Jemlikt 4 § i lagen

angående handelsregister, firma och prokura, den 13 Juli 1887, kungöres att i handelsregistrets afdelning för enskilde näringsidkare och handelsbolag denna dag intagits anmälan af
Matias Samuel Kalström att han ämnar i Fårö kommun idka diversehandel under firma M. Kalström.
Visby i Landskansliet 10 Januari 1889.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Januari 1889
N:r 6

Från sjön.

Tycka briggen Frans von Mathiews, hvilken, stadd på resa från England till Halmstad med last af stenkol för hrr Apelstam & Schéels räkning, blifvit i Skagerack öfverseglad at finska fartyget S:t Olaf och öfvergifven af besättningen, men sedermera berged och förd till Fredrikshall i Norge, har nu bogserats hit af Svitzerska ångaren Skandinavien. Briggen som är illa ramponerad och hvars stormast gått öfver bord, kommer efter verketäld lossning, att undergå reparation å Halmstads varf.
— En synnerligt svår och långsam sjöresa har skonerten Para, kapten Johannes Pik, haft på resa från Chile med Newcastle till mål.
Den 30 Oktober afgick skonerten från Gefle. Resan gick utan svårighet till 10 November, då fartyget i Nordsjön öfverfölls af svår storm med hög sjö och öfverspolningar. Följande dagarna blef stormen orkanlik. På tisdagen 13 November beslöts att kasta däckslasten öfver bord, då fartyget eljas icke kunde reda sig. Pumparna användes hela tiden.
Följande dagen aftog stormen betydligt, men redan på fredagen var det åter hård orkan. Man nödgades hala stormseglet, då fartyget blef liggande utan segel i brottsjöarne. Olja användes för att dämpa hafvar, som jämt bröt öfver fartyget.
Härefter fick fartyget åter lugnare väder till 22 November. Då tilltog stormen åter. I samråd med manskapet beslöt kaptenen nu att söka hamn, då fartyget började läcka ovanligt mycket.
Den 28 November fick man sigte på Lindesnäs, fick lots om bord och inkom i Klefrena hamn. Här låg fartyget var till 11 December, under tiden reparerande sina skador. Deu 21 December hade det åter storm öfver sig, hvilken följande dag vardt orkanlik. Man låg för refvadt storsegel. KL 7 f. m. sprang stagfocken. 23 December yrkadebesättningen att land skulle sökas, då de icke längre förmådde vaka nätter och dagar. Stormen fortfor nätter och dagar. Stormen fortfor äfven julaftonens förmiddag.
På juldagen hade vädret lugnat sig, hvadan beslöts att resan skulle fortsättas. Men redan samma dags förmiddag hade fartyget åter storm öfver sig, så att man gjorde fast alla segel och lade till för refvadt stormstorsegel.
Fredagen 28 December var vinden vestlig med ojämn bris och tjocka, så att norska kusten ej kunde angöras. Under jämna lodningar af danska grunden fick man kl. 10 f. m. sigte på Hirtshals fyrtorn. Stagfocken tillsattes, men sprang i stycken. Fartyget lade bi mellan Hirtshals och Skagen för att invänta klarare väder.
Den 29 December sattes kurs på Lysekil, den enda plats som kunde sökas under tjocka och orkanväder. Man ankrade der vid middagstid.

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Januari 1889
N:r 6

Från landsbygden. Eskelhem.

(Bref till G. A.)
Eskelhem, 11 Jan.

Det nya året
har med afseende på väderleken ingått så behagligt det någonsin kunnat. Hvar äro nu allas deras spådomar, som menade, att fjorårets stränga vinter skulle komma igen med ränta Monniskau spår, men Und rår. I alla fall är befolkningen mycket belåten utom möjligen de, som hafva eller gjort till sitt lefvebröd att plundra skogen. Men med afseende på

Metersystemet
har ej ombyte af årtal varit så behagligt för allmänheten. Det orsakar mången ett riktigt hufvudbry, mest de misstänksamme, som alltid och nu isyannerhet tro sig blifva grymt bedragne. Många äro dock ganska lugne, särskildt de, som sökt sätta sig in i det nya systemet. Härstädes gafs en kurs deri före jul, hvilket tillfälle omfattades med ej så litet intresse särskildt af de yngre. Så har ock skett i ett par grannsocknar häromkring. De gamle mena sig i allmänhet ej kunna inhämta det. Men i hvilket lag man kommer, uppstår alltid tal om de nya måtten, hvilket vilar att allmänheten tagit saken på fullt allvar. Och allvar vinner. Svårast är nu att kunna anskaffa åt sig de behöffiga nya måtten, med hvilkas kröning det ja är så strängt, att ulan icke törs förfärdiga åt sig sjelf ens en meterkäpp eller ett litermått, och hvilken kröning torde hvilka ett riktigt uppskörtningsmedel om den skall verkställas för hvartannat kr. Konstigt är, att om man nu vill köpa af det nya systemets mått sch vigter, man möte. gång på gång af ett bleklagdt finnes, icke. Ej ens handlandena haka ännu kunnat erhålla de för dem nödvändiga måtten, livade, rättvisan får tiga still så länge och talet om böterna vara ett dödfödt foster. Få se, när det får lif. På så sätt kommer lagöfverträdelse i gång, och sedan den börjat, torde den vara svår att utrota, Men man hade väl kunnat skafta sig måtten med 1888 årskröningsstämpel. Jo, men då hade ja kontrollens kraft upphört 1 år för tidigt. Enligt sundt förnuft skulle gerna 1889 års kontroll kunnat anbringas redan under förra året, då ju kändt var, att sällan någon likväl före nyårsdagen velat begagna sig af det nya systemet. Och för öfrigt; var upplaget fyldt med 1888 åre stämpel, då det icke är det med 1889 års?

Döden
har här grasserat bland både ungt, medelåldere och gammalt folk. Föret dog en yngling af en slägt, som tyckes dömd att i unga år skatta åt förgängelsen, då 2 af den nu dödes bröder för kort tid och bortgingo i samma sjukdom. Det märkligiska dödsfallet var f. fanjunkaren Bolins och hans tvillingbrodere vid Buters. Båda dessa bröder, hvilka ock födts på, denna gård och af hvilka den sistnämde var ogift, hafva tillbragt hela sitt lif tillsammans under det allra mest talande hette på att brödrakärlek ännu finnes till och att denna förljufvar den menskliga samvaron på den eljee så af split sönderslitna jorden. Nu sjuknade de för kort tid sedan båda i lunginflammation endast med en daga skilnad och, oaktadt läkarehjelp genast och ständigt var till hands genom en deras brorsson, instälde sig döden hos dem båda med endast en dags mellanrum. Begrafningen var en den allra meat högtidliga och tilltalande och hade lockat till kyrkogården en ofantlig menniskomasse hvilken nu med tårar följde de båda kransbehängda kistornas nedsänkande i den gemensamma grafven. Det sista dödsfallet träffade en på 17:talet född man, hvilken en längre tid bott i härvarande fattighus, men fått tillbringa sina sista dagar hos en sin son. Underligt, att det ej fått ske förut.

Böneveckan
samlas mycket folk till sammankomsterna och skulle göra det ån mera, såvida ej det olyckliga partinitet besjälade så många. Hvarter skall det filmas till hår och plågas. Finnes ej så mycket gemensamt i kristendomen, så att kristna at olika upptattningar kunna förenas till gemensam bön åtminstone denna vecka, som sårskildt är ämnad dertill? När skall kärleken få smälta hjertana tillsammans. Enighet ger styrka.

En arbetsföreningsauktion
hölls i härvarande missionshus i går i förening med bönemötet. Folksamlingen var större än salen beqvämt kunde rymma, och auktionen gick jämtörelsevis friskt samt inbragte omkring 110 kronor åt missionen för saker, som till största delen förfärdigats af far missionen nitälskande fruntimmer, men till en del ock be stod af skänker, Skada att äfven i detta hänseende skall vara splittring!

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Januari 1889
N:r 6

Förenade i döden

blefvo nyligen ett par åldriga makar vid Kroks i Tofta sockan, nämligen förre fanjunkaren Hans Hansson och hans hustru Sofia Margareta. Maken, 79 år gammal, afled nämligen 7 dennes och makan, 72-årig, endast 4 dagar senare eller i fredags. Samma graf kommer således att famna de båda åldringarna.

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Januari 1889
N:r 6

Folkmängdsförhållanden

på Gotland landsbygd 1 Januari 1889:
När socken: födda 23, döda 14, inflyttade 27, utflyttade 69; minskning 23; folkmängd 1,115.
Lau socken: födda 9, döda 9, inflyttade 29. utflyttade 26, ökning 4; folkmängd 523.
Garda socken: födda 10, döda 6, inflyttade 31, utflyttade 41; minkslag 6; folkmängd 450.
Etelhem socken: födda 15, döda 7, inflyttade 33, utflyttade 37; ökning 4; folkmängd 490.

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Januari 1889
N:r 6

En sjöolycka torde återigen ha in träffat

kring våra kuster. I lördags ilandflöt nämligen vid Ljugarn några spritfat och en del aspvirke, som man antog tillhöra lasten af något förolyckadt fartyg. Om så är förhållandet, hvilket ju torde vara mycket antagligt, vet man också detta fartygs namn. Det har varit en ryss. Ty bland det ilandflutna godset befann sig också en lifboj, hvarå stod namnet »Ginewa».
Föröfrigt saknar man ännu alla vidare upplysningar.

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Januari 1889
N:r 6

Dödsfall. Hans Hansson & Sophia Margareta Hansson

Att den Högste behagat hädankalla förre Fanjunkaren och svärdsmannen Hans Hansson, som efter ett kort lidande lugnt och fridfullt afled vid Kroks i Tofta den 7 Jan. 1889 i en ålder af 79 år, 6 mån., 1 dag samt hans efterlemnade make, Sophia Margareta Hansson, som äfven efter ett kort lidande lugnt och fridfullt afled den 11:te Jan. 1889 i en ålder af 72 år, 4 mån., 2 dagar; djupt sörjda och saknade af barn, barnbarn broder samt slägit och många vänner, ha vi den sorgliga pligten att härmed tillkännagifva.
Olof och Kristina Gahnberg, född Hansson.
Math. ev. 24:42.

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Januari 1889
N:r 6

Brazilian grosshandlare Molanders

nyinköpta fartyg, som hittills legat i inre hamnen för reparation, har i dag halats af till vågbrytaren och dess plats intagits af briggen Spekulation, som nu kommer att kölhalas. Sedan kommer turen till den likaledes i vår hamn liggande skonerten Henrik att undergå samma behandling.

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Januari 1889
N:r 6

Borgenärerna uti f. Nämndemannen J. C. Johanssons

och Hemmansegaren P. Pettersons på Gute i Bäl konkurser kallas att sammanträda å Hypoteksföreningens kontor i Visby Onsdagen den 30 innevarande Januari kl. 11 f. m., för att erhålla redovisning för boets förvaltning, gran ska det upprättade utdelningsförslaget, samt om detta godkännes erhålla utdelning.
Bro den 12 Januari 1889.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Januari 1889
N:r 6

Afsked har på ansökan

beviljats skolläraren J. N. Booberg i Fröjel. Skollärinnan Anna Gottberg är antagen till vikarierande under vårterminen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Januari 1889
N:r 6