Prisskjutning

hade Stånga gamla skyttegille i går anordnat å Malmen. Skjutningen verkstäldes på 400 fots afstånd mot 22 tums tioringad tafla med 5, 3 och 1 skott.
I företa skjutningen deltogo 24 skyttar. Företa pris (7 kr.) tog L. Ekelund, Sanda, för 34 poäng, andra pris (6 kr.) O. Olsson Etelhem för 32, 3:e pris (5 kr.) V. Ekelund, Sanda, för 32, 4:e pris (4 kr.) N. Hallgren, Fardhem, för 32, 5:te pris (3 kr.) Appelqvist, Burs, för 31, och 6:te pris (2 kr.) O. Ekelund, Sanda, för 27.
Resultatet af andra skjutningen, hvari deltogo 14 skyttar, blef: 1:sta pris (5 kr.) Appelqvist, Burs, för 24 poäng, 2:dra pris (4 kr.) Jacobsson, Etelhem för 22, 3:e pris (3 kr.) Hallgren, Fardhem, för 20, 4:e (1 kr.) O. Ekelund, Sanda, för 20 och 5:te pris (1 kr.) Claasson, Hafdhem, för 20. Tredje skjutningen verkstäldes, som sagdt, med 1 skott, af 13 skyttar. Den utföll sålunda:
1:a pris A. Berglund, Lye, 10 poäng, 2:a pris R. Löfgren, Stånga, 9, 3:e pris A. Ekelund, Sanda, 9, 4:e pris O. Ekelund, 7, 5:te pris V. Ekelund, 7, och 6:te pris L. Ekelund 5.

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 September 1888
N:r 77.

Passagerarelista.

Från Stockholm med Gotland 22 Sept.: landsh. Poignant, kapt. Lange, hrr Holmqvist, Larsson; fru Odin; fröknarna Olsson, Bergman samt 6 däckspassagerare.

Med Rurik 23 Sept.: Ingenjör Ekström Atlas, herrar Andersson, Fjellatröm, Ohlsson, Johansson, Nilsson, Ohlson, Roth.

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 September 1888
N:r 77.

Lagfart

begärdes i dag hos rådhusrätten af skräddarmästare M. Sandström å hus och tomt nr 52 i Klinterotens 1 qvarter.

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 September 1888
N:r 77.

Inkomna & utgångna fartyg.

Inkomna:
Till Visby: 21 Sept. jakt Maria, Hansson, Kalmar, guano.
Till Ljugarn: 13 Sept.: skon. Bertha, Österberg Kiel, barlast.

Utgångna:
Från Visby: 23 Sept. jakt Maria, Hansson, Slite, barlast.
Från Ljugarn: 10 Sept. Koff Konkordia, Hejdenberg, Slite, trävaror: 19 Sept. skon. Bertha, Kiel, trävaror.

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 September 1888
N:r 77.

Gotlands landsting

har idag för 26:te gångna samlats. Sedan k. m:ts förordnande för lektor Bergman att vara tingets ordförande uppläste, helsade han dess ledamöter välkomna. Han önskade, då han nu ånyo hade äran intaga denna plats, att han måtte mötas af samma välvilja, vänskap och redbara understöd, som så många gånger förut kommit honom till del. Andra krafter, friskare, tidigare, starkare än hans hade kräfts på denna plats. Som det nu var, räknade han på välvilligt öfverseende på samma gång han hoppades att ötver – läggningar och beslut skulle varda präglade at noggrannaste pröfning, af omisskänlig kärlek till fosterbygden, af omisskänligt arbete för hvad som rätt och godt och billigt vore och hvad som lände till hembygdens utveckling, blomstring, ära och lycka. Af länets höfding, som helsades välkommen, påräknade han som vanligt många säkert behöfliga goda råd och af tingets tjenstemän visste han att han hade att vänta ett raskt och ordningsfullt arbete.
Vid anstäldt upprop beramas tingets samtliga ledamöter närvarande med undantag af v. konsul Broandar, som anmält sjukdomsförfall och i sitt ställe inkallat ersättaren O. Jakobsson, Skogs i Hejda.
Tinget utgöres alltså i år af följande ledamöter:

För Visby stad:
Lektor Bergman,
Gördelmakere Hellgren,
Bankdirektör Petterson,
Häradshöfding Waldenström,
Bankdirektör G. Kolmodin,
Öfverstelöjtnant P. F. Ihre.

För Norra häradet:
Nämdeman Granberg, Dalhem,
Kapten Broander, Källunge,
Hemmansäg. L. N. Eklund, Fole,
Hemmansäg. Björkegren, Lärbro,
Nämdeman Löfvenberg, Stenkyrka,
Hemmansäg. M. P. Pettersson, Vestkinde,
Riksdagsm. Per Larsson, Fole,
Hemmansäg. L. P. Bodin, Lokrume,
Landtbr. M. Larsson, Vestkinde,
Nämdem. Christensson, Hörsne,

För Södra häradet:
Hemmansägaren Johan Hägg, Hägvalds, Gerum,
Hemmansäg. Lars Pettersson, Hallbjens, Lau,
Nämdeman O. N. Bolin, Gandarfve, Alfva,
Hemmansäg. J. Olsson, Kyrkeby, Etelhem,
Olof Jacobsson, Skoga, Hejde,
Riksdagsm. L. Norrby, Fardhem,
Nämdem. Pettereson, Stånga,
Hemmansäg. Uddin, Stånga,
Hemmansäg. M. Cedergren, Hemse,
Hemmansäg. O. Pettersson, Hallute, När.

Till sin vice ordförande utsåg tinget med 20 röster riksdagsman P. Larsson. Direktör Kolmodin erhöll 4 och härads. höfding Waldenström 2 röster.
Tingets föredragningslista var denna gång längre än vanligt. De utskott, tinget för frågornas förberedande behandling beslöt tillsätta, blefvo derför ovanligt många, icke mindre än 9 I
första utskottet (om skogsodling och frökontroll) invaldes kapt. Broander (16 röster), Hägg (10) och Granberg (10).
andra utskottet (samtliga lasarettsfrågorna): P. Larsson (22), Hägg (19), Valdenström (18), Bodin (12) och Broander (10);
tredje utskottet (om anslag till prinsessan Eugenies sjukhem på Gotland och Eugeniahemmet samt till döfstumundervisningen): Kolmodin (17), M. Larsson (11), Norrby (10);
fjerde utskottet (anslag till högre flickskolan): O. R. Pettersson (13), Norrby (15) Christensson (13), Bodin (11) och Hellgren (14);
femte utskottet (folkhögskolan och landt brukselevstipendier): J. Olsson (13), P. Larsson (11), M. Larsson (10), Hägg (8) och O. R. Pettersson (7);
sjette utskottet (slöjdundervisning på landet samt premiering af nötboskap): Björkegren (9), Bodin (9) Broandar (8), Norrby (8) och Hellgren (7);
sjunde utskottet (statens upprättande): H. Pettersson (12), Ihre (10) och Bergman (9); åttonde utskottet (granskning af protokollssammandraget): Valdenström (16), Bergman (13) och Kolmodin (13);
nionde utskottet (för uppgörande af förslag till vallistor); Norrby (20), P. Larsson (18), Granberg (11), Bolin (10), Hägg (9).
Efter det utskottsvalen härmed vore endanstökade, utvecklade landsh. Poignant i ett längre anförande de skäl, som han ansåg tala för åtskilliga frän länsstyrelsen gjorda framställningar till tinget rörande lasarettet och hospitalet, folkhögskolan och landtmanuaskolan, frökontrollen och premieringar af nötboskap. I fråga om denna premiering antyddes, att det nya system, som derutinnau införts, tilldragit sig den uppmärksamhet, att ett förslag vore å bane att hos nästa riksdag göra framställning om ett statsanslag af 50 tusen kronor att fördelas på de olika orterna. Beträffande främjandet af skogsodlingen genom understöd åt enskilde öfverlemnades till utskottet en motion af jägmästare Sylvan, afgifven till hushållningssällskapet, hvaruti mo tionären närmare motiverar nyttan och nödvändigheten af understöd frän det allmännas sida till hejdandet af en onaturlig skötsel af skogen, och föreslår sällskapet att bevilja 250 kr. för nästa är mot det att samma belopp anslås af landstinget och staten beviljar 500 kronor.
I öfrigt medhann tinget på förmiddagen att fatta beslut i de frågor, koliks icke ansetts kräfva utskottsbehandling.
Så bifölls komiterader förslag om ett ärligt reservationsanslag under fem är af 450 kr. till understöd St sinneslösa barn, som vunnit inträde vid Nannylunde läroverk för idioter.
Åt gotländske föreningen för de blindas väl anvisades 200 kr. för 1889.
Till belöningar för rofdjurs dödande anslog tinget för 5 år ett tusen kronor om året, äfvensom för samma tid ett förslagsanslag af 300 kr. till läuskungörelser åt samtliga kommuner.
Till mosskulturens främjande hade hr M. Larsson motionerat om 300 kr. för 1889.
Hr P. Larsson ansåg, att de tillämnade försöken borde ske på fullt utdikad myr, hvilket borde uppställas som vilkor.
Hr Broandar trodde, att den lyckliga utgången af experiment på andra orter icke von gifven här. Det vore för litet utrönt om saken.
Hr M. Larsson: å nej, redan vore ganska mycket utrönt. Så hade han exempelvis en myrlott, som var långt ifrån utdikad. Han hade der gjort fyra försök delen a) Insådd med 2 centner guanotosfat, b) 3 ctr temas – fosfat, c) 3 ctr kalimagnesia och d) ingen göd. ving. På a) finge han 10 tunnor vackert korn, på b) 6 till 7 tunnor korn, på c) ingen skörd och på d) heller ingenting.
Anslaget bifölls med det nyssnämda vilkor.
— Från skoll. Fredin i Linde i egengenakap af ordförande i Fardhems förlikningsnämd hade inkommit anmälan att af nämden handlagts 5 mål, deraf 3 förlikts.
— Likformighet i frilysningsbestämmelsorna angående ejderfelgel inom de vid Ostersjön belägna provinserna har domänstyrelsen ansett önskvärd och har derom velat höra tinget. Landstinget anslöt sig i sitt svar till ett af jägaregillets sekreterare dr Kolmodin afgifvet utlåtande, hvari han framhåller att dragskytte å ejder knappast kan sägas förekomma på Gotland, der jagten är mindre betydande än fångsten at den från fåglarnas bon. Men skulle någon ändring i jagtbestämmelserna göras, så borde dels jagttiden framflyttas till 1 Aug. i et. för 11 Juli, vid hvilken sist nämda tid ofta träffas halfvuxna ejdernngar, dels jagten inskränkas till de fallt utbildade hanarna, genom sin drägt lätt igenkänliga, dels skytte å hanarna ej medgifvas förrän efter parningen eller 15 Maj, dels straffen för äggplockning skärpas.
Härmed voro dagens förhandlingar slut och tinget åtskildes för att egna aftonen åt utskottsarbeten och qvällen åt supö hos landshöfding och fra Poignant.

Kastar man en blick på tingets fysionomi, ek ter den sig ensartad med kvad som varit fallet de senaste 10-20 åren, ja en del landstingsgubbar kunna till och med fira sitt silfverbröllop med institutionen, årsbarn som deras mandat är med landstingsinrättningen. Uppdraget gifves så godt som pk lilstiden och sådant befordrar en viss intresselöshet, hvarmed vi naturligtvis icke velat saga, att icke sådana finnas, som prydligt fylls sitt rum äfven gom 25-åra veteraner på denna politiskt-ekonomiska vädjobana. Men det hela behöfver nog tillföras en smula ny lifskraft.
Skulle man söka ställa detta års lands tings horoskop, sk förefaller det att varda lugnt och fredligt. På horisonten märkes emellertid ett litet moln, som, på det hela ofarligt, möjligen kommer att urladda sig öfver prinsessan Engenies sjukhem. Landstinget har till denna välgörenhetsinrättning hittills anslagit tusen kronor osa aret och framställning är gjord om anslagets förnyande för femår. Hittills har hemmets vartohjertade grundlaggarinna styrt och stålt som hon behagat med inrättningen, utsett dess styrelse ra. m. Men till reglementet har kon nn gjort ett tillägg, som ådragit sig en viss uppmärksamhet. Sedan hon bestämt att styrelsen skall bestå af länets höfding, lasarettsläkaren, en prestman, 2 af stadsfullmäktige och 2 af landstinget valda ledamöter, tilllägges: Biskopen över Visby stift anmodas att vara sjukhemmets inspektor, hvilkens godkännande alla styrelsens beslut böra underställas.
Sannolikt var det kännedomen härom som föranledde Per Larsson, med hvilken hrr Waldenström, Ihre, m. fl. instämde, att vid tingets sammanträde påyrka im fordrandet af afokrift af reglementstillägget, från hvilket yrkande man afstod vid upplysningen om att afakriften redan funnes. Möjligen kommer som vilkor för landstingets anslag att uppställas borttagandet af nyss anförda bestämmelse i reglementet.

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 September 1888
N:r 77.

Från sjön.

I Ystad hemmahörande barkskeppet Gennet, kapten Andersson, har på resa från Boness till hemorten med kol i onsdags morgse kl. half 4 i närheten af Hirtshals öfverseglats af ångaren Norma från Flensburg. Det svenska barkskeppet sjönk genast, och det var endast med knapp nöd, som manskapet, delvis i medvetslöst tillstånd, kunde räddas af Normas båtar. Ty värr drunknade en man, matrosen André; de öfriga fördes om bord på södergående engelske ångaren Onega, som strax efter olyckan passerade förbi och i går e. m. landsatte de skeppsbrutne i Köbenhavn.

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 September 1888
N:r 77.

Från landsbygden.

(Bref till Gotl. Allehanda.)
Också ett djurplågeri.
Fårskötseln på Gotland, synnerligast i Storsudret, hade fordom en stor betydelse för hemmansägaren, då den var snart sagdts hans enda inkomstkälla. En hemmansägare kunde ibland äga omkring 400 vinterfödda eller gamla får. Lambsamlingen, som hölls och ännu hålles mikaelitiden eller 2 Oktober, skedde dels till häst och dels till fots, och det var icke ovanligt att på en gång få se 30 eller 40 ryttare, med en eller flere fotgängare emellan hvarje ryttare tillsammans bildande en halfbåge, från den oinhägnade gemensamma vallen uppdrifva fåren till en för tillfället inhägnad plats, Lambstäjou. Vid uppdrifningen tillsåg, alltid de äldre ryttarna, att ordningen upprätthölls, och för detta ändamål fingo som oftast de yngre ryttarens rygg göra närmare bekantskap med en eller annan af de äldres lädersväjpor. Sedan fåren inmotats i stäjou, finge ägarna i en viss ordning urskilja sina får. Denna samling var och är till någon del ännu ansedd som en stor högtid, för byars värdiga firande gjordes och ännu göras åtskilliga förberedelser för magens förplägning, såsom bakning af diverse, bryggning af mikaeliöl m. m. Om allt detta är egentligen intet klandervärdt att säga.
Men vid dessa församlingar infunno och infinna sig ännu köpare, hvilka, sedan de erhållit det önskade antalet får, begått och ty värr ännu i våra dagar, då så mycket göres för djurens skydd, begå emot de arma djuren den barbariska, och man kunde säga häfdvunnen ansedda, oseden att binda de fattiga kreaturens alla fyra fötter tätt tillsammans (ibland med smala snören, som under djurets rörelse att lösgöra sig skära in ända till bara benen), stufva och packa djuren ihop eller tillsammans i en vagn och i denna ställning transportera desamma flere mils väg, under hvilken transport ibland händer, att körsvennen under en eller flere timmar lemnar sin skjuts för att hos en gammal vän få sig något till bästa, hvilken understundom blifver väl mycket; någon gång händer äfven, att ett eller annat djur fallit af vagnen utan körsvennens vetskap och under nattens mörker blifvit qvarliggande på vägen, tills någon efterföljande funnit det. — Här föreligger ovedersägligen ett djurplågeri, bedrifvet kanske i större skala än man vill medgifva, och kvart brefskrifvaren vill fästa polismaktens och djurvännernas synnerliga uppmärksamhet just nu, då den årliga fårsamlingen och försäljningen snart är inne, så att nu berörda misshandel af våra ädla får måtte beifras och en gång för alla stäfjas.
Vid transport af fåren under en eller flere timmar böra användas täckta vagnar, så att det nu påpekade, om allt annat ån ädel omtanka om djurens välbefinnande vittnande sättet måtte undvikas och intet ansvar för djurplågeri vara att befara.
Den 5 innevarande September, då undervisningen i

Småskolan på Burgsvik
tog sin början för årets hösttermin, uppläts dertill den för samma skola ansedda nya, särdeles rymliga lärosalen, och dervid den för folkupplysningens framgång nitiske skolrådets ordförande höll ett gripande invigningstal, läggande på vederbörandes hjertan vigten och betydelsen af den stora uppgiften att uppfostra barnen till sanna medlemmar af Guds rike och till nyttiga medborgare i samhället.

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 September 1888
N:r 77.

Från förfalskningar

ha våra bankinrättningar i regeln varit förskonade. Häromdagen kom man emellertid en förfalskare på spåren, som drifvit sin handtering i båda våra bankanstalter. Mannens namn är K. J. Löfqvist, Hägvide i Lärbro, landtbrukare till yrket. Häktad har han erkänt, att han i enskilda banken fått belåna 3 falska papper och i Riksbanken ett eller två. Sammanlagda summan af de falska papperen går emellertid upp till endast omkr. ett par tusen kronor. På papperen har han sjelf stått antingen som låntagare eller löftesman. Hvad som hindrat upptäckten och gjort att förfalskningarne icke förrän nu kommit i dagen, var att Löfqvist, som hade med postbefordringen att skaffa, vetat undansmussla de från bankerna till hans fingerade löftesmän utsända aviserna, hvadan dessa aldrig kommo adressaterna tillhanda.

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 September 1888
N:r 77.

Fastighetsköp.

Handlanden Oskar Bokström i Hemse har för 5 tusen kronor köpt apotekare Liljas fastighet derstädes. Tillträde sker genast.

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 September 1888
N:r 77.

Biskopsvisitationen i Alskog

i år företedde den olikheten mot öfriga visitationer att specialvisitationen försiggick några dagar efter den öfriga vieltationeförrättningen. Detta på grund af det samtidigt härmed inträffande konunga- och kronprinsbesöket, som nödvändiggjorde visitatore närvaro i staden. Ur protokollet meddela vi:
Af pastors på kyrkostämman föredragna embetememorial framgick, att allmänna gudatjensterna mindre än förr besöktes detta på grund af separatism och likgip tigbet samt bristande kyrkligt sinne, Undin framhållande af vår frälsares exempel för manade biskopen föraamlingemedlemmarna att följa sin mästares exempel och så ofta som möjligt besöka kyrkan. — Pastor meddelade vidare att framlidne handlanden A. Kahl skänkt 2,500 kr. till inköp af orgel och höjande af föreamlingssången som vore ytterst bristfällig. — I Alskog, kyrka befann sockenmagasinet inrymdt Församlingen förklarade sig vilja gå i författning om dess aflägsnande. —En vid föregående visitation anmärkt spricka i Alskogs kyrkas kor hade sedan dess ej ;förstorats och ansågs ej farlig. En spricka i Lye kyrka hade bättrats medels anMngande af jernband. Lye kyrka tarfvade dock en genomgående reparation; åtgärder derför vore redan vidtagna. Å Alskog, kyrka skall snart afelium, nybygnaden al dess trätorn. — Alskogs kyrkas mässkrud var hjelplig. Intet hinder mätte att anskaffa gemensam ekrnd. Sedan biskopen påvisat betydelsen af det symboliska vid gndstjensten, sade sig församlingarna vara villiga att tillgodose gammal god kyrklig sedvänjas kraf i detta afseende. — Beträffande husförhören tillkännagar biskopen att någorlunda likgiltigt vore om de förrättades i hemmen eller icke. — Församlingarna uppmanades till den husliga andaktens öfning. Dermed gifves tukt och helgd åt hemmet, hvilket i sin ordning tillförde detsamma välsignelse i alla afseenden. — Hvad det sedliga tillståndet beträffar, framgick det att drycken. skapslastea vore i altagande, afvensom att sedan år 1876 intet oäkta barn födts inom Alskogs och endast 3 inom Lye församling. — Intet sockenbibliotek fans, men församlingarna uppmanades att vidtaga åtgärder för ett sådants bildande. —Mot gndstjeastens anordning, nattvardsgångarna, husförhören, prestgärdens häfd och det inbördes förhållandet hade församlingarna intet att anmärka.
Vid specialvisitationen inspekterades folk- och småskolan i Alskog. Kunskapen i läroämnena var måttlig, disciplinen lemnade åtskilligt öfrigt att önska, men skolgängen var ej den sämsta, I trädgårdsskötsel, gymnastik och slöjd hade undervisning lemnats. U udervisningsmaterialen behöfde fullständigas. Skolrådet lotvado att söka fä det härför nödiga anslaget. — Vid Alskogs kyrkas visitation anmärktes, utom hvad ofvan är nämdt, att ett rökelsekar och en antik lampa borde deponeras i läroverkets museum eller i fornsalen. Kyrkogårdemnren var bristfällig och borde jämnas. Arkiv och inventarier vero i ordning. Afskritvas skulle 2 bårkläden, söndriga, 1 piska, förstörd, 1 förstörd håfstång jämte ett par böcker. Kyrkans och skolans räkenskaper föranledde ingen anmärkning.
Förenade folk- och småskolan i Lye inspekterades. Biskopen skattade församlingen lycklig att ha en skolundervisning, som sköttes på ett så godt och förtjenstfullt sätt. Någon anmärkning mot skolgången gjordes dock. Slöjdundervisning hade ej ägt rum; trädgårdslandet hade varit för undervisning olämpligt. Undervisningsmaterialen var bristfällig, men skolrådet skulle söka afhjelpa bristerns. — Med afseende på kyrkan, borde de minnesstenar som lago till golf vid bllfvande reparation borttagas m. m. Några smärre afskrif ningar gjordes. Arkiv, inventarier, räkenskaper och kassor föranledde ingen anmärkning.

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 September 1888
N:r 77.