GUTAR FÖRR

Norra häradsrätten.
(Allekvia 13 och 14 januari.)
Oloflig jakt.
Härför är handlanden Carl Hansson i Visby tilltalad, i det han utan jakträttsinnehafvarnes tillstånd jagat rapphöns å Mörrby gård. Svaranrandeombudet påstod vid förra rättegångstillfället, att svar. varit inbjuden af arrendatorn Harry Karlberg och sålunda ej gjort sig skyldig till något lagstridigt. Nu visades att K. vore ägare till Mörrby samt att enligt köpekontraktet Karlberg endast för egen person ägde utöfva jakt å egendomen. Svan.-ombudet höll dock fortfarande på att H. inbjudits och ville styrka detta, hvarför målet uppsköts till 10 mars.

Den äfventyrliga automobilfärden,
därvid W. E. Finnberg med sin auto skrämt en häst i diket och kommit skada åstad, och till på köpet åkt åförbjuden behandlades åter. — Ett vittne hördes, som intygade, att svar. Vid tillfället ifråga ej gifvit något signal till tecken att han ville köra förbi och ej heller brytt sig om de åkandes stoppsignaler, utan fört auton förbi Skjutsen fast hästen redan kastat sig i diket. Finnberg påstod, att han stoppat bilen bredvid skjutsen, men att hästan efteråt »avancerat bakåt» och sålunda kommit bakom. Åkl. öfverlämnade målet och yrkade ansvar för färd på förbjuden väg, öfverdådig framfart och underlåtenhet att girva signaler; dessutom fordrades ersättning för förskotterade vittneslöner och af målsägaren skadestånd. Utslag 10 febr.

För uppsåtligt skadande
af det vid statens gniststation i Tingstäde uppsatta jordbalansnätet tilltalade Emil Pettersson, Träskvälder i Tingstäde, instälde sig vid detta rättegångstillfälle genom ombud, som bestred åtalet och förklarade saken så, att han en kväll åkt från Myrväldes och därvid tagit en genväg öfver kronans mark, af gammalt använd, samt att han då råkat köra på ett nät, som blifvit nyligen uppsatt, hvarom han ej hade vetskap.
För utredning uppsköts målet till 10 mars.

Målet emot E. Lindberg, Tiby i Gothem,
ang. ansvar för oloflig afverkning af skog förevar åter. Åkl. lät höra vittnen, som ytterligare styrkte åtalet, hvarefter åkl. öfverlämnade målet med yrkande om svans fällande. Utslag 10 febr.

Södra häradsrätten.
För olaga automobiltrafik
inom Träkumla socken är, såsom förut omtalats, automobilägaren K. P. E. Christerssom Medebys i Vall, tilltalad. Då målet i går åter förekom, hvarvid svar. var personligen tilstädes, yrkade allm. åklag., kommiss. M. E. Svallingson, ansvar å honom jämväl för det han under fjolåret färdats med bil å bygdevägen mellan Valls och Hogräns kyrkor. Svar. bestred åtalet och vidhöll sina förut lämnade uppgifter, att han endast vid sjukdomsfall trafikerat de förbjudna vägarne. Som vittne hördes fjärdingsman K. J. Larsson i Träkumla, som intygade, att svar, kört med bil på båda de ifrågavarande vägarne, dels en gång 1911 å Träkumlavägen mellen obekant herre, som dock icke varit någon af stadens läkare, och dels en gång 1912 på Hogränsvägen med en, ackuschörska. Svar. ville för sin del ha slut i målet, men för vidare bevisning erhöll åklag. uppskof till 3:dje sammanträdet.

Nyårsfirande i Öja.
Med yrkande om ansvar för hemfridsbrott m. m. hade allm. åklag., kommiss. S. J. Lindström, instämt husbondesönerna Klas Vestberg och Karl Vestberg, Siffrids, samt Fridolf Holmberg, Binge, Sigfrid Lindgren, Stockvika och drängen Ivar Dahling, Burge i Öja. Som svar:nas rättegångsombud instälde sig advokaten C. E. Björkegren i Västergarn. Enligt stämningen skulle svartna nyårsaftonen vid 11-tiden på kvällen na föröfvat hemfridsbrott hos O. N. Lindberg, Darkarfve, hvarvid de gjort sig skyldiga till uppsåtlig misshandel mot Lindbergs hustru och hans son, hemmansäg. Edvin Lindberg från Sundre, som då varit på besök i föräldrahemmet. Misshandeln mot hustru Lindberg hade enligt åklag:s påstående varit ganska allvarlig och medfört blodvite. Likaledes hade Edvin Lindberg behandlats ganska hårdhändt, så att han erhållit ett sår i hufvudet.
Svar:nas ombud bestred åklag:s påståenden och gjorde gällande, att Edvin Lindberg i stället gjort sig skyldig till våld mot Klas Vestberg, Denne och hans kamrater hade varit ute för att »skjuta bort» det gamla året. Då de passerat allmänna vägen förbi Lindbergs hem vid Barkarfve, hade de plötsligen blifvit utsatta för ett formligt stenregn. Därunder hade en sten träffat Klas Vestberg, så att han ramlat till marken och icke utan kamratens hjälp kunnat resa sig. Han blödde ur ett sår och leddes in till Lindbergs, där de blifvit till synes väl mottagna. Hustru Lindberg bjöd till och med på julöl. Om en stund hade emellertid svartna lugnt och fredligt aflägsnat sig.
Åklag. tycktes icke vilja i taga denna berättelse om förloppet af tumultet för god, utan anhöll om uppskof för bevisning, och svartnas ombud förklarade sig redo att till nästa sammanträde instämma Edvin Lindberg för våld å allmän väg. Målet uppsköts därefter till 3:dje sammanträdet, då parterna skola komma personligen tillstädes.

Halmleverans med efterspel.
Det är icke så synnerligen länge sedan denna rubrik rätt ofta skyltade i Gotl. Alleh:s spalter öfver ett mål mot hemmansäg. C. K. Gahnberg, Kroks i Tofta, som kräfdes på ett belopp af 60 kr., hvilka han på grund af en mystisk räkning skulle ha för mycket uppburit vid likvid för till Gotlands artillerikår levererad halm.
Nu handlägges åter igen vid häradsrätten ett ganska uppseendeväckande krafmål mot samme hr Gahnberg. Regementsintendent T. von Konow hade nämligen till detta sammanträde instämt honom med yrkande att genast utbekomma 270 kr. jämte ränta, hvilket belopp svar. skulle ha »orättmätigt» bekommit i sammanhang med likvid för en räkning å leverans af halm till Gotlands artillerikår 1911.
Som ombud för kär. uppträdde kommins. Emil Eneman, och svar. instälde sig personligen.
Enligt kontrakt hade svar. skyldighet att under år 1911 leverera halm till artillerikåren till ett pris af kr. 1:83 per 100 kg. I slutlikvid för året hade svar. emellertid — utöfver kr. 875:01 -erhållit 270 kr. för mycket, hvilket belopp varit unpfördt å den af svar. inlämnade räkningen som en särskild post för »kostnader uppkomna genom att för kåren rekvirerad halm användts till annat än för kårens eget behof». Räkningen hade, innan beloppet utbetalts af regementsintendent von Konow, granskats och attesterats af fourageuppbördsmannen serg. J. Klintborg. I affordrad förklaring hade denne i skrifvelss till kårförvaltninggn uppgilvit, att svar. sagt sig ha ftiort förluster på halmleveransen till kåran och att han troligen genom ifrågavarande tilläggspost velat göra sig skadeslös härför.
Svar. uppgaf, att artillerikåren uppträdt som enskild halmförsäljare. På kårens rekvisition hade svar. sålunda fått leverera halm båda till ponnystuteriet i Othem och till Visborgs slätt. Som ersättning för dessa transporter hade svar. upptagit tilläggsposten. Kärandeombudet bestrsd, att halman användts annat än för kårens behof och att svar. varit behörig att utfå klet omstämda beloppet, 270 kr.
För att styrka sina påståenden fick svar. uppskof i målet till 3:dje sammanträdet.

F. metodistpastorn E. Halvorsen
har i Göte hofrätt öfverklagat Tveta, Vista och Mo häradsrätts dom, hvarigenom han för Eksjö begånget sedlighetsbrott ådömdes 6 månaders fängelse straff.

Vägledande domslut.
I egenskap af syssloman i Lundby garfveriaktiebolags i likvidation konkurs yrkade jur. kand. A. Boalt vid Göteborgs rådhusrätt ansvar och skadeståndsersättning å agenten E. Wallgren i Malmö för det han skulle egenmäktigt ha bortfört ett bolaget tillhörigt parti hudar. Rådhusrätten och hofratten Ansfigia icke Boalt pågrun i af sin ställning som syssloman berättigad att å borgenärernas vägnar anhängiggöra ansvarstalan. Högsta, domstolen har emellertid enligt N. D. A. visserligen icke ansett att Boalt ägt föra ansvarstalan men väl skadeståndstalan och därför återfärvisat målet i denna del till rådhusrätten.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 januari 1913
N:r 11