Från landsbygden. Burgsvik.

(Bref till Gotl. Alleh.).
Burgsvik, 7 Mars.

Burgsviks mejeri
har haft många svårigheter att bekämpa och det kan kanske derför intressera att höra något om huru verksamheten slagit ut under dess första år.
Under de 9 månader af sistförflutna året, som mejeriet varit i verksamhet, har bolaget uppköpt 26,653 kannor oskummad mjölk, hvaraf största mängden kommer på April med 5596 kannor och den minsta på November och December 747 och 1,301 kannor hvardera. Af denna uppköpta mjölk har erhållits 5,330 kannor grädde, hvaraf brinna 6,564 skålp. smör. Till ett skålp. smör ha i medeltal åtgått 4 kannor 4 ktum sötmjölk. Det bör likväl här vid, säger styrelsen, anmärkas, att under årets 2 sista månader en stor del af den inköpta mjölken isbehandlats. I Juli månad har blott användes 3 kannor 75 ktum till hvarje skålp. smör. Den största delen af smöret eller 5,760 skålp. har försålts till England, af skummjölken halva 10,653 kannor sålts, hvaraf leverantörerna ensamt hemtagit 6,186 kannor; 4,803 kannor halva användes till ystning; ungefär 5,000 kannor halva åtgått till svinen och ett par hundra kannor gått förlorade genom mätning och utspillning. — Af den erhållna osten hafva försålts 1,684 skålp. Man kan ungefärligen beräkna att till 1 skålp. ost åtgått något öfver 2 kannor skummjölk. Någon sötnsjölksost har ej tillverkats. — Af kernmjölken ha sålts 778 kannor; återstoden omkr. 1,500 kannor har åtgått till svinen; af vasslan hafva försålts 690 kannor, ungefär 600 kannor hafva förtärts af svinen, och en stor del vassla — eller allra största delen — har i brist på afnämare måst slås ut.
Såsom af räkenskaperra kan inhämtas har för uppköpta oskummade mjölken betalts 4,368 kronor, hvilket utgör öfver hufvud för hvar kanna 16,39 öre. — Anmärkas bör, att icke-aktieägare de flesta månaderna erhållit 15,8/9 öre och aktieägarne erhållit 17,1/9 öre för kanna i medeltal — då deremot för allt smör, sålde och gvarliggaude, ej erhållits mer än 3,741 kronor. Det har således ej kunnat erhållas mer än 58 öre netto öfver hufvnd taget för livade ekålp. smör. Hvilken stor förlust genom detta låga smörpris drabbat bolaget inses lätt. En motvigt mot denna förlust äga bolagsmännen uti den något för höga betalningen för deras levererade mjölk. — Om vi åter antaga, lager styrelsen — hvilketju ej bör anses orimligt för ett väl inrättadt och skött mejeri —, att nettopriset varit öfverlinfvud 75 öre, så hade bolaget fått icke mindre än 1,019 kronor 54 öre om än hvad nu är fallet, eller om vi supponera, att medelnettopriset endast blifvit 70 öre, så hade erhållits 702 kronor 12 öre mer än erhållna summan, hvadan i detta eietnämda fall förlusten endast blilvit 278 kronor 64 öre eller kanske ingen, om rörelsen icke varit afstannad 2 månader, under hvilken tid ändå inejerekan måst aflönaa. Orsaken till den stora förlusten år darröre enligt styrelsene mening att tillskrifva dels den för höga betalningen för uppköpt mjölk i förhållande till smörprisen, dela Ofvervägaude de låga emörprie som förorsakades af de svåra vinterkommunikationerna, den gamla olämpliga mejerilokalen och dåliga konjunklurer i öfrigt. Men med hopp om att i den nya väl inredda mejeribygnaden skola blifva producerade goda varor och att kommunikationerna och smörmarknaden skola ställa sig bättre än förlidet års, vågar styrelsen ingifva bolagsmånen gode förhoppningar att bolagsrörelsen äfven här bör kunna komma att bära sig och ingalunda gå med en så bedröflig förlust som vader det nu senast tillryggalagda första verksamhetsåret.
Som det är kändt, att på skummjölken beror i betydlig grad ett mejeris framgång, måste denna kunna afyttras. Nu är det ådagalagdt att skummjölken icke finner nog köpare i trakten och att tvinga den på leverantören är helt enkelt orättvist, om det kan undvikas. Att försäljs skummjölken i Visby är ogörligt för den långa transportens skull, och att af mjölken bereda ost är icke heller vinstgifvande, då den är ganska trögsåld. Enda oeh rätta utvägen nynna det derför vara att anskaffa svinhus med sådan inredning och anordning att skummjölken och annat mejeriaffall kan genom rännor eller trummor ledan direkt från mejeriet till svinen, så att särskild svinskötare utom mejeripersonalen blir öfverflödig. Hade icke bolaget kunnat uppfodra den osålda mjölken på svinkreatur sistlidna år, så hade förlusten blifvit än större än hvad den blef. Således beredande af ett godt smör, hvarför betingas 75 eller minst 70 öre skåp., och en väl skött svinhandtering äro mejeriets på Burgsvik lifsvilkor.
Skall åter mejeriet komma att gå med någon vinst, et fordras dessutom, att aktieägarne särekildt, mera ån hittills varit fallet, dels uppirifva sin ladugårdseköteel och dels blifva i villigare att slöja mjölk. De måste göra allt kvad i deras förmåga etår för att uppbringa den dagliga nsjölkleverausen till större belopp, både derigenom att de ejelfva Uttra än först försaka sin kära mjölktår och derigenom att de verka på andra utom bolaget stående och 1 upplysa dessa om den verkliga fördelen att kunna få slöja mjölk till ett mejeri. Dat år verkligen beklagligt att ännu, sedan ändå mejeriet arbetat öiver att Ar, mjölkleveransen ingen enda dag stigit till 300 kannor, då från de tre socknar, som hvardera raknar många aktieägare i detta bolag, flerdubbla mängden mjölk vissa tider bort kunna lemnas. Således mer mjölk ! Dertill också god mjölk. Ju båttre korna utfordras, desto större mängd och på, samma gång kraftigare mjölk lemna de. Nu år det beståmdt högst olika mjölk, som mejeriet får mottaga, kvad qvaliteten angår, och derför böra prisen råtta sig efter mjölkens godhet och fetthalt. Om af 2 personer t. en. den ene lemnar 1 liter mjölk at 3,ss proc. fetthalt och den andre samma qvantitet af 2,ee proc. fetthalt, eå bör ju den eistnämde halva, om den första erhåller 8 öre litern, 1/6 mindre eller endast 6 2/3 för sin liter mjölk.
Att all vår början är svår kan i sanning tillämpas på detta bolag. Svårigheterna känner en hvar och dessa hade ej blifvit öfvervunna så mycket som verkligen skett, om ej bolagsmännen, med förbiseende af de stridiga tankar, då och då gjort sig gällande, varit så oflervilliga och hopskjutit största delen af bolagets genom nybygnad m. m. iråkade skulder.
Den hittills kontant sammanskjutna summan utgör såsom af räkenskaperna kan ses 1,828 kronor jåmte 325 ökedagsverken,
Om nu blott enighet får för framtiden gifva styrka åt företaget, hoppas styrelsen, då bolagets skuld, sedan alla utestående fordringar inkasserats och alla sammanskotten erlagts, icke är så synnerligen stor och i öfrigt tillgångarna öfverstiga skulderna med 1,260 kr., att bolagets framtid kan anses betryggad.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Mars 1889
N:r 29

Födda i Visby.

Vaktmästaren Karl Gustaf Ludvig Hesselstens son, artilleristen nr 71 Olof Petter Petterssons son.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Mars 1889
N:r 29

Exekutivt ha i dag å landskansliet

försålts dels 13/256 mantal Träske i Kräklingbo, tillhörigt A. L. Ehrenström, dels Olof Timgrens 1/8 mantal Nybjers i Hörsne. Den förra egendomen, saluvärderad till 1,500 kronor, inropades af kyrkoherden J. L Ehrenström för 1,205 kronor och den senare, saluvärderad till 3 tusen kronor, af Olof Pettersson, Mattearfve i Hörsne, för 1,500 kronor.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Mars 1889
N:r 29

Dödsfall. Johanna Katarina Thomson

Att Gud efter sitt allvisa råd behagat hädankalla min dyra, älskade hustru Johanna Katarina Thomson född Liljegren, som efter att långvarigt lidande afled den 2:dra Mars i en ålder af 34 år, 1 månad och 21 dagar, djupt sörjd och saknad af mig, fosterdotter, svärmoder samt många slägtingar och vänner; varder på detta sätt tillkännagifvet.
Sigvards i Eskelhem den 6 Mars 1889.
Oskar Thomson.
Ps. 119:5.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Mars 1889
N:r 29

Dödsfall. Anna Emma Elisabeth Jacobsson

Att Herren efter sitt anvisa råd behagat hädankalla min innerligt älskade maka Anna Emma Elisabeth Jacobsson, född Persson, som stilla och fridfullt afsomnade i tron på sin Frälsare vid Lilla Hejdes i Fröjel söndagsmorgonen den 3 sistlidne Februari i en ålder af 52 år, 7 månader och 11 dagar, djupt sörjd och saknad af mig och en son, vårt enda ännu lefvande barn — den andre sonen behagade Herren taga hem till sig för nära 10 år medan — har jag den sorgliga plikten att för slägtiingar och vänner härmed tillkännagifva.
L:a Hejdes i Fröjel den å Mars 1889.
Nils Fredrik Jacobsson.
Sv. Ps. 473.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Mars 1889
N:r 29

Borgenärerna uti handelsbolaget

Andersson & Pettersson i Hemse konkurs kallas att sammanträda å handlanden Molins kontor i Hemse onsdagen den 20:de Mars kl. 2 eft. middagen, för att besluta om underhåll åt gäldenärerna samt andra konkursboet rörande frågor.
Domerarfve i Öja den 4 Mars 1889.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Mars 1889
N:r 29

Auktion vid Korsby i Buttle.

I anseende till försäljning af handelslägenheten Korsby i Buttle socken låta herrar administratorerna af handl. Axel Sjöströms bo, medels offentlig auktion som hållen deratädes torsdagen den 14 Mars och om ej allt då medhinnes, följande dagsn försälja hela det välsorterade varulagret bestående af vittna der at bomull och ylle, hetta och korta varor, specerier, viktualier och diverse varor, porslin ock glas, bodinventarier m. m.
Erhållande at mig godkände inropare anstånd med betalningen till den 1 inst. Augusti.
Guldrupe den 6 Mars 1889.
J. P. JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Mars 1889
N:r 29

Våra parkanläggningar

komma i år att väsentligt vidgas, då sällskapet D. B. W. tager steget ut ända fram mot norra muren. Sällskapet beslöt nämligen i går att den åker i nordvestra hörnet mot Studentallén, som sällskapet häromåret inköpte och som sedan varit utarrenderad till planteringsland, skall ut läggas till park. Två förslag till parkens ordnande föreligga, men sällskapet har mellan dem ännu icke gjort sitt val.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 6 Mars 1889
N:r 28

Spanmålsskeppningen

med vårt bolegs ångbåtar under 1888 utgör tillhopa i det närmaste 400 tusen kubikfot, och öfverstiger med 51 tusen kft den sammanlagda exporten noder sommaren 1887 och den föregående vintern, den största, som dittills ägt rum. Anmärkningsvärd är stegringen i exporten af smör och ännu mera at mjöl. Af denna senare artikel skeppades 1887 års sommar endast 547 centner och 1888 ej mindre än 14000 centner. Om än deri, efter livad som uppgifvits, ingått omkr. 2500 centner, från annat fartyg förut här å ön lossadt utländskt mjöl, så återstår ändå en skeppning på omkring 11,500 centner. Märklig är äfven tilltagandet af nötkreatursexporten, hvilken år 1888 nära tredubblats emot år 1887, och som år 1888 var dubbelt sk stor som år 1870, då det skeppades 496 stycken, det största antal som hittills någonsin förekommit. Såsom en motsats härtill kan antecknas den af. tagande exporten af hästar, hvilken t. ex. är 1873, då den var störst, utgjorde 344 stycken, men åren 1887 och 1888 endast 44 stycken.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 6 Mars 1889
N:r 28

Landsbygden. Rone.

(Bref till denna tidning.)
Rone, 4 Mars.
På grund at i laga ordning skedd kallelse var i dag Rone

Mejeribolag
sammankallade till ordinarie bolagsstämma. Största delen af aktieägarna hade hörsammat kallelsen och infunnit sig. Till att leda stämmans förhandlingar utsågs kommissarien A. M. Eneman, Aliva, och till protokollsförare kronolänsman M. E. Svallingeon. Verkställande direktören uppläste derefter berättelsen för det gångna verksamhetsåret, nr hvilken vi här nedan anföra följande:
Under året hade uppköpts 52,414 kannor mjölk och för denna utbetalts en summa af kronor 8,594:84 öre. Af denna mjölk hade tillverkats och sålts 13,747 skålpund smör till ett pris af 9,010 kr. 32 öre. Alltså i medeltal 3,81 kannor mjölk till 1 skålpund smör, hvilket torde få anses vackert nog efter våra förhållanden. Af detta smör har till England exporterats 7,823 1/2 sklp, till ett mede:pris af 70 1/4 öre pr eklp. eller 5,478:22 samt till orter å fastlandet i Sverige 4,514 eklp., i medelpris 55 öre sklp., (hvilket låga pris till största delen har sin orsak i de svåra \’störnållandena föregående vår) eller kr. 2,481:53 öre. ()frige delen har sålts vid mejeriet på platsen, dels på Ronehamn något öfeer 1,100 ekip. tillsammans. Driftkostnaderna för året halva uppgått till kr. 2,064:22 öre. Dessutom ha verkstälts reparationer å såväl fastighet BOM inventarier för kr. 1,184:58 öre. Men likväl hade styrelsen glädjen anteckna en vinst af den under året bedrifna rörelsen med kr. 311:08 öre.
Osttillverkningen har varitjämföreleevis ringa och för öfrigt mindre lönande.
Af aktieägare har Jamats 44,060,6 kannor mjölk, för hvilka utbetalts kr. 7,307:21 eller i medeltal 16,58 öre kannan. Af icke aktieägare hafva levererats 8,353,5 kannor för hvilka utbetalte kr. 1,287:63 öre eller i medeltal 15,4 öre kannan. Styrelsen föreslog dessutom att bolagets fastighet skulle i bolaget Svea, försåkras för 7,000 kr. eller 500 kr. högre än det nuvarande, hvilket at stämman gillades. — Derefter föredrogs den af hrr N. Enequist och O. N. Bolin uppgjorda revisionsberättelsen, som tillstyrkt styrelsen full ansvarsfrihet, hvilken af stämman med tacksamhet beviljades. Den uppkomna vinsten för året stäldee till styrelsens disposition att användas tör oförutsedda behof. Att som ordinare ingå i styrelsen efter aflidne A. Olofsson utsågs förste suppleanter O. Nilsson, Jaxarfve. Derefter valdes styrelse (enl. bolagsordningen) för år 1890, hvarvid först de gamla Kyrelsele damöterna omvaldes sålunda Ordförande konsul C. J. Broander, Verket. direktör handl. Gustaf Craniör, ledamöter landtbrukarne P. Pettersson, Gudings, Eke, samt O. Olofsson, Lauritze, Rone. Och nyvaldes, sedan den först föreslagna O. Nilsson Jaxarfve anhållit att icke för tillfället komma i åtanke, landtbrukaren Karl Rosendahl, Davide i Rone. Till suppleanter utsågos O. Nilsson och Karl Norrby, Bölake. Revisorer för granskning af räkenskaparna blefvo nämdeman O. N. Bolin, Alfva, och laudtbr. J. Rosendahl, Katlunds i Grötlingbo, med herr V. Eneman, Alfva till suppleant. Sedan stämman härefter förklarats slut frambars delägarnas tack till såväl verkställande direktören för hans oegennyttiga och osparda möda för bolagets väl samt till ordföranden för dagen. Och att detta icke var blott tomma ord bevisas bäst deraf, att då maskinen på våren i fjor höll på att förderfvas af mindre kunniga och dåligt aflönade maskinister, verkst. direktören reqvirerat en kunnig sådan från Stockholm samt för att få behålla honom qvar skänkt sitt af bolaget tillerkända arvode 100 kr. som bidrag till hans allöning. Men det är också endast på det sättet att så väl styrelse som delägare visa oegennyttigt deltagande för bolagets väl, som dess framgång och verksamhet bäst betryggas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 6 Mars 1889
N:r 28