Inlägg

Publicerat

Ett behöfligt fyrskepp.

Härom skrifves till St. Db. från Gotlands nordvestra kust följande:
Från nordliga delen af Fårö sträcker sig i riktning mot Gotska Sandön en omkring 2 mil lång grundrefvel, bestående af nästan i vattenbrynet liggande större bullerstenar eller kanske heller smärre holmar, omväxlande med tvärdjup.
Denna grundrefvel, kanske den farligaste i Östersjön, bär namnet Salvorev. Otaliga sjöoloyckor tima här kvarje år, i regel med den utgång, att ett par timmar efter olyckshändelsen såväl fartyg som last försvinner i djupet. Dessförinnan hinner man vanligen bergs besättningen i land till Ekvikens eller Skärsändes lifräddningsstation; men nog har det ofta händt, att i tjocka och mörker ingenting af olyckan märkte från land och att der i det tysta djupet försvunnit månget vackart fartyg och mången rask besättning, utan att hinna det minsta spår efter sig.
Hundratal millioner kronor ligga på detta grunds botten och tusentals menniskor jämväl.
Af de i Östersjön timade olyckshändelser man sett under rubrik: Spårlöst försvunnet fartyg har nog större delen timat på detta farliga grund. Ett fyrskepp med ångmistsirén vore sannerligen här af nöden.

Gotlands Allehanda
Måndagen 11 Mars 1889
N:r 30

Publicerat

Dödsfall. Hedvig Maria

Att vår innerligt älskade dotter Hedvig Maria stilla afled den 6 Mars 1889 kl. 10,16 e. m. i en ålder af 1 år, 7 mån., och 6 dagar; djupt sörjd och innerligt saknad af mig, och 3:ne syskon, få vi på detta sätt med smärta meddela deltagande anhöriga och vänner.
Fredrika och S. J. Lillja.
Herran gaf och Herran tog
Välsignade vare Herrans namn!
Marc. 10:14 v. Sv. Ps. 345 e. 3 och 5.

Gotlands Allehanda
Måndagen 11 Mars 1889
N:r 30

Publicerat

Dödsfall. Carl Emanuel Nordström

Tillkännagifves att min älskade make Målaren Carl Emanuel Nordström efter en tärande sjukdom stilla och fridfullt afled i Visby den 7 Mars 1889, kl. 3/4 1 uti en ålder af 81 år, 3 månader, djupt sörjd och saknad af mig, fyra barn, samt slägt och vänner.
Maria Nordström, född Dahlberg.
Sv. Ps. 488, v. 3 och 4.

Gotlands Allehanda
Måndagen 11 Mars 1889
N:r 30

Publicerat

Borgenärerna uti hemmansägaren

Olof Petterssons från Hellinge i Sjonhem konkurs kallas att torsdagen d. 9 Maj 1889 före kl. XII midd. inför Domaren i Gotlands norra härad å tingsstället Alleqvia sina fordringar bevaka.
DOMARE-EMBETET.

Gotlands Allehanda
Måndagen 11 Mars 1889
N:r 30

Publicerat

Ångbåtsbolaget Gotland

hade i lördags årsstämma, som leddes af lands-sekr. Hambræus.
Beträffande några smärre af revisorerna gjorda anmärkningar godkändes styrelsens förklaringar, i sammanhang hvarmed stämman beslöt att bolagets kolstybb skall säljas genom infordrande af skriftliga anbud, äfvensom att beLlhafvarne icke må utbetala kommissionärernas räkningar utan att bifoga originalverifikationerna, der icke dessa, såsom t. ex. ifråga om hamnafgifter, skola för rabatts erhållande till vederbörande räkenskapsförare i original aflemnas.
Revisorerna hade äfven yrkat att en post på 19 kr., ersättning för, efter upp. gift, mellan Visby och Klintehamn bort stulna och skadade varor, borde gäldas af befälet, icke af bolaget. Styrelsen, med hvilken stämman instämde, hade utredt saken och godkände i princip yrkandet, men hade denna gång af omständigheterna föranledas att icke ålägga befälet betalningsskyldigheten.
Beträffande ifrågasatta besparingar med hänsyn till befälhafvarnes och kommissioslärarnas arvoden, ansåg sig styrelsen, efter inhämtande af upplysningar om dessa aflöningar på andra, med våra jämförliga fartyg icke böra föreslå någon ändring, hvaruti stämman instämde.
För öfrigt godkändes styrelsens förslag att kostnaden för Tjelvars haveri, 10,302 kr. och för dess nya panna 16,000 kr., må af reservfonden bestridas, äfvensom att detta fartyg skall för seglationstiden försäkras likasom den båt, hvilken kommer att upprätthålla vintertrafiken på, Stockholm.
Utdelningen bestämdes såsom föreslaget var till 3 kr. på aktien.
I styrelsen återvaldes samtliga ledamöter, hrr P. F. Ihre, Björkander, Å. Ekman och R. Cramér med 433 röster af 15 samt hr L N. Åckander med 346 af 11.
Till delegerade att i vigtigare frågor i styrelsens öfverläggningar deltaga återvaldes hrr Hambræus, I. Lindgren och Snöbohm samt nyvaldes hrr Karl Molander och G. Cramér.
Revisorer blefvo hrr J. L. Kahlquist, G. T. Hägg och J. E. Ihre, den sistnämde nyvald.

Gotlands Allehanda
Måndagen 11 Mars 1889
N:r 30

Publicerat

Skolväsendet i Lärbro.

Såsom vi redan förut i korthet omnämt har folkskoleinspektören kyrkoherde J. Odin i skrifvelse till domkapitlet anhållit om föreläggande för Lärbro skodistrikt att upprätta en ny fast folkskola.
I denna sin skrifvelse yttrar inspektören bland annat:
Behofvet af en fast andra folkskola i Storungstrakten jämte egna tidsenliga lokaler för de förberedande småskolorna inom distriktet har gjort sig allt mera gällande. Redan kyrkoherde Odins företrädare i inspektoratet, doktor Rosman, hade framkastat ett förslag i detta syfte.
Dan 12 Augusti 1887 gjorde kyrkoherde Odin framställning till Lärbro för samlings skolråd om ansksffande af ändamålsenliga lokaler för den fasta småskolan vid kyrkan och för den flyttande vid Storunge station. Såsom skäl härför anfördes, att som det nu vore stäldt, hvarje barn ägde endast 70-80 kubikfots rymd i stället för de normala 200. Behofvet var sålunda trängande. Derjämte borde undervisningen utsträckas till 9-10 månader årligen, så länge afdelningsläsning måste fortgå.
Å ordinarie kyrkostämma 27 Oktober 1887 beslöt församlingen att endast så tillvida tillmötesgå inspektörens önskningar, att under år 1888 skulle vid Stortings uppföras ett nytt hus för den fasta småskolan, hvarefter älven den vid Vägo. me förlagda småskolan skulle blifva fast.
Emellertid hade nu inspektören ansett tiden vara inne för ett planmässigt genomförande af de önskvärda förändringarna älven kvad beträffar folkskolan och småskolan vid kyrkan.
Härom Ditåt inspektören skrifvelse till kyrkstämman 18 Oktober 1888, dervid yrkande: 1) att församlingen till 1 Januari 1891 skulle vid folkskolan anställa en biträdande lärarinna, som genomgått 2-årig kurs vid statens seminarium och hvilkeu skulle undervisa i de 2 företa årsklasserna, så att båda aldelningarna kunde läsa samtidigt; 2) att under 1889-1890 undervisningen skalle utsträckas till 9 månader ona året, såvida afdelningsläeningen måste fortfara, samt 3) att till 1 Januari 1893 en tidsenlig lokal skulle anskaffas för den fasta skolan vid kyrkan, helst i närheten af Sudervange gård.
Detta ansåg inspektören vara det minsta som kunde fordra, för att få skolva-1 sundet tidsenligt ordnadt, och dervidlag hade också behjertansvärd hänsyn tagits till församlingens ekonomiska bärkraft.
Emellertid hade stämman ingått endast på andra punkten. Som inspektören dock ej kunnat nöja sig härmed har han som ofvan är mark, anhållit hos domkapitlet om föreläggande för församlingen att ingå äfven pk 3:e punkten i ofvannämda förslag.
Motiveringen till kyrketämmans afelag Underkastar inspektören en sträng kritik, hvari han bland annat upplyser om, att antalet skolpliktiga barn nästlidet år utgjorde 183, deist 70 undervisades i folkskolan. Huru var då förhållandet med de öfriga 113? Jo, 12 hade måst söka sin bildning utom distriktet, 19 hade saknat all undervisning och de öfriga 82 undervisats i de trånga småskolorna. Huru vore det möjligt att en folkskola och en lärare kunde vara tillräckliga i stiftets vidsträcktaste och folkrikaste församling?
De ekonomiska svårigheterna vid skolväsendets ordnande voro ej så stora, som man velat låta påskina. Utom det att församlingen hade inkomst af sin sparbank, vore dess resurser väl ej så små, då med en utdebitering af 15-16 öre per fyrk kunde åstadkommas en uttaxering af 1,000 kronor.
Ville församlingen under 4 eller 5 år underkasta sig en liten extra uttaxering skulle nog de föreslagna förändringarna kunna komma till stånd utan skuldsättning. Och då många andra församlingar äro betingade med 60-70 öre för fyrk skulle Lärbro godt kunna bära 22 till 26 öre.
Ärendet ligger nu, som nämts, hos domkapitlet, för att sedan vandra den vanliga vägen med förklaringar och åter förklaringar, innan det afgöres här.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Mars 1889
N:r 29

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Häktad blef igår gväll af stadsfiskalen härstädes f, artilleristen Axel August Gottfrid Carlsson för här i staden hos handlanden Viktor Ekström föröfvad stöld af ett fickur med kedja af guld, Carlsson, som är född 1866 i Lummelunda och senast skrifven i Visby, hade åtagit sig arbete med kanalgräfning i Veskinde, derifrån han fördes häktad hit. Han har förut varit dömd till tvångsarbete.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Mars 1889
N:r 29

Publicerat

Lösöreköp.

S. J. Norrby och hans hustru Maria Norrby, Mickelgårda i Gerum, ha till handlanden Anton Jacobsson i Levide försålt sitt lösörebro för en summa af 484 kr. 20 öre.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Mars 1889
N:r 29

Publicerat

Herrar Stadsfullmäktige

behagade sammanträda å rådhuset tisdagen den 12 innevarande Mars kl. 5 e. m, hvarvid förekomma följande ärenden, nemligen:
1:o) Justering och offentlig uppläsning af protokollet för sammanträdet den 12 sistlidne Februari;
2:o) Arbetaren C. J. Petterssons ansöken om infäste å tomten nr 14 i Klinterotena 4:e qvarter;
3:o) Arbetaren N. E. Stenströms ansökan om infäste å, tomten nr 46 och 47 i nyss nämde rote och gvarter;
4:o) Domkapitlets skrifvelse, i fråga om läroverkets förbindelse å ogulden köpeskilling för f. d. fattighuset;
5:o) Ångfartygsbolaget Gotlands ansökan om befrielse från utgörande af hamnutgifter för dem fartyg vintertiden;
6:o) Drätselkammarens skrifvelse angående fru C. Lundins anbud att till staden försälja åkern n:ris 1170-1177 öster om staden; och
7:o) Skolrådets skrifvelse med Folkskoleinspektörens yttrande rörande de ifrågasatta nya folkskoletomterna.
Visby den 7 Mats 1889.
ORDFÖRANDEN.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Mars 1889
N:r 29

Publicerat

Från landsbygden. Vamlingbo.

(Bref till Gotl. Alleh.).
Vamlingbo 6 Mars 1889.
Vamlingbo pastorats sparbank, som nu fortgått ett tiotal år, har under denna tid gått framåt med säkra steg, tack vare styresena och revisorernas plikttrogenhet och påpasslighet. På de senare åren ha bankens räkenskaper förts af en utom styrelsen stående person, som med klarhet och reda förstått att göra sig förtrogen med desamma. Det torde kanske vara af intresse att se huru denna inrättning under sistförflutna året burit sig. Se här några tillförlitliga sifferuppgifter: Behållningen från år 1887 utgjordes af 345 insättares tillgodohafvande med kronor 46,223 samt bankens egen fond 2,787 (= 49010 kr.). Under året ha insatte kr 7,032 samt uttagits 6,934 kr. ett bevis på att tiderna icke äro så dålige. Insättarne tillgodoförd ränta under samma tid utgör 2,260 kr. och bankens årsförtjenat (räntevinst) 664 kr. eller tillsammans kronor 2,924. Häraf framgår att banken, då förvaltningekostnaderna för året, 163 kr., afdragits, vid årets slut ägde en behållning af kr. 3,287 och att rörelsekapitalet under året belöpte sig till kronor 68,968. Insättarenas antal vid årsskiftet var 338 st. (alltså 7 mindre än föregående år) med ett tillgodohafvande af kr. 48,582 eller 2,358 kr, mera ån vid föregående års slut.
Af bankens styrelseledamöter åtnjuter ingen ersättning, blott räkenskapsföraren har en lön af 150 kronor.

Det isoleringstillstånd, rörande vårt postväsende, hvaruti vi för närvarande befinna oss, är i sanning allt annat än afundsvärdt, särekildt på denna sydligaste trakt af länet hvarest icke finnes hvarken telegraf eller telefoninrättningar. Så t. ex. innehöll gårdagens post blott fem, säger fem bref från landsbygden, och det är mer än torftigt i förhållande till hvad man hoppats att erhålla.

Väderleksförhållandena under sistförflutna veckan voro allt annat än behagliga härstädes; snö och snöyra var dagens lösen. Att stå på lands- och byvägar för att medels skottning hålla dessa farbara var landsmannens dagliga göra, både bittida och sent; allt annat utarbeta har f. n. fått träda i bakgrunden för herr Bores nyckfulla dans. Nu har dock vädret bedarrat något, men kölden — tidtals på dygnet 10-12 gr. C., fortfar ännu. Ett större isbana, som dock i dag till någon del minskats, har de närmast föregående dagarna avancerat utanför vestra sjökusten.

Rapphönsen Då eder meddelare häromdagen passerade en sädesåker, varseblefvos ej mindre än tre skelett efter dessa fåglar, hvilka fallit offer för roffåglarne. Fågel- och jagtvänner! Sen upp på höken och smärre roffåglar, att ej dumt få skörda allt för stora antal af detta utmärkta villebråd!

Ett afskyvärdt djurplågeri, om man så får kalla det, utöfvades för kort tid sedan af en pojke, som till de af kölden uthungrade kråkorna utkastade brödbitar, fullsatta med — knappnålar, hvilka af denna med begärlighet slukades. Att kråkorna af en sådan behandling få gå en gvalfull död till möten, antar jag för giftet, hvadan jag på detta satt velat offentliggöra detta för att i den handeln sådana ofog på flere ställen skulle bedrifvas, uppmana vederbörande föräldrar och målsman, att näpsa de brottslige, då de (såsom be icke var fallet på grund af minderårighet) kunna nås af lagens arm.

Arbete och fattigunderstöd. En guldsmedsarbetare, född 1807 på Öland, vistades för omkr. 20 år tillbaka några år här på Gotland; äfven i Vamlingbo, der han genom utifalligtarbete uppehöll sig, hyrde han bostad och blef mantalsskrifven. Sedermera afflyttade han till Eskelhemsförsamling, för att der söka sin utkomst. Nu har han en tid bott hos sin dotter i Löths för samling på Öland, hvarest han af ålderdomssvaghet och sjukdom blifvit sängliggande; utan medel att sjelf kunna bestå sig skötsel och då icke dottern mäktade lemna sådan, måste han begära fattigunderstöd af Löths fattigvårdsstyrelse, som och beviljat honom sådan med 10 kr, i månaden. Som nämde styrelse emellertid ej funnit honom äga hemortsrätt i sin församling alldenstund han vid tiden för fylda sextio år uppehöll sig på Gotland blef saken anmäld hos k. m:ts betallningshafvande under yrkande om åläggande för Eskelhems fattigvård, der han senast varit mantalsskrifven, att bekosta hans fattigunderstöd. Deröfver ha dessa senare förklarat sig under yrkande om befrielse på det skäl att mannen vid tiden då han fylde 60 år varit bosatt i denna församling. — Således har nu saken kommit hit med samma påståenden och yrkande som för Eskelhem och har k. m:ts bethde i länet nu infordrat förklaring af Vamlingbo fattigvårdsstyrelse.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Mars 1889
N:r 29