A. B. Visby Silikattegelfabrik

har dag på middagen hållit årssammanträde på Hotell Visby Börs under ledning av adv. A. C. Stenmark.
Av den föredragna styrelseberättelsen framgår att under året 392,400 st. tegel tillverkats och 426,478 st. tegel försålts. Kalkugnen har varit i gång i 17 dygn. varunder bränts 159,500 kg. kalk. Tillgångarna uppgå till kr. 115,671:95 och skulderna till kr. 116,284:51. Årets rörelse uppvisar en förlust av kr. 612: 56.
Avlöningen till verkställande direktören bestämdes till kr. 1,500 jämte 15 % tantiême å bokfört netto, och bibehölls i övrigt oförändrad.
Ansvarsfrihet beviljades styrelsen, sedan orsakerna till förlusten å fabriksdriften något diskuterats. Till ledamöter av styrelsen utsågos häradsdomaren Joh. Olsson, Rovalds i Eskelhem och lantbr. L. T. Jakobsson, Bosarve Stånga, efter hr J. R. Björkkvist och avlidne riksdagsman Arv. Laurin, Sandarve i Fardhem. Suppleant blev lantbrukaren Th. Hansson, Odvalls i Linde. Till revisorer omvaldes ingenjör Fritz Nilsson, Visby, och lantbrukaren Ludv. Andersson, Sanda med hrr J. L. Jakobsson och Axel Bolin, Visby, som ersättare.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 1 April 1920
N:r 76

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För grymhet mot ett hästkreatur, magert och utmärglade, dömdes i dag af rådhusrätten fjerdmgsmannen Andreas Pettersson från Hejdeby att böta 10 kronor.
För brott mot bygnadsstadgan dömdes pappersmakaren Dillman i dag att böta 15 kronor.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 22 Maj 1888
N:r 41

Nykterhetsmötet

i går i goodtemplarlokalen vid Mellangatan var delvis rätt talrikt besökt. Klockan haft 11 öppnades det med ett nykterhetsföredrag af grosshandlare J. T. Jakobson från Stockholm, koliken till ämne för sin betraktelse valt den bekanta bibeltexten om David och Goliath.
Klockan 2 e.m. började ett diskussionsmöte, hvilket leddes af byggmästare Pettersson.
»Huru skall man bäst kunna befrämja nykterheten bland det uppväxande slagtet?» — lydde den första frågan, som inleddes af skollärare Fredin.
Talaren vidrörde först de framsteg, som vår folkundervisning gjort under de senaste årtiondena. Glädjande frukter hade visserligen allaredan synts deraf, men den frågan kunde uppstå .Har med det vetande, som hibrin. gam, gudsfruktan, dygd och goda seder hållit jämna steg Talaren ville ej döma i detta stycke, men tvinade att så var förhållandet. Som lärare Isade han erfarenhet af detta. För uppfostraren. kall funne många hinder i vägen och ett bland de svåraste var just dryckenskapslasten, enär den har i släptåg både andlig och lekamlig ruin. Man har visserligen försökt att missionera nykterhet bland de äldre, men vill man ha verklig bot för ett ondt, måste man börja med barnen. Tänk, om krogarues portar stängts på samma gång skolornas öppnats, Mun mycket större resultat skulle icke uppfostrarna ha nått!
Huru skall man nu uppfostra de unga till nykterhet?
Först bör hvarje fader och moder afhålla sig från rusande drycker. Likaså borde hvarje lärare, om ej för egen, så för barnens skull, vara nykter. För att nå detta senare mål borde inom hvarje skoldistrikt noga nadersökas, hurudan lärarnas moral vore samt vid platsers tillsättande föret och främA tagas dem som äro absolut nyktra. Derigenom skulle de andra nödgas att licaledes vara nyktra. Hvarje husbonde borde också afhålla sig från ruddryckers bruk, kvarjämte bestämmelserna om utlensuandet af spritdrycker till minderåriga borde strängare tillämpas. Utsändandet af nykterhetsmissionärer vore också nyttigt, men föret och sist borde de unga af alle, föräldrar, lärare och målsmän, varnas för spritdryckerna.
Under den härpå följande diskussionen instämde grosshandlare Jakobson med inledaren och betonade såsom ett ytterligare medel till det Inhandlade målets nående, inöfvandet och sjungandet i skolorna af nykterhetssånger. Skollärare Rosvall med-gal att exemplet vore mycket nyttigt, men den säkraste grundvalen vore i alla fall Gode ord.
I samma anda som dessa talare yttrade sig sedan några flere, hvarpå diskussionen fick utgöra svar på frågan.
»Hvad skada medför vin och maltdrycker i förening med annan handel?» »På kvad sätt kunna nykterhetsvännerna verka för att få ändring denti?» — lydde andra frågan, som inleddes af hr Stenmark, hvilken uppdrog en skildring ar det allmänt gängse sätt, hvarpå vin- och malt drycker försäljas i bodar, afeedda för andra varor och som gör dessa bodar till verkliga lönkrogar. Inledaren ansåg att vin- och maltdrycker borde få blott försäljas i förening med mat eller i särskilda lokaler. Att vinna ändring kunde endast ske på lagstiftningens väg, genom allmänna opinionen.
De talare, som härefter yttrade sig, voro alla af inledarens åsigt och beslöt mötet att till länets alla riksdagsmän öfverlemna dagens protokoll i denna fråga jämte en adress, till byars uppsättande utsågos pastor Sjögren samt hrr Stenmark och Rosvall.
Den tredje frågan: »Är samarbetet mellan alla nykterhetsföreningar och enskilde nyktra inom ön på ett ändamålsenligt sätt ordnadt? Om så ej är, hur bör rättelse deruti ske? — inleddes af skollärare Stengård från Klinte.
Inledaren ansåg förhållandena på vår ö för mycket otillfredsställande. Ofta fick man höra, hur den ena nykterhetsföreningen talade illa om och försökte motarbeta den andra. Häri kunde ingen ändring ske, om ej den ena höll den andre yppare on sig sjelf. Man måste tåla att bli motsagd, ej rida upp på personligheter, vare sig i religion eller politik. Hade man en gång svurit nykterhetens fana skulle man stå fast mot den gemensamma fienden och icke kliva på vägen.
Alla de följande talarna voro anse om att samarbetet mellan öns nykterhetsföreningar lemnade mycket öfrigt att önska. Orosshandlar Jakobsson omtalade ett af honom för något år sedan väckt organisationsförslag, som tillämpats på flere ställen, såsom i Falun, Gefle m. fl. orter. Detta bestod deri, att hvarje kommun bildade en nykterhetekomite af 7-9 personer, tillhörande olika fraktioner.
Denna komitC samlade sedan medlemmar, kvar och en inom sin fraktion och sedan räckte kommunkomitderna hvarandra handen. På detta sätt skulle bildas ett >Sveriges allmänna nykterhetsförband. >
Några svaga invändningar gjordes mot detta förslag. Resultatet blef, att en komilä pk 12 personer tillsattes, hvilka finge i uppdrag att utarbeta en plan för åstadkommande af samarbete mellan de olika nykterhetsföreningarna på Gotland. Pta nen kommer att framläggas vid ett följande möte.
I komitOn invaldes skollärarna Rosvall, Stengärd, Fredin, Hansson, pastor Sjögren, skolföreståndare Ljungberg, hr Stenmark, predikanterna Lokström och G. Johansson, pastor Peterson, bokhandlare Wasaberg och kapten Thompson.
Härmed afslutades diskussionsmötet strax efter kl. 5 e. m. Senare på aftonen var anordnad en större fest med sång, musik och deklammation samt föredrag af flere talare.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 22 Maj 1888
N:r 41

Möllerska fastigheten

vid S:t Hansplan har inköpts af fältskär Prien för 25 tusen kronor. Tillträdet sker 1 Oktober.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 22 Maj 1888
N:r 41

Med ångaren Gotland

som pingstaftonen afgick på lustresa till Stockholm medföljde nära ett 40-tal resande lustfararne, hvilka återkommo idag —.
Båten afgick i dag kl. 10 till Vestergarn för att hos handl. O. H. Nyman derstädes inlasta 450 tunnor spanmål och återväntas hit i afton.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 22 Maj 1888
N:r 41

Lustresa

till Klinte gjorde ångaren Dagmar pingstdagen på morgonen efter att ha anlandt hit från Norrköping medförande förutom en del gode ett 10-tal passagerare.
Kl. 10 afgick båten härifrån till Klintehamn med 50 lustfarare. Ankomsten dit skedde kl. 12 och vid 6 tiden afgick ångaren åter till Visby. En betydlig menniskomassa hade samlat sig på kajen vid Klinte för att se när den nya, för tillfället flaggprydda båten löpte ur hamnen, liksom den ock under hela dagen grundligt bekikades af befolkningen, hvilken både små och stora snodde omkring i alla vinklar och vrår. Hvad som särskildt väckte uppmärksamhet var, att Dagmar är försedd med telefon, hvilken genast då båten lagt till i Stockholm kopplas tillsammans med stadens telefonnät.
Af gods medförde ångaren till Visby 80 och till Klinte 20 konnossement.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 22 Maj 1888
N:r 41

Jemlikt 4 § i lagen

angaende handelsregister, firma och prokura, den 13 Juli 1887, kungöres, att i handelsregistrets afdelning for enskilde idkare och handelsbolag derma dag intagits anmälan af:
enkan Anna Euphrosyne Drysén att hon ämnar fortfarande idka handel vid Mölner å Fårö under firma Nils Dryséns enka;
och af Adolf Niclas Falk att han ämnar fortfarande vid Kännungs i Helvi socken idka handel under firma Adolf Falk.
Visby i Landskinsliet den 18 Maj 1888.
E. POIGNANT.
G. N. Donner.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 22 Maj 1888
N:r 41

Inkomna & utgångna fartyg.

Inkomna fartyg.
Till Rone: 15 Maj, skonert Karl Johan Andersson, Flensborg barlast.
Till Klinte: 18 Maj, skonert Magnus Smidt, Möller, Bornholm, barlast.

Utgångna:
Från Visby: 19 Mej, skonert Karl, Ahlqviet, Ystad via Klinte, slipare; jakt Ina, Karlsson, Vestervih, kalk; 20 Maj, skonert Miranda, Jonsson, Kiel, trävaror; brigg Svante, Stenberg, Braka via Arbacka, barlast; skepp Maria, Högberg, Geestemünde via Ostviken, barlast ; skonert Confidentia, Schultz, Lüheck via Hudiksvall barlast.
Från Rone: 14 Maj, slup Karl Edvard, Ystad, slipsten; skonert Ellen, Backe, Kiel, trävaror; skonert Aktiv, Hansson, Helsingborg, slipets.
Från Klinte: 14 Maj, skonert Johan, Johansson, Neustadt, trävaror ; 16 Maj, jakt Maria, Hansson, Holtenau, trävaror; 17 Maj, skonert Felix, Gardell, Kiel, trävaror; skonert Karl Johan, Fiech, Holtenau, trävaror; 19 Maj, skonert Garibaldi, Magnusson, Kiel, trävaror; skonert Julius, Jonsson, Kiel, trävaror.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 22 Maj 1888
N:r 41

Gotland på Köbenhavnsutställningen.

Svenska turistföreningen har under nu pågående utställningen i den danska hafvudstaden ordnat en särskild turistutställning, hvilket torde vara ett särdeles verksamt medel att draga de utländske resenärerna öfver till Sveriges bygder. Den kände sportsmannen kapten V. G. Balek har i St. D. lemnat en beskrifning öfver denna utställning och slutar denna sålunda:
Vi lemna nu det intressanta fondpartiet — hvilket upptagna af vyer från Lappland och Jämtland — för att beskåda dotaflorna närmast fonden. Till höger se vi först en afbildning af S:t Karins storartade ruin i Visby och bredvid, denna Bruno Liljefors\’ liffulla taflor, som framställa de gotländska folklekarne »pärk», »varpa» och »störta stång» i full gång.
Man har nämligen ansett det lämpligt att genom dessa af bildningar fästa uppmärksamheten på det hittills af turister allt för mycket försummade Gotlands sevärdheter. Dess medeltidslemningar, såsom Visby med dess ringmur, ruiner och kyrkor, lemna prof på vår medeltidskonst såsom snart sagdt ingen annan trakt af Skandinavien, på samma gång som det är den enda svenska stad som bibehållit sitt medeltidstycke. Vidare äger Gotland ytterst egendomliga naturbildningar i sina kustformationer, såsom »Hoburgsgubben» m. fl. och slutligen de präktiga folklekarne, hvilka lyckligtvis ännu lefva qvar bättre än någonstädes på fastlandet. Af dessa äro endast tre återgifna i bild. Bollspelet »pärk» är såsom god idrott fullt jämbördigt med det engelska cricket. Af stort intresse är dessa lekars höga ålder, närskildt »kasta varpa». Kastredskapet, varpastenen, har man funnit i grafvar från hednatiden (jernåldern). Leken var således redan då så i bruk, att det fans passionerade varpaspelare, som ville halva varpastenar med sig i grafven.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 22 Maj 1888
N:r 41

Dödsfall. Anna Christina

Tillkännagifves att min älskade maka Anna Christina, född Gahnström, efter ett långvarigt lidande afled i Visby fredagen den 18 Maj 1888 kl. half 5 f. m. i en ålder af 57 år, 2 mån. och 1 dag; djupt sörjd och saknad af mig, tre söner, slägt och vänner.
J. J. Levin.
Sv. Ps. 477 v. 8-9.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 22 Maj 1888
N:r 41