En storartad utställning

— åtminstone efter våra förhållanden — har i dag öppnats i D. B. V:s paviljong. Det är den af hushållningssällskapet anordnade utställningen af maltkorn samt trädgårdsalster, rotfrukter och trädfrukter.
Hvad först maltkornsutställningen angår bar den lockat 73 utställare. I allmänhet är kornet i år mörkt till färgen, men åtskilliga vackra prof på vigtig och ren vara förekomma.
Såsom ny är trädgårdsutställningen af särskildt stort intresse och man kan icke utan förvåviog iakttaga, hvilken rikedom af särekildt frnktsorter vår öhar att bjuda på. I denna afdelning finnas icke mindre än 107 utställare från alla delar af länet. Särskildt vackra samlingar af frukter (och äfven andra trädgårdsalster) ha hrr J. May i Visby, V. Wöhler i Klintebys, M. Larsson å Skäggs, Visborgs kungsladugård, landtbruksren Hällgren å Katrinelund, H. Viman, Henriksdal, J. Lindbom, Botvide, Sanda, Gabriel Gardell, Gadrings grund i Ganthem m, fl. m. fl. J. May har äfven utstält Åtskilllga prof på ympar från den af honom vårdade trädskolan.
Såsom ett bevis på den mängd varieteter af trädfrukter, som förekomma, vilja vi endast nämna några: gröna jernäplen, höstastrakaner gravensteiner, melonäplen, Calville, Stenkyrkeäplen, Yms, Höstgyllen, glasäplen, citronäplen, strimling, rosengyllen, vinteräplen, paradisäplen, hvit astrakan, gulpipping, klaräplen, grågyllen, rosenäplen, granpäron, borgmästarpäron, munvätepäron, bergamotter m. fl. m. fl.
Af äplen finnas de flesta och vackraste varieteterna, päronen äro ej så talriktrepresenterade. Utom dessa finnes en hel mängd andra frukter: mullbär, månadssmultron, aprikoser, persikor, körsbär, en mängd sorter af plommon etc.
Utställningen af andra trädgårdsalster, särskildt rotfrukter, är både vacker och talrik. Äfven den nya växten choro-gi är representerad. De på myr växta äro af anmärkningsvärd storlek.
Hr Malmros å Ihre har utstäld en vacker samling från sin myrodling. Hans höstvete väger 15 pund pr tunna, vårhvetet 14 pund 15 skålp., kornet 13 pund 14 skålp. (på fast jord väger det 13 pund 19 skålp.), ärter 16 pund 7 skålp. o. s. v.
Prisutdelningen har för trädgårdsafdelningen skett kl. 1. Dervid ha följande pris utdelats:
Pristagare för trädfrukter.
Charles May för trädskolealster 10 kr.
Silfvermedalj W. Wöhler, Klintebys.
Silfvermedalj J. May, Visby.
Bronsmed. lanåtbr. Hällgren.
Bronsmed. A. Dassow, Kungsladug.
Bronsmed. Nämdem. Granberg, Granskogs jämte 20 kr.
Bronsmed. Söderberg, Skrubbs.
Bronsmed. konsul E. Cramér, Visby.
Bronsmed. J. N. Viman, Barlingbo, jämte 10 kr.
Bronsmed. M. Larsson, Skäges.
Bronsmed. O. G. Gardell, Gudrings, Ganthem, jämte 20 kr.
Bronsmed. kapten E. Fahnehjelm, Visby.
Hederstedt, Nygranne, Halla, 15 kr.
Lindbom, Sanda, 15 kr.
E. Pettersson, Slitegårds, Dalhem, 15 kr.
J. Johansson, Stenkyrka 5 kr. äplen.
Fru E. Herlitz, Klintehamn 5 kr. äplen,
Fru E. Bergman, Visby 5 kr. stenkyrkeäplen.
Fru Agnes Ekman, Visby 5 kr. mullbär.
Vesterberg, Vesterby, Klinte 5 kr. äplen.
J. P. Johansson, Björke 5 kr. päron.
Fru Moberger, Visby 5 kr. plommon.
C J. Björkander, Hörsne5 kr. plommon.
Elfström, Orleifa, Levide 5 kr. plommon.
C. Rubarth, Lärbro 5 kr. plommon.
Fr. Johansson, Vesterby, Sanda 5 kr. äplen.
Häradsh. C. B. Lindroth, Visby 5 kr. päron.
H. L. Söderberg, Visby 5 kr. päron.
Fra M. Ihre, Visby 5 kr. Könserverad frukt.
Pris för trädgårdsalster.
1:a pris (15 kr.) J. May, Visby, för trädgårdsalster och rotfrukter.
1:a pris M. Larsson, Skäggs, d:o d:o.
2:a pris (10 kr.) W. Wöhler, Klintebys, d:o d:o.
2:a pris H. Wiman, Henriksdal, d:o d:o.
3:e pris (5 kr.) J. Hansén, Källhage i Barlingbo för rotfrukter.
3:e pris G. Johansson, Snovalds i Roma, d:o.
3:e pris V. Klingvall, Vellarfve i Roma, d:o.
3:e pris P. Johansson, d:o d:o d:o.
3:e pris Laurin, Speer i Fardhem, d.o.
3:e pris C. H. Löfveberg i Burs, d:o.
3:e pris J. P. Nordin, Veskinde, d:o.
3:e pris O. R. Kahlström, Atlingbo, d:o.
3:e pris G. Gottberg, Kube i Stenkumla, d:o.
3:e pris J. Jacobsson, Gardarfve i Fardhem, d:o.
3:e pris G. Olsson, Kassle i Väte, d:o.
3:e pris H. Lundberg, Timans i Roma, d:o.
3:e pris P. O. Vesterberg, Klintehamn, d:o.
3:e pris O. Pettersson, Magnsarfvei Ekeby, d:o.
3:e pris P. Lindström, Tomase, Lokrume, d:o.

Bronsmedalj för kollektivutställning:
J. May, Visby,
M. Larsson, Skäggs.
H. Viman, Henriksdal.
W. Wöhler, Klintebys.

Landshöfdingen förrättade prisutdelningen.
Han betonade dervid i ett kortare anförande den stora vigt för Gotländska jordbrukets framtida utveckling trädgårdsodlingen hade, huru som särskildt rotfruktsodlingen vore af betydelse derigenom att den beredde jorden för sockerbetsodlingen, hvilken vore det högsta uttrycket för en väl skött jord. Utställningen i dag vore ett vackert bevis på hvad vi kunde åstad komma i den vägen.
Hvad trädfruktsodlingen anginge vore den storartad och visade, att vår ö, rätt skött i detta hänseende, skulle kunna lempå ut en myckenhet af trädens frukter i marknaden. Gotland skulle kunna blifva en verklig lustgård ej blott till glädje utan äfven till stor nytta för dess invånare. Talaren vidrörde äfven den projokterade konservfabriken såsom ett önskningemål och ett vilkor för trädgårdsodlingens utveckling.
Vid 1883 års utställning hade drottningen tillåtit, att man nämde henne som beskyddarinna af densamma, och man sände henne sedan ett urval af det bästa utställningen haft att bjuda på. Så hade också bestyrelsen tänkt göra i år, och talaren slöt med att utbringa ett lefve för konungen och drottningen, hvilket af de talrikt församlade besvarades med fyrfaldigt hurra.
— Utställningen bar under dagens lopp varit besökt af ett par hundra personer.
— Klintebys utställning var särdeles vacker och talrik, omfattande 83 nummer. Hr J. Mays samling var äfvenledes särdeles rik.
— Särdeles anmärkningsvärd var tf. husbonden Gabriel Gardells, Gudrings, Ganthem, utställning. På 14 års tid har denne gamle man ensam utan någons hjelp på en oländig stenbacke anlagt en vacker trädgård med öfver 100 fruktträd. Ett föredöme för alla på flit och ihärdighet.
— Prisbedömningen af det utstälda kornet kommer att försiggå först i medio af November månad.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 Oktober 1890
N:r 152

Gotlands läns landsting,

det 28:de lagtima, har i dag sammanträdt. Sedan k. m:ts förordnande för häradsh. Waldenström att vara tingets ordförande blifvit uppläst, helsade han tingets ledamöter välkomna till de förhandlingar och avogelägenheter, som tillhöra landstingets uppdrag. Förlidet år mottog han med tvekan, förordnandet att leda tingets förhandlingar, men med hågkomsten af den välvilja, det tillmötesgående och öfverseende, som under fjorårets ting mötte honom, hade han mottagit förnyadt förordnande utan tvekan i hopp att fortfarande få röna uttrycken af samma känslor. I de många frågor, som från länsstyrelsen voro till tinget hänskjatna, hoppades han att tinget skulle från landshöfdingens sida få påräkna all den sak: kunskap och allt det intresse, som han alltid visat för länets angelägenheter.
Vid derefter förrättadt upprop befunnos samtlige ordinarie ledamöter närvarande, hvadan finget utgöres af följande personer:

För Visby stad:
Lektor Bergman.
Fabrikör Hellgren.
Bankdirektör Petterson.
Häradshöfding A. Waldenstöm.
Bankdirektör G. Kolmodin.
Öfverstelöjtnant P. F. Ihre.

För norra häradet:
Kapten Broander.
Nämdem, L. Granberg, Granskogs, Dalhem,
Landtbr. L. N. Eklund, Nygårds, Fole,
Landtbr. O. L. Björkegreo, Angelbos, Läbro,
Nämdem. O. Löfvenberg, Laubage, Stenkyrka,
Direktör Gardell, Stenstugu, Endre,
Riksdagsm. P. Larsson, L:a Fole, Fole
Hemmansäg, L. P. Bodin, Grausne, Lokrume,
Landtbr. M. Larsson, Skäggs, Veskinde,
Nämdem. L. P. Christensson, Norrbys, Hörsne,

För Södra häradet:
Nämdem. O. N. Bolin, Gandarfve, Alfva,
Husbonden L. Pettersson, Hallbjens, Lau.
Husbonden J. Ohlsson, Kyrkeby, Etelhem,
Husbonden J. Hägg, Hägvalds, Gerum,
Nämdem, F, Hermansson, Hafvor, Hafdhem,
Riksdagem. L. Norrby, Stenstugu, Fardhem,
Nämdem. O. R. Pettersson, Liffride, Stånga,
Hemmansäg. J. Uddiv, Ungbåtels, Stånga,
Nämdem. J. F. Sahlsten, Sallmunds, Mästerby,
Hemmansäg, O. Pettersson, Hallute, När.

Till sin vice ordförande uteåg tinget med 22 röster riksdagsman P. Larsson.
Föredragningslistan genomgicks derefter, hvarvid de ärenden utsöndrades, som ansågos kunna till omedelbart afgörande företagas. För de öfrigas förberedande be handling tillsattes följande 10 utskott, hvarvid till grund för valen lågo af vid föregående landsting utsedde komiterade uppgjorda förslagslistor:
1:a utskottet (sjukvården): hrr Valdenström, Hellgren, L. Granberg, L. N. Eklund, J. Hägg.
2:a utskottet (skogs- och mossodling):hrr M. Larsson, F. Hermansson, L. Norrby.
3:e utskottet (blind- och dötstumundervisning): htr Valdenström, H. Pettersson, P. Larsson.
4:e utskottet (fiskerinäringen): hrr O. L. Björkegren, K. V. Gardell, L. Pettersson.
5:e utskottet (folkhögskolan): hrr G. Kolmodin, Broander, P. Larsson, O. N. Bolin, O. R. Pettersson.
6:e utskottet (Fornsal och slöjd): hrr Bergman, L. P. Bodio, J. Ohlsson.
7:e utskottet (premiering af hästar och nöt): hrr Broander, L. P. Christensson, J. Uddio, J. F. Sahlsten, Olof Pettersson, Hallute.
8:e utskottet (utgiftsstaten): hbrr Bergman, H. Pettersson, P. F. Ihre.
9:e utskottet (protokollsammandraget): hrr Valdenström, Kolmodin, Ihre: 10:e utskottet (valförslagen): hrr Hellgren, O: Löfvenberg, M. Larsson, O. N. Bolin, L. Norrby.
— Riksdagens förslag till ändrivg i landstingsförordningen, hvarigenom = bestämmes, att tjenstgöringstid för landstingsmån skall vara två år, räknade från och med 1 September det år, då valet skett, bifölls af tinget.
— Landshöfding Poignant utvecklade derefter i ett längre anförande motiven till de framställningar, som af länsstyrolsen gjorts till landstinget.
Hvad först anginge den afregeringen understälda frågan om lasarettsläkarnes aflöning och tillsättning m. m., så ville han som ett uppslag nämna den mening som länsstyrelsen sannolikast komme att omfatta. Lättast vore frågan om pensioneringen, ty det vore en gifven fördel för landstinget att fritagas från sin nuvarande skyldighet härutinnan. Staten har gifvit pensionsrätt åt landtmätare och må ock kunna ge sådan åt lasarettsläkare, I fråga om aflöningen hade medicin.-styr. varnat ländstingen för att helt skjuta ifrån sig denna, hvarigenom landstingen förlorade makten att ordna sitt sjukväsende. Bättre vore då att staten lemnade ena hälften och landstingen den andra.
Rörande tillsättningen af dessa platser borde k. m:t utnämna efter förslag af medicinalstyrelsen och: förord inom förslaget af lasarettsdirektionerna.
Till den qvinliga kursen vid folkhögskolan voro 250 kr. begärda, ett anslag som visat sig väl behöfligt. Lärarne uppoffrade 2 månader af sin lediga sommartid för att gratis undervisa.
Beträffande anslaget till en fiskeritillsyningsman påpekades, att just nu vore en gynsam konjunktur att af statsmedel få bidrag till fiskeväsendet, sörskildt till förbättring af fiskehamnar. Sådant kunde naturligtvis endast lemnas åt sådana orter, der fiskeritillsyningsman finnes.
Det begärda anslaget till mosskulturen ar 500 kr. för ett år torde kunna nedsättas till 300, om anslaget finge utgå för 3 år med fria händer för hushållningssällskapet att sjelf ordna saken eller låta mosskulturföreningen anställa rön. Mycket vore ännu outrönt: t. ex. huruvida myrkorn vore lika dugligt maltkorn som korn vuxet på fastmark.
Hästpremiering efter Skaraborgssystemet voro icke opröfvad: sådan hade skett i Östergötland. För framtiden kunde man hoppas bidrag af statsmedel härtill. Det anslag, som nu begärdes af 500 kr., att utgå hvartannat år, kunde då nedsättas till 250 kr.
Äfven i fråga om anslaget till nötpremtering kunde man framdeles vänta nedsättning.
Vederbörande synas ha kommit till insigt af obilligheten att äfven små län finge bidraga till lika belopp med statsbidraget. Gotland borde t. ex. aldrig behöfva lemna mera än hälften mot staten.
Till folkhögsskolan begärdes anslagets förnyande för 9 år för att möjliggöra inköp af eget hus, Hushållningssällskapet hade köpt tomt och tänkte bygga åt skolan, blott man hade visshet för hyresbeloppets utgående under 9 år. Då hunne bygnaden dermed amorteras.
De törenade landtmanna- och folkhögskolornas ekonomi var nu sådan, att från landstinget lemnades till folkhögskolan 2,000 och af staten 2,000 samt dessutom af staten till landtmannaskolan 4,000 kr. Kanske skulle man vid bygnadens uppförande ock kunna räkna på enskildes offörvillighet genom gåfvor ät materialier. Den af artisten Hägg kostnadsfritt lemnade ritningen kunde tjena som ett mönster för ritningar till bostäder från det praktiska Eagland. Hvar enda detaljritning hade han dessutom lofvat utan ersättning lemna. Den nya lokalen skulle för öfrigt äfven inrymma en frökontrollanstalt, der undersökningar liksom f. n. är fallet komme att utföras mot 1/3 af den taxa, som vid sådana annars är vanlig.
Landstingets revisorer hade anmärkt att af 10 landstingsmän 14 resor i landstingets ärenden blifvit debiterade i strid mot reglementet, som bestämmer, att der jernväg finnes sådan skall användas.
I öfverensstämmelse härmed hade revisorerna uträknat att följande landstingsmän fått betalda för höga reseräkningar, nemligen:

Revisorerna hade derför yrkat, att de öfverskjutande beloppen skulle till landstingskassan återbäras.
Det uppstod en stunds tystnad i salen efter berättelsens föredragning. Ordet begärdes af hr Bergman; rom, då det anmärkta förhållandet sannolikt tillkommit af missförstånd af hvad lag stadgar, yrkade bifall till hvad revisorerna hemstält. Sedan ordföranden erinrat, att strängt formelt vore rätta formen att tinget beslöte väcka talan hos vederbörande om åläggande af med!ens återbärande och br Kolmodin instämt med hr Bergman, beslöt tinget att medlen skulle genom tingets kamrer infordras och att om dervid någon vägran förspordes göra frågan derom på framtida pröfning beroende.
— Landstinget åtskildes derefter kl. 1/2 12 för att egoa återstoden af dagen åt utskottsarbeten och qvällen åt supé på länsresidenset.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 September 1890
N:r 151

Landsbygden.

Norra Gotland, 12 Sept.
Rymd. Då i söndags middag en person från Lickershamn skulle ut på jagt, mötte han en besynnerlig gestalt med hår, skägg och kläder i oordning. Främlingen, hvilkens stirrande blick förrådde »toflingen», högg tag i den mötandes rockkrage med fråga om han kunde få Norrköpings snus.
Nej. Det hade han ej, men tuggtobak kunde han få — något som dock ej föll den främmande i saken. Han ville ej släppa sitt tag förrän han hotades med stryk, då han afstod från allt pock på snus och medföljde till den mötandes hem. Härfick den utmattade äta sig mätt och sofva. Hvad han sjelf hette visste han ej, men att hans far har namnet Simmander det visste han, och hyste stor oro, i fall han skulle ha dött. Ingen kände honom, och tillfrågad, hvarifrån han var, svarade han från en handlande i Visby.
I måndags kördes den främmande till Visby. Hans namn var Johan Simmander och hade han rymt från fattighuset på torsdagen, tre dygn hade således den olycklige mannen ströfvat omkring i skogen utan mat och mycket tunnklädd.

Om orkanens styrka 28 Aug. kan nämnas att på den vid Skälsö förlista briggen Mathilda kopparplåten blåste loss från styrbordssidan och tvärs öfver fartyget i land samt att fartyget, som låg 15 fot, inom 1/2 timme så mycket kastats mot laud, att vid lodning blott 2 till 3 fots vatten fans å yttersidan.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 September 1890
N:r 143

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141

Vraket

efter vid Skälsö strandade Göteborgsbriggen »Matilda» såldes å hafveriauktion i lördags till handl. Axel Fahlström för 700 kronor. Inventarierna såldes till åtskilliga personer för sammanlagdt 2,045 kronor.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 September 1890
N:r 139

Kontravisit.

Idrottsföreningen beslöt på sammanträde i går afton att till festligt våg inbjuda Veskinde bollklubb. Tiden bestämdes till söndagen 7 Sept.
Till värdar utsågos notarien Bachér, litteratör Veström och bokhållare O. Arweson.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Augusti 1890
N:r 133

Bland resande

som i går hitkommo från Stockholm, märktes underståthållare Bråkenhjelm med familj och riks: antiqvarien Hildebrand. Ändamålet med riksantiqvariens besök denna gåog var, att granska uppgjorda förslag till förändringar i det inre af vår domkyrka.
Efter en utflykt till Bro och Veskinde kyrkor afreste båda med Kalmarbåten. Från Kalmar fortsätter riksantiqvarien resan till Bornholm, der han är inbjuden att deltaga i ett möte af danske m. fl. arkeologer.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Augusti 1890
N:r 129

Idrottstäflingarne på Visborgs slätt.

För omkring tre månader sedan väcktes af en ledamot inom idrottsföreningen i Visby förslag om anordnandet af allmänna bollspelstäflingar för den gotländska befolkningen innevarande sommar. Förslaget vann bifall och någon tid senare var i denna tidning synligt ett upprop till samtliga gotländska bollklubbar och idrottsmän till gemensamt sammanträde för dryftande af saken. Detta möte hölls i D. B. V:s paviljong den 13 sistlidne Juni, och då sympatierna voro allmänna för en idrottsfest, tillattes en af 5 personer bestående komité, som fick i uppdrag att ordna saken.
Det resultat, som deras arbete gaf, det var de stora täflingarne i går ute på Visborgs slätt, i hvilka mer än 500 gotländske män med lif och lust deltogo.
När regnet öste ned och åskan mullrade under natten till söndagen var det säkert ingen, som tänkte att gårdagen skulle visa en sådan verkligen strålande uppsyn. Det var hög och ren himmel med leende sol, man kunde ej önska sig bättre i detta hänseende, Men särskildt ur täflingarnes synpunkt kunde med fog anmärkas att det blåste väl mycket. Dock aftog vinden märkbart under dagens lopp.
Ute på täflingsplatsen såg det redan från tidigt på morgonen riktigt festligt ut. Flaggor svajade från trettio stänger rundt den inhägnade arenan, som mätte 3 tusen fot i omkrets. TIaskrankningen var gjord med jerntråd och utom densamma var en ny sådan på två sidor för be: talande åskådare.
Vid ingången till banan hade sekretariatet sitt tält, der det arbetades från tidigt på morgonen, hvarjämte äfven vid arbetet på banan lades sista hand.
Ty redan tidigt började folkmassorna strömma ut till slätten. Vid tio-tiden på morgonen inkom lusttåg från landsbygden med 1,030 passagerare; hade icke morgonens ruskväder afskräckt mången från resan, är troligt att antalet varit ännu större. Och från öfriga delar af ön kom dep ena fullpackade skjutsen efter den andra.
Det begynte, som sagdt, att blifva lifligt ute på slätten. De täflande infunno sig efter hand och anmälde sig. Det surrade som en bisvärm i sekreteraretältet, men så småningom rangerade sig allt, alla voro antecknade. Då sågo listorna ut så: till bakpärk anmälda 30 grupper om 7 personer, eller 210; till frampärk 8 grupper, eller 56; till varpa 65 grupper om 3 personer eller 195; i stångstörtning 6 personer, i språng 15;ikapplöpning 16 och i hankdragniog 10. Alltså inalles till täflingarne anmälda 508 personer, hvarjämte senare tillkommo ännu åtskilliga deltagare i »frispelen.»
När alla anmälningar väl voro gjorda, aftroppade pärkspelarne &t ett håll under anförande af handl.| Schenholm, varpkastarne åt ett annat under befäl af kassör Hellgren, Pärkarne, som spelades af tre lag hvarje gång, hade sin plats på fältets vestra sida\’ uppåt landsvägen, varporna kastades på en plats längre nedåt sjelfva lägret. Alla spel voro stälda så, att de båda sidorna hade lika fördel eller olägenhet af vinden.
Det stora faggomgärdade fältet erbjöd nu under flere timmar från kl. 2 en mycket liflig, om ickejust så omväxlande tafla. Randt om väldiga folkmassor, hvilka helt säkert då de voro som störst, kunde skattas till mellan 3 och 4 tusen personer, och inom denna mörka spetsgård de spelandes rörliga gestalter, de flygande bollarne, de kraftigt slungade varporna, uppmuntringsropen de spelande emellan, med ett ord, det var friskt lif derute på slätten under dessa timmar.
Prisbedömningen vid en täflivg sådan som denna var in galunda en lätt sak, då det ju i år gälde, i olikhet mot hvad förut varit fallet, att utröna hvilket parti som var det bästa af alla.
Komiterade hade derför uppgjort nedan stående grunder för bedömandet af pärken:
1:o Hvarje prisdomare bedömer i anvisad ordning ensam de täflande grupperna och gifver hvarje grupp efter duglighet en poäng sålunda:
0—3 dåligt spel
4—6 godt spel
7—8 mycket godt spel
9 utmärkt spel
10 högst berömligt spel
2:o Hvarje siffra antecknas i prisdomarens enskilda protokoll, hvilket, sedan alla grupper äro bedömda, inlemnas till sekreteraren, som sammanräknar poängsiffrorna;
3:o De: fyra grupper, som erhållit högsta poängen, täfla sedan med en pärk och slutligen de två vinnande af dem om prisen.
För bedömandet af varpa hade såsom regel uppstälts, att afståndet från målet till den bästa stenen inom hvarje grupp mättes i centimeter, hvarefter gruppens hela centimetertal hopräknades. Afståndet var 25 steg.

Prisdomare voro:
i bakpärk:
handl. R. Snöbohm, Klinte,
bankbokb,. A. Pettersson, Visby,
handl. C. Degerman, Visby,
fabrikör J. Ödin, Visby,
bokb. J. Eklund, Visby,
handl. J. L. Kahlquist, Visby.

i frampärk:
konsul Lars Cramér, Ronehamn,
lektor M. Klintberg, Visby,
fanj. N. Hägg, Bjerges,
kommissarie E. Svallingson, Klinte,
handl, C; Smitterborg,
handl. G. Cramér, Ronehamn.

i varpa:
doktor O. Klintberg, Visby,
skoll. J. P. Nordin, Veskinde,
handl. Robert Löfving, Visby,
handl. Josef Johansson, Visby,
garfvare T. Ödin, Visby,
fabrikör J. Stenström, Visby,
löjtnant B. Sillén, Visby,
stadskassör Kr. Ekelund, Visby,
handl. R. Vallér, Visby,
bokh. Cedergren, Visby,
styckjunkare O. Johansson, Visby,
landtbr. L. J. Eklund, Dalhem.

För bedömande Vv bäste. pärkkarlen:
Kapten J. Facht, Fröjel,
handl, J. N. Myrsten, Slite,
kamrer J. Ihre, Visby.
i öfriga täflingar :
löjtnant E. Sillén,
löjtnant E. Nyberg,
löjtnant E. Fahnebjelm,
direktör A. Lindström,
L. P. Hansén Dalhem,
handl. C. Smitterberg,
löjtnant L. Sellergren,
löjtnant J. Elert.

Anordnare af dessa senare täflingar var kapten E. Vestöö.
Klockan blef sex, innan de stora täfliogarne i pärk och varpa hunnit afslutas.
Då vid denna tid de olika prisdomarenas protokoll sammanförts, visade sig resultatet sålunda:

I pärken liksom vid varpan, afgjorde lottdragningen i fråga om motspelare.
Enligt förut nämda bedömningsgrunder skulle, sedan ofvanstående resultat blifvit kändt, de fyra bästa grupperna täfla i två lag. Dessa grupper voro: i bakpärk Ljugarn med 52 poäng, Visby bollspelare och Halla med 46 samt Sproge med 44 poäng; i frampärk: Rone med 53, Hablingbo med 47, Alskog med 46 och Alfva med 39 poäng.
Vid lottningen spelade sedan emothvar andra: Visby bollspelare och Sproge, Ljugarn och Halla, Rone och Alskog, Hablingbo och Alfva.
De vinnande blefvo: i bakpärken Visby bollspelare och Ljugarn, i frampärken Rone och Hablingbo, men prisdomarne ansågo i sista fallet dei andra spelet tappande Alskogsborna så mycket bättre än Hablingarne, att de fingo täfla med Roneborna om prisen.
I sista täflipgen blefvo Visby bollspelare och Roneborna i hvar sin pärk segrare, hvadan de alltså erhöllo de båda första prisen samt Ljugänningarne och Alskogiterna andra prisen.
I varpan blef resultatet följande:

Här blefvo sålunda de vinnande: K. Jacobsson Gerum, O. Hansson, Veskinde, Tomas Johansson, Visby och A. Classon Visby.
Från täflingen bortgingo utan känd anledning sju grupper, hvadan däe täflande allts&k blefvo 58.
Det började, som sagdt, lida mot aftonen, de stora spelen voro slut, och nu började

frispelen,
hvilka för åskådarne, som icke förmådde att följa det invecklade bollspelet, helt säkert utgjorde en ganska angenäm of terrätt ofvanpå det mera bastanta som förut bjudits.
Ingen bör dock tro att dessa våra min) dre gotländska lekar icke äro bastanta nog. Nej, att de fordra styrka, det visade nogsamt stångstörtningen. Ty det var sannerligen intet Iekverk att bryta upp den väldiga stången och sedan slunga den ifrån sig. Eller hankdragningen.
Äfven den fordrar kraftiga armar och näfvar- För sprången beköfves dessutom vighet och man såg i går ganska vackra prof på, icke en tränad, sportmässig sådan, utan naturlig vighet, sådan som man ibland träffar hos allmogen.
Skulle man i sammanhang med dessa afslutningsspel vilja fälla ett omdöme om gårdagens täflingar, så torde de kunna få anses på det hela taget mycket jämna och båda godt för framtiden.
Att täflingarna ådragit sig allmän uppmärksamhet äfven utom Gotlands gränser, framgår deraf, att Stockholmstidningarne Nya Dagligt Allehanda, Aftonbladet, Vårt Land, Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter hitsändt representanter.
Med »Tjelvar», något försenad af blåsten, följde dessutom en del sportvänner.
På ångaren hade hvarenda sofplats varit upptagen.
Prisutdelningen.
Kirckan var inemot half 8. En liten tribun restes vid täflingsplatsens ena sida och kläddes med flaggor. På ett bord bredvid stodo konungens pokal jämte vandringspokalen och en extra tredje. Då protokollen hunnit justeras, besteg landshöfdingen tribunen och höll till menigheten, som samlats i en stor ring deromkring ungefär följande tal:
Gotlands folk har alltid högt skattat manlig idrott och särskildt sina fäderneärfda folklekar. Dessa lekar, öfvade med fröjd men ock med allvar, lifva sinnet och stärka kroppen.
Om dem gäller i fallt mått den romerska häfdatecknarens ord om de forntida germanernas idrottsöfaingar: »De äro barnens lek och ynglingarnes täflan och dermed fortfara äfven de gamle».
Ja, utan sådan idrott skulle förvisse Gotlands ynglingar icke hafva blifvit hvad de nu allmänt äro: hågade och duglige att till fosterlandets försvar bära vapen redan vid 18 år och att dermed fortfara in i en långt senare ålder än befolkningen i rikets öfriga delar.
Sveriges konung, med öppen blick för allt som är godt osh stort och tosterländskt, bar ock tagit Gotlands idrott under sitt särskilda hägn och med frikostig hand till höjande af dagens fest skänkt åt främste segraren vid täflingarna denna kungliga pokal. Derför tacka vi honom med vårt
Lefve Konungen !
Ett fyrfaldigt hurra besvarade detta tal, hvarpå landshöfdingen öfverlemnade pokalen till den bäste pärkkarlen i puttpärk, handl. Lars Cramér å Ronehamn, hvilken prisdomarne enhälligt efter täflan mellan honom och hemmansägaren J. Johansson, Utalskog i Alskog, tilldömt densamma.
Ännu en silfverpokal, ett extra pris inköpt af idrottskomitérade, tilldelades den bäste pärkkarlen i bakpärk, teologie kandidat A. G. Hauffman.
I öfrigt fick prislistan följande utseende:

Bakpärk:
Första pris: 50 kronor, Gotlandsgillets i Stockholm jämte Visby bollklubba vandringspokal (med årtalet 1795): Visby bollspelare.
Andra pris: 25 kronor: Ljugarns pärkspelare.

Fram- (puttpärk):
Första pris: konsul E. Liljewalchs pris å 100 kronor: Rone pärkspelare.
Andra pris: Gotlandsgillets i Stockholm å 25 kronor: Alskogs pärkspelare.
Extra pris: Stetaniegillets å 20 kronor: Hablingbo pärkspelare.
Extra pris: 10 kronor (skänkta af Ronebor): K. Pettersson, Ekebornas puttkarl.

Varpa:
1:a pris: 40 kr.: C. Jakobsson, Gerum, för 217 centim.
2:a pris: 20 kr.: O. Hansson, Veskinde, för 294 em.
3:e pris: 10 kr.: T. Johansson, Visby, 315 cm.
4:e pris: 5 kr.: A. Klasson, Visby, 321 cm.

Stångstörtning:
1:a pris: 10 kr.: O. Persson, Follingbo,
2:a pris: 5 kr.: V. Pettersson, Follingbo.

Höjdsprång:
1:a pris: 10 kr.: Ekeberg, Stockholm.
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, Fröjel.

Längdsprång:
1:a pris: 10 kr.: E. Fahlatodt, 2,43 meter.
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, 2,42 meter.

Höjdsprång med staf:
1:a pris: 10 kr.: R Mätaby
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, Fröjel.

Hankdragning:
1:a pris: 7 kr.: Andersson, Eke. O. Persson. V. Pettersson.

Kappspringning 150 meter:
1:a pris: 10 kr.: Ekeberg, Stockh. f. 17 2/5 sek.
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, Fröjel 17 4/5 sek.

Pristagarne helsades af åskådarne med handklappningar, och när allt var slut höjdes ett lefve och fyrfaldigt hurra för Gotland och dess framtid.
Och så voro dagens stora täflingar slut. De aflöpte godt och lugnt. Icke en enda oregerlig person kunde märkas bland dessa tuseaden.

*) De genom lottdragning bestämda mot hvarandra spelende grupperna äro här sammanförda.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 Augusti 1890
N:r 127

Till riksdagsman

för norra domsagan har i dag återvalts nuvarande ombudet Per Larsson, Lilla Fole.
De hittills kända röstsiffrorna visa:

Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 Augusti 1890
N:r 127

Entomologen Lampa

har för studier af skadeinsekter på växter ankommit till Gotland och tagit sin bostad på Skäggs i Veskinde, dit upplysningar om gjorda iakttagelser i nyss berörda hänseende kunna insändas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Augusti 1890
N:r 124