Etikett: Visby

i går i goodtemplarlokalen vid Mellangatan var delvis rätt talrikt besökt. Klockan haft 11 öppnades det med ett nykterhetsföredrag af grosshandlare J. T. Jakobson från Stockholm, koliken till ämne för sin betraktelse valt den bekanta bibeltexten om David och Goliath.
Klockan 2 e.m. började ett diskussionsmöte, hvilket leddes af byggmästare Pettersson.
»Huru skall man bäst kunna befrämja nykterheten bland det uppväxande slagtet?» — lydde den första frågan, som inleddes af skollärare Fredin.
Talaren vidrörde först de framsteg, som vår folkundervisning gjort under de senaste årtiondena. Glädjande frukter hade visserligen allaredan synts deraf, men den frågan kunde uppstå .Har med det vetande, som hibrin. gam, gudsfruktan, dygd och goda seder hållit jämna steg Talaren ville ej döma i detta stycke, men tvinade att så var förhållandet. Som lärare Isade han erfarenhet af detta. För uppfostraren. kall funne många hinder i vägen och ett bland de svåraste var just dryckenskapslasten, enär den har i släptåg både andlig och lekamlig ruin. Man har visserligen försökt att missionera nykterhet bland de äldre, men vill man ha verklig bot för ett ondt, måste man börja med barnen. Tänk, om krogarues portar stängts på samma gång skolornas öppnats, Mun mycket större resultat skulle icke uppfostrarna ha nått!
Huru skall man nu uppfostra de unga till nykterhet?
Först bör hvarje fader och moder afhålla sig från rusande drycker. Likaså borde hvarje lärare, om ej för egen, så för barnens skull, vara nykter. För att nå detta senare mål borde inom hvarje skoldistrikt noga nadersökas, hurudan lärarnas moral vore samt vid platsers tillsättande föret och främA tagas dem som äro absolut nyktra. Derigenom skulle de andra nödgas att licaledes vara nyktra. Hvarje husbonde borde också afhålla sig från ruddryckers bruk, kvarjämte bestämmelserna om utlensuandet af spritdrycker till minderåriga borde strängare tillämpas. Utsändandet af nykterhetsmissionärer vore också nyttigt, men föret och sist borde de unga af alle, föräldrar, lärare och målsmän, varnas för spritdryckerna.
Under den härpå följande diskussionen instämde grosshandlare Jakobson med inledaren och betonade såsom ett ytterligare medel till det Inhandlade målets nående, inöfvandet och sjungandet i skolorna af nykterhetssånger. Skollärare Rosvall med-gal att exemplet vore mycket nyttigt, men den säkraste grundvalen vore i alla fall Gode ord.
I samma anda som dessa talare yttrade sig sedan några flere, hvarpå diskussionen fick utgöra svar på frågan.
»Hvad skada medför vin och maltdrycker i förening med annan handel?» »På kvad sätt kunna nykterhetsvännerna verka för att få ändring denti?» — lydde andra frågan, som inleddes af hr Stenmark, hvilken uppdrog en skildring ar det allmänt gängse sätt, hvarpå vin- och malt drycker försäljas i bodar, afeedda för andra varor och som gör dessa bodar till verkliga lönkrogar. Inledaren ansåg att vin- och maltdrycker borde få blott försäljas i förening med mat eller i särskilda lokaler. Att vinna ändring kunde endast ske på lagstiftningens väg, genom allmänna opinionen.
De talare, som härefter yttrade sig, voro alla af inledarens åsigt och beslöt mötet att till länets alla riksdagsmän öfverlemna dagens protokoll i denna fråga jämte en adress, till byars uppsättande utsågos pastor Sjögren samt hrr Stenmark och Rosvall.
Den tredje frågan: »Är samarbetet mellan alla nykterhetsföreningar och enskilde nyktra inom ön på ett ändamålsenligt sätt ordnadt? Om så ej är, hur bör rättelse deruti ske? — inleddes af skollärare Stengård från Klinte.
Inledaren ansåg förhållandena på vår ö för mycket otillfredsställande. Ofta fick man höra, hur den ena nykterhetsföreningen talade illa om och försökte motarbeta den andra. Häri kunde ingen ändring ske, om ej den ena höll den andre yppare on sig sjelf. Man måste tåla att bli motsagd, ej rida upp på personligheter, vare sig i religion eller politik. Hade man en gång svurit nykterhetens fana skulle man stå fast mot den gemensamma fienden och icke kliva på vägen.
Alla de följande talarna voro anse om att samarbetet mellan öns nykterhetsföreningar lemnade mycket öfrigt att önska. Orosshandlar Jakobsson omtalade ett af honom för något år sedan väckt organisationsförslag, som tillämpats på flere ställen, såsom i Falun, Gefle m. fl. orter. Detta bestod deri, att hvarje kommun bildade en nykterhetekomite af 7-9 personer, tillhörande olika fraktioner.
Denna komitC samlade sedan medlemmar, kvar och en inom sin fraktion och sedan räckte kommunkomitderna hvarandra handen. På detta sätt skulle bildas ett >Sveriges allmänna nykterhetsförband. >
Några svaga invändningar gjordes mot detta förslag. Resultatet blef, att en komilä pk 12 personer tillsattes, hvilka finge i uppdrag att utarbeta en plan för åstadkommande af samarbete mellan de olika nykterhetsföreningarna på Gotland. Pta nen kommer att framläggas vid ett följande möte.
I komitOn invaldes skollärarna Rosvall, Stengärd, Fredin, Hansson, pastor Sjögren, skolföreståndare Ljungberg, hr Stenmark, predikanterna Lokström och G. Johansson, pastor Peterson, bokhandlare Wasaberg och kapten Thompson.
Härmed afslutades diskussionsmötet strax efter kl. 5 e. m. Senare på aftonen var anordnad en större fest med sång, musik och deklammation samt föredrag af flere talare.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 22 Maj 1888
N:r 41

vid S:t Hansplan har inköpts af fältskär Prien för 25 tusen kronor. Tillträdet sker 1 Oktober.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 22 Maj 1888
N:r 41

Svenska turistföreningen har under nu pågående utställningen i den danska hafvudstaden ordnat en särskild turistutställning, hvilket torde vara ett särdeles verksamt medel att draga de utländske resenärerna öfver till Sveriges bygder. Den kände sportsmannen kapten V. G. Balek har i St. D. lemnat en beskrifning öfver denna utställning och slutar denna sålunda:
Vi lemna nu det intressanta fondpartiet — hvilket upptagna af vyer från Lappland och Jämtland — för att beskåda dotaflorna närmast fonden. Till höger se vi först en afbildning af S:t Karins storartade ruin i Visby och bredvid, denna Bruno Liljefors\’ liffulla taflor, som framställa de gotländska folklekarne »pärk», »varpa» och »störta stång» i full gång.
Man har nämligen ansett det lämpligt att genom dessa af bildningar fästa uppmärksamheten på det hittills af turister allt för mycket försummade Gotlands sevärdheter. Dess medeltidslemningar, såsom Visby med dess ringmur, ruiner och kyrkor, lemna prof på vår medeltidskonst såsom snart sagdt ingen annan trakt af Skandinavien, på samma gång som det är den enda svenska stad som bibehållit sitt medeltidstycke. Vidare äger Gotland ytterst egendomliga naturbildningar i sina kustformationer, såsom »Hoburgsgubben» m. fl. och slutligen de präktiga folklekarne, hvilka lyckligtvis ännu lefva qvar bättre än någonstädes på fastlandet. Af dessa äro endast tre återgifna i bild. Bollspelet »pärk» är såsom god idrott fullt jämbördigt med det engelska cricket. Af stort intresse är dessa lekars höga ålder, närskildt »kasta varpa». Kastredskapet, varpastenen, har man funnit i grafvar från hednatiden (jernåldern). Leken var således redan då så i bruk, att det fans passionerade varpaspelare, som ville halva varpastenar med sig i grafven.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 22 Maj 1888
N:r 41