulle göra en jämkniog i deona indelning önsklig. Så har i Hemse socken uppstått en allt mera vflig rörelse och mera samlad befolkning af den betydelse att k. m:t uti skrifvelse 25 Juoi 1886 förklarat, att för densamma, benämd Hemse handelsplats, ordningsstadgan, bygnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer skola i tillämpliga delar gälla, hvarefter särskild municipalstyrelse der ordnats. Då en ganska lifbg rörelse råder å denna plats, bvilken tillika är ändpunkten af Gotlands jernväg, och der anordnade månatliga torgdagar vanligen sammanföra rätt mycket folk, är det af vigt att polistillsya der finnes. Nu bör emellertid denna plats till södra länsmansdistriktet och är belägen på 2 mils afstånd från länsmannens bostad. Då denna länsman jämväl har flera orter med jämförelsevis betydbgare befolkning inom sitt distrikt, såsom Ronehamn på 3 mils afstånd, Bargsviks bamn och ett under senare åreo anlagdt och bedrifvet stenhuggeri vid Hoburgen med en del löse arbetare på omkring två mils afstånd, är det både betuogande och besvärligt för bonom att utöfva den honom åliggande polisuppsigtea ipom distriktet. Länsmannen i mellersta distriktet har åter ingen plats med mera samlad befolkning inom »itt distrikt. Ett otjemnande af denna olikhet till båtnad för en mera verksam polistillsyn kan utan svårighet ske på det sätt att en del af södra distriktet öfverflyttas till det mellersta; och dertill bör i första rummet ifrågakomma Alfva och Hemse socknar, utgörande Alfva pastorat. Om sådan öfverflyttning sker och länsmannen får sin bostad i Hemse socken, der brist på dertill lämpliga lägenheter ej lärer förefia nas, vinnes derjämte den fördelen, att han kommer att bo mera centralt i distriktet än nu, med längsta afstånd till distriktsgränsen af å ena hållet 3 mil, å det andra af omkring två mil, till lättnad för tjenstegöromålen och minskning i kostnader för allmänheten, — Visserligen skulle genom en sådan omreglering ionevånareantalet i de båda distrikten blifva icke obetydligt olika, idet att mellersta distriktet fioge 8,547 och det södra 6,462 per soner efter folkmängden år 1891; men denna omständighet torde ej tillmätas någon afgörande vigt i förhållande till de fördelar, som regleringen komme att medföra i ofvan antydda afseenden, och då tillökningen i innevånareantalet i mellersta distriktet icke medför någon afsevärd svårighet i distriktets skötande. Upplysningsvis kan här nämnas att ionevånareantalet i södra fögderiets norra länsmanvsdistrikt år 1891 utgjorde 8,012 personer.
Med afseende å hvad sålunda anförts har länsstyrelsen hemstält, att k. m:t ville förordna om sådan jämkning i länsmansdistrikten inom Gotlands södra fögderi att Alfva pastorat, bestående af Hemse och Alfva socknar, må öfverflyttas från södra till mellersta distriktet, en förävdring, som ej mindre kronofogden i fögderiet och vederbörande länsman, än äfven Hemse och Alfva sockenmän, i kommunalstämman hörda, förordat såsom önsklig och förmånlig, och att denna förändring må få tillämpas med början af &r 1895. K. m:t har häröfver anbefallt kommarkol legium och statskontoret afgifva utlåtande.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Augusti 1894
N:r 126

Från landsbygden.

Södra Gotland, 5 Augusti.
Sädesskörden. Den för jordbrukarne brådaste tiden är nu inne, i år dubbelt bråd, emedan alla sädesslag mogpat på en gång färdiga till skörd, åtminstone under en vecka. Det är ej alls sällsynt nu, att få se olika personer från samma gård på en dag arbeta med de olika sädesslagen.
Rågen har i år stått vacker, eller rättare sagdt för det mesta ingifvit goda förhoppningar, men vid verkstäld tröskning ha dessa blifvit grusade i det den lemnat ovanligt ringa äriog. Det är sviterna efter frostnätterna under rågens blomningstid.
Från Hamra omtalas, att på en åker derstädes, gom under vanliga år lemnat 60 lass råg — 1 lags = 60 band — och då blifvit omkring lika många tunnor som lass, i år blott skördat fem lass dålig säd. Vid piogsttiden blef den förstörd af kölden och istället för att då afmeja densamma lät ägaren den kvarstå i tanken att den skulle repa sig igen.
Men detta slog alldeles fel. I stället började ogräset frodas och växte öfver säden. Då ofvannämde åker utgjorde bondens hela böstsädesfält och vårsäde odlas ganska sparsamt med klent resultat derstädes kan man tänka sig att förlusten skall kännas ganska tryckande, Hvetet har varit tunnt och kortväxt, så att det på månget håll varit svårt att göra band af densamma, men tycks förunderligt nog vara ganska fritt från rost. Kornet är högst olika på olika jordar. Den ihållande junitorkan har på säden visat hurudan jorden var till djuplek och bärkraft. På många åkrar står det nog ganska vackert, men på några jordar ligger axet ännu slutet i hylsan.
Hafre är det sädesslag, som i år kommer att lemna minsta skörden härnte. Potatisen ser ganska frodig ut och ingifver de bästa förhoppningar.

Olyckshändelse. Då en bonde från Vamlingbo i fredags skulle hemta sina hästar från betesmarken, fann han den ena skälfvande i alla ledar. Med möda lyckades han få djuret hem på gården, då det kastade sig omkull och efter några krampaktiga ryckningar afled. Det var försäkradt i södra Gotlands kreatursförsäkringsbolag.

Fole, 6 Aug.
En ko af god ras finnes vid Kislings i Fole. På ett år har hon två gångar födt tvillingkalfvar, hvilka alla frodas och må synnerligen väl.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 Augusti 1894
N:r 121

I den slöjdlärarekurs

som vid slöjdskolan härstädes är anordnad under Juli—Augusti månader för folkskollärare, deltaga N. A. Olsson från Grötlisgbo, T. Svallingson, Vamlingbo, Karl Stenqvist, Hamra, Hugo Dahlqvist, Fide, Joh. Engström, Hejnum, E. Sandell, Visby, E. J. S. Söderdahl, Rute, Josef Linder, Visby, lärarinnan Ida Hallgren och folkskollärareeleven Hugo Stenström från Visby.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 Augusti 1894
N:r 121

Från landsbygden.

Vamlingbo, 23 Juli.
Ett häftigt oväderscentrum drog i går kväll och i natt öfver våra byggder. Vid femtiden på eftermiddagen syntes ett moln i sydvest, hvilket snart delade sig åt både söder och norr, under det åskan började mullra på afstånd, men kom allt närmare. Snart öste regnet ned i strömmar, under det himlen i alla väderstreck täcktes af tunga hotaude moln, ur hvilka blixt på blixt lyste i norr och söder. Vid halfniotiden larnade det plötsligt upp, och man trodde ovädret var öfver, men det varade blott en knapp half timme, ty så snart skymningen utbredde sig öste regnet årer ned, under det blixtarne korsade hvarandra i alla riktningar.
Att her olycka skulle framkallas af det häftiga åskvädret väntades och detta visade sig tyvärr snart besannas i det en eldpelare syntes skjuta upp i norr vid tiotiden färgande himmelen och de mörka molnen purpurröda. Vimden, som nu började friska i och snart öfvergick till fall storm dref elden med förfärande kraft. Det var ett hemskt men storslaget skådespel att betrakta: Himlen var då, som nämts, i norr alldeles eldröd, men på båda sidorna både i öster och vester syntes de mörka molnen, Ifrån dessa på båda sidorna sköto otaliga blixtar ut, som möttes åt och försvunno i den eldfärgade delen af himmelen.
I dag har spotts, att det varit vid Österby i Fide som elden rasat, der en ladugårdslänga antändts af blixten och nedbrunnit. Elden spred sig med sådan hastighet att ingenting hunnit räddas; ej ens på gårdsplanen stående redskaper, såsom vagnar och foderhäckar o. dylikt utan allt blef eldens rof.

Hafvets arbetare. Trots himlens hotande utseende i går kväll begåfvo sig samtliga fiskare på vestra kusten härstädes ut på fångst, men blott fyra båtar från detnordligaste fisklägret Vestlandsbod utsatte sina garn, de öfriga från de andra fisklägena afskräcktes och vände åter mot land. När så stormen utbröt bergades garnen i den häftiga sjögången, som många gånger fyllde båtarne och man begaf sig åt land. I det becksvarta mörkret och ej lysta at någon ledfyr på land tordes de ej för bränningarne söka hamn utan måste roende mot vinden, som var vestlig och sedan öfvergick till nordvsst, söka afhålla sig derifrån, tills de kunde skymta landet. På morgonen kommo de dock lyckligen fast alldeles utmattade i land allesammans, men blott en båt kom till Vestlandsbod der de utgått; de öfriga landade två båtar i Grumpvik och en vid Bje gesbod. Vid midnatt förklarade de hade stormen nått sin största styrka.
När Vamlingbofiskrarne redt ut sina fångstredskap vid Grumpvik, syntes då och då på höjden af sjöarne en båt som sökte land ditåt, hvadan man vid stranden inväntade för att med tecken varsko för bränningarna och visa dem rätta inloppet alldenstund man ansåg dem obekanta på platsen, hvilket också lyckades. Det befanns vara en af fyra mycket utmattade karlar bemannad båt från Hablingbo, hvilken nu efter otaliga ansträngningar nådde land. Om sina vedermödor berättade de:
När de under stora ansträngningar lyckats draga sina garn funno de att fångsten utfallit så rikligen att båten i den höga sjögången ej kunde bära alla garn, utan den måste lättas, alldenstund sjöarne fyllde den så att de stundtals stodo till knäna i vatten, då de för att båten läns måste begagna förutom öskaret, både hattar och mössor. För den skull måste de kasta i sjön åtta af sina rikligast försedda garn jemte »klubbar», kojkläder såsom madrasser, täcken och dyl. samt annat som kunde undvaras. Ett segel som de tillsatte, — flere kunde de ej föra — refs genast af en vindby i trasor, och då det ersattes med det andra sprang spriet på detta och det remnade. Nu ägde de ej mera kvar än ett litet toppsegel på hvilket stången afskars en bit för förkortning och nedpassades i sergelfästet. Med denna lilla lapp, ej stort större än en duk, och sina egna krafter vid ärorna voro de öfverlemnade åt de rasande vågorna; men genom stora ansträngningar och försynens beslut undgingo de att blifva deras offer. Telefonbud sändes genast härifrån till närmaste station Korsby i Hafdhem, derifrån skyn !samt bud afgick till deras anhöriga, som voro försänkta i sorg och befarade det värsta om de bortkomne. I kväll hafva de med skjuts hämtats härifrån.
At de två båtar, som samma gång dessutom utgått från Hablingbo lära den ene landat vid sin utgångsplats och den andra på Näs, dit äfven en båt från Eksta lär nått land.

Strömmingsfisket i förra veckan å östra kusten med fastsättning var det rikaste man på flere år haft. Mellan 50 och 100 valar pr man och derutöfver hvarje morgon var det vanliga. Fn fiskare vid Faludden lär haft 180 valar en morgon. Vid fisklägena ha fisken t. o. m. sålts för 17 öre valen.

Hablingbo, 25 Juli.
Olyckor och tillbud till sådana. Våra raska fiskare här från socknen voro förliden natt svårt ansatta af det oroliga hafvet. Med vackert väder vid utfarten och äfven under garnuppdragningen kastade vinden om åt NNO. Vädret blef mer och mer oroligt. Åskan mullrade, blixtarne korsade himlarymden och täta regnskurar föllo. Svårt lastad som bå en var, vågade de ej mot vinden — båten kunde ej »vaka» — hvadan af de två Alsvik-båtarna den ena dref till Näsviksstranden, den andra ända ut till Wamlingbo. Den senare måste utkasta 8 garn med fisk, 2 på hvarje man. Genom telefon från Wamlingbo till Hafdhem och vidare till Hemmungs gård meddelade de de bedröfvade hemmavarande att de alla med båt och öfriga inventarier lyckligt blifvit bergade. Fisken saltades derute och båten hämtas vid tillfälle. Af nio utgångna Ejstabåtar hade en drifvit ner till »Newyork» fiskläge utanför Halvars i Hablingbo : om de öfriga 8 saknas än underrättelse, men det är att hoppas att de nått Stora Karlsö.
Vid Smissarfve i Silte råkade i går ett pri oxar i sken (»de fingo macken»), rusade ina trösken, drogo med sig ifarten den unge husbonden, som blef inklämd mellan häcken och tröskpelaren, hvarvid höftpannan och låret blefvo önderkrossade. Hans jämmerrop hördes vida omkring. Läkaren hämtades. Om han möjligen repar sig, är dock troligt, att han ej mera blir arbetsför.
I dag hafva vi åter vackert, fagert, soligt väder, som väl behöfves för längre tid för grödåns inbergande. Rågen skäreso ch ett par hveteåkrar stå äfven gullgula väntande den grymma lien, så att i år kommer Sankt Ole med bullen i god tid. Höet är här väl bergadt. I granntrakterna å låga marker ligger dock mycket hö ute ännu, delvis mycket förstördt af den myckna vätan.

Alskog, 24 Juli.
Skolmöte. I måndags samlades till möte i Alskog skolhus Bursireteens lärare och lärarinnor tillika med ett rätt stort antal af socknens medlemmar.
Af de till behandling föreliggande frågorna diskuterades först: »Hvilket betyg, a eller b, bör vara normalbetyg för flit och uppförande i folkskolan?» Af den förda diskussionelftamgick, att, eburu man ansåg, att norma, betyget väl ej borde vara det allra högsta som kunde erhållas (a), utan såsom i ämnena ett medelmåttigt (b), hade dock för att icke bryta med det brukliga hittills i de flesta fall a användts som normalbetyg i kretsens skolor. För vinnande af enhet inom stiftet beslöt emellertid kretsen att hänskjuta frågan till västa års stiftsmöte.
Till diskussion vid detta möte hade vidare af en skolrådsordförande föreslagits frågan om, huru de i lag anbefalda sammanträdena mellan skolråd och lärarepsrsonal böra anordnas för att blifva till bästa gagn för folkskolan. Efter något meningsutbyte om denna tämligen nya lagbestämmelse förenade sig kretsens medlemmar om följande uttalande såsom svar å frågan: Sammanträdena böra väl förberedas, hvartill hör, 1) att vederbörande skolrådsordförande i god tid tillkännagifver tiden för sammanträdes hållande, uppmanar såväl skolrådsledamöter som lärareparsonal att inom viss tid Inlemna öfverläggtingsänmnen och derefter uppsätter ett program, som i god tid tillställes skolråd och lärarepersomal, utser till hvarje öfverläggningsämne inledare och anslår till sammanträdet tillräcklig tid, på det öfverläggnivgsämneva må känna grundligt behandlas; 2) att lärarepersonalen, der så ske kan, på förhand öfverenskommer om de öfvarläggningsämnen, som böra inlemnas till behandling vid sammanträdet, samt sätter sig in uti ärendena.
Öiverläggningarna böra präglas af öppenhet och allvar. Iogens mening bör undertryckas, Bestämda uttalanden böra, så vidt möjligt, göras i fråga om hvarje öfverläggningsämne.
Derefter höll kyrkoherde Ahlander ett med mycket intresse åhördt föredrag med ämne: Hura bör man bemöta socialismen? hvilket föredrag mötet önskade måtte blifva infördt i tidningen.
Sedan slutligen bland annat blifvit beslutadt, att nästa kretsmöte skall hålias i Burs sista fredagen i September, tillbragtes några timmar under strålande sommarsol i det fria, tills ordföranden manade till gemensam afslutning i den stilla kvällen.

Kappelshamn, 25 Juli.
Sedan förra brefvet ha några slagsmål mellan stenhuggeriarbetarne icke förekommit, utan allt har varit lugnt. Vid en närmare utredning af det för några dagar sedan skildrade uppträdet har befunnits, att der förelåg ett misstag på namn, då det uppgafs att en arbetare vid namn Ek deltagit i kalabaliken.
Namnet var i stället Frisk, Vidare har ådagalagts, att den öfvertallne icke varit alldeles utan anledning till uppträdet.
För ordningens skull vore det nog gagneligt om länsmannen någon gång anstälde förbör, åtminstone då det gått så pass våldsamt tillväga som vid nyss anförda tillfälle, Emellertid lär länemannen i orten hafva för afsigt att få någon ändring i ölförsäljningerätten på platsen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Juli 1894
N:r 115

Från landsbygden.

Vamlingbo 23 Juli.
Ett ovanligt strandfynd påträffades i lördags af en yngling vid Bjerges fisk läge. Fyndet bestod af en fick — om det så kan kallag — af 7,6 decimeters längd med 5,2 dm. omfång kring ryggen och buken. Till färgen var den svart på ryggen och hvit på undre sidan; försedd med s, k, spruthål (inga gälar) på öfre delen sf hufvudet samt tre guttaperkaliknande fenor, utan någon hornbeväpning, en på hvardera sidan och en på ryggen, bakom midten. Ögonen, som befunno sig strax bakom munnen, som saknade tänder, blott en hornartad hinna i käkarne, voro mycket små, och stjerten, som i allo liknade den i naturläran beskrifna grövlandshvalens, befann sig i vågrät ställning. Tätt under huden som var slät och naken, låg ett omkning 25 millimeter tjockt späcklager, och derinnanför köttet. Innandömet var i det närmaste likt ett djurs, utan lungor. Många personer, som beskådat det egendomliga exemplaret, ha aldrig förut sett eller ens hört talas om någon dylik fisk i Östersjön.

Rågen står nu färdig mångenstädes att falla för lien. Såvida väderleken är gynsam är det säkert att arbetet härmed börjar i dessa dagar. I enstaka fell har redan afmejningen begynt.
Mycket strömming har under förflutna veckan fångats på kusterna, särskildt å östra sidan, der ända till 100-tals valar pr man för natt erhållits, så att t. o. m. en del garn måst lemnas på fiskeplatsen, för att sedan ilandföras.

Hemse, 24 Juli.
Höbergningen här ute är nu afslutad och rågskörden redan påbörjad, men denna behölver nog ännu några dagar för att blifva riktigt tjenlig, ty mångenstädes är halmen ännu mycket grön.

Betorna se mycket lofvande ut, så troligt är, att landtmännen få lön för den möda de haft med desamma.
På tal om betorna kan nämnag, att för forslande af dylika, kommer landtbrukaren L. Duse härstädes att lägga hästbana från härvarande jernväg till sin gård, Davide i Rone. Linien håller nu på att utstakns.
För någon tid sedan lästes i denna tidning att en svagsint person hitkommit från Amerike. Fadren till ofvannämda person råkade i går ut för den olyckan att få öfver sig ett gruslass med den påföljd, att ena benet afbröts i sjelfva fotleden.
Han blef genast förd till dr Nyberg härstädes, men som benbrottet var af en mycket svår beskaffenhet, måste han forslas till Visby lasarett för erhållande af nödig vård. Mannen i fråga är bosatt i Grötlingbo.
Handlandena härute tycks bereda sig för höstsådden, ty de förse sig med artificiella gödningsämnen i stor mängd.
Flera jernvägsvagnar hafva redan anländt hit med denna sorts gödning.
Roma, 23 Juli.
I fredags samlades Romakretsens lärare till möte i Guldrupe skolgård. Vid mötet behandlades de från centralstyrelsen för S. A. F. utsända frågor.
Den första frågan rörde sig om 1893 års kyrkomötes skrifvelse till k. m:t med hemställan om sådant tillägg till gällande folkskolestadga.
»att i fråga om lärarinna, som trädt i gifte, församlingen eller den myndighet, som det eljes tillkommer att tillsätta lärarinna, skulle äga att uppsäga henne från tjensten, då skolans bästa funnes sådant kräfva»; Under diskussionen framhölls, att om kyrkomötets skrifvelse upphöjdes till lag, skulle den menligt inverka på lärarinnekåren och göra deras rättsliga ställning vacklande och osäker. Folkskolan komme äfven att lida, emedan mången begåfvad kvinna skulle afskräckas från lärarinnebanan.
Andra frågan rörde sig om rättshjelp åt föreningsmedlemmar. Mötet ansåg, att rättshjelpen kunde ordnas i öfverensstämmelse m E. Hammarlunds förslag, som är intagen föreningens årsskrift. De erforderliga med kunde erhållas genom att höja årsafgiften 1 krona.
Nästa möte kommer att hållas i Björke i dagen 28 September.
Mötet var det första som Romakretsen i Guldrupe. Man besåg den lilla men treflig kyrkan, och i den nyanlagda, rätt stora sk??? trädgården ville de församlade gästerna gerna vistas. Här klingade sången till ???? in på den stilla och milda julikvällens timme.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Juli 1894
N:r 114

Från landsbygden.

Wamlingbo, 3 Juli.
Gåfvor. Till Wamlingbo kyrka har kyrkoherden skänkt ett prydligt och dyrbart altarkläde med infattningar i silfver, Ny flagga har Sanda Folkskola erhållit af sin lärarinna fröken Berglund. Flaggstång med tillbehör ha ett par sockenmän bekostat. Invigning af den nya flaggan ägde rum sistlidbe Lördag af Biskop v. Schéele.

Höståttern är nu i fall gång, påskyndad af den hårda och intensiva torka som f. n. råder till stor sorg för landtmännen, hvilka på höglända åkrar se sina lofvande kornfält allt mer och mer förvissna och dö bort. Höprisen tyckas ställa sig någorlunda höga iår härnte, vattenbrist förefinnes på flera ställen för både folk och kreatur, så att vatten mås’e forslas till behofvet.

Fisket har öfver hufvud taget hittills varit ganska klent.

Torrläggning af vattensjuka marker pågår här och hvar och myrodlingen tyckes omfattas med stort intresse.

Boge, 4 Juli.
Den försvunne arbetaren, som omnämdes i Gotlands Allehandas måndagsnummer, återkom i dag på morgonen efter 4 dagars bortovara till sitt hem. Han har, då detta skrifves, ej kunnat redogöra för hvar han vistats under tiden.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Juli 1894
N:r 102

Vid biskopsvisitationen

i Vamlingbo och Sundre inspekterades först Vamlingbo folk- och småskola och gaf förhöret vid handen att undervisningen skötts så, att den ej lemnade rum för någon anmärkning. Undervisning har meddelats i trädgårdsskötsel, flickslöjd och gymnastik. Slöjdskola för gossarne skulle inrättas. Skolrådet ville göra hvad på det ankomme för fortsättningsskolas inrättande. Rådet anskaffar gerna och villigt den undervisningsmateriel, som behöfdes. Sockenbibliotek fans med hundskatten som anslag.
Baslut hade nyligen fattats om Vamlingbo kyrkas reparation med hänsyn till skeppets och korets förstoring, inläggning af nytt golf, anskaffande af nya bänkar enligt af byggmästare N. Pettersson uppgjordt förslag. Inom kort torde ock tornrummet iordningställas, ehurn tillgångarne icke nu medgåfve det. Kyrkans yttre tarfvade reparation; åtminstone borde foten cementeras. Den gemensamma messskruden befans i godt skick. Kyrkogården var värdigt hållen. En väl ordnad trädplantering utmed hela kyrkogårdsmuren uppgafs till största delen vara ett verk af pastors egen hand.
Äfven i Sundre folk- och småskola hade undervisningen tillfredsställands bedrifvits. Biskopen hemstälde om slöjdundervisningens förläggande utom den egentliga skoltiden. Sackenbibliotek fans, men ej anslag till detsamma. Biskopen påvisade behafvet häraf.
Suodre kyrka befans hufvudsakligen i godt skick. Två bortfallna stenkolonner borde dock ersättas af nya. Biskopen påvisade behofvet af kyrkans uppvärmning; kyrkorkeet ville taga frågan i öfvervägande. Kyrkogården var väl hållen.
Arkiv, inventarier, räkenskaper m. m. föranledde inga anmärkningar.
Ur pastors embetsberättelse meddela vi:
Gudstjensten besökes allmänt under sommaren, fåtaligt under vintertiden. När mer än 3 åhörare infinni sig hålles alltid guds tjenst. Partiernas medlemmar athålla sig strängt från alla kyrkliga förrättningar. En och annan tvekar till och med att gå in i kyrkan vid anhörigas jordfästning. Friförsamlingen har eget bönehus, baptisterna skola bygga ett under sommaren. Utom baptisterna undandraga de flesta frikyrkliga sina barn opet, och alltså blir antalet odöpta allt större.
Somliga döpa sjelfva sina barn. Avt omdöpa äldre personer tycks dock nu kommit ur bruk. I Vamlingbo finnes 52 och i Sundre 23 odöpta barn. Nattvardsgästarnes antal synes vilja minskas. Konfirmation äger rum hvart annat år. De flesta partisinnade föräldrar låta ej konfirmera sina barn. Husförhören tyckas blifva allt mindre besökta. Bibeln läses allmänt bland de äldre, ej så bland de yngre.
Utan tvifvel — säger pastor — råder här större söndring än i något annat pastorat.
Baptisterna äro delade i två partier, det ena bestående af 80 medlemmar, det andra af 2), utom barn. Af frikyrkliga finnes 110. Metodismen hyllas at många. Lagligen utgångna ur kyrkan äro i Vamlingbo 6, i Sundre 3. Sex borgerliga äktenskep ha ingåtts sedan förra visitationen. Två par baptister sammanlefva utan vigsel.
Pastor säger sig ei känna någon församlingsbo, hos hvilken dryckenskapen är en last. Det öfvervägande antalet äro nyktra.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Juli 1894
N:r 102

Från landsbygden.

Vamlingbo, 21 Juni.
Nidingsdåd. På en i en hage härstädes betande oxe, har balfva svansen blifvit afskuren och en bit af den kvarvarande klyfd. Det märktes tydligt, att dådet föröfvats af menniskohand och ej är en följd af olyckshändelse.

Regn, regn snart regn, är den tanke, som lifligast sysselsätter landtbrokarne härstädes och flere socknar norrut med. Sedan 28 sistl, Maj har ingen nederbörd fallit och var jorden då så uttorkad att det som kom snart torkade ut igen. Undantag utgör sydligaste delen af denna socken och Sundre, der i söndags åtta dagar föll ett riktigt störtregn, som gaf grundlig »myr», hvadan också skördentsigterna äro de bästa derstädes,

Höskörden af klöfver- och timotejvallar pågår nu. Den lemnar i allmänhet ganska klent resultat.

Vårsädet har spirat upp och ingifvit de bästa förhoppningar om en riklig skörd, men stannar nu i växten i följd af torkan.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Juni 1894
N:r 95

Från landsbygden.

Hamra, 11 Juni.
Hoburgskretsen höll sitt årsmöte i Hamra skolhus 8 Juni. Lektioner höllos af skoll. Dahlqvist i naturlära och af lärarinoan Fr. Leche i bibl. hist. till mötets uppbyggelse. Rast med sång och bollspel på den rymliga skolplaven, hvarefter deltagarne samlades till diskussion och val at ordförande och sekreterare, bvartill de förutvarande utsågos. Sedan öfverenskommits om nästa mötes hållande i Grötlingbo, atslöts mötet på öfligt sätt.

Hangvar, 9 Juni.
Med lekar sång och åskådningsöfningar i Guds fria natur firade härvarande skolbarn 6 Juni. Läraren tolkade i ett föredrag dagens betydelse för de små. De sågo så glada och lyckliga ut, så nog voro de nöjda med sin dag.

Vamlingbo, 12 Juni 1894.
Restaurering af kyrka. På förslag af kyrkorådet beslöto Vamlingbo sockenmän å extra kyrkostämma i går att nästkommande år vidtaga en omfattande restaurering af kyrkan, nya bänkar och golf m. m. för ett belopp omkring 3,000 kronor. För utförande af detta arbete förordades byggmästaren N. Pettersson från Visby, (som äfven uppgjort kostnadsförelag i saken) såvida kyrkorådet med honom kunde träffa nöjaktig öfverenskommelse derom, Vidare bestämdes att under nästa år för sagda ändamål (d. v. s. all kostnad härför) utdebitera 20 ire pr bygnadsfyrk, resten upplånag för amortering på 5 år.

Slåttern af Iuzernskörden pågår nu här som bäst, lemnande tämligen vackert resultat. Årets gröda af foderväxter och spanmål ser öfverhufvad taget ganska lofvande ut, dock har på enstaka platser en del råg måst afmejas till följd af frostskada. Ett välgörande regn föll i söndags på åtskilliga trakter.

Sockerbetorna se ganska frodiga ut här; gallring pågår somligstädes.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Juni 1894
N:r 90

This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.

Privacy policy