Senaste nyheterna från kriget.

Många tyska undervattensbåtar vid Englands västkust.
Försäkringspremierna stiga.

London, 3 febr. Aftontidningarna går meddela, att fyra fientliga undervattensbåtar rapporterats i Nordkanalen och utefter kusten mellan Irland och västra England. Belfastångarna ha uppskjutit turerna, men lokaltrafiken på Liverpool fortgår. Försäkringspremierna ha stigit betydligt. Man hoppas emellertid, att brittiska flottan snart skall ha rensat irländska sjön från fiender.

Smärre strider i Frankrike.
Paris, 8 febr. Gårdagen präglades af ihärdiga artilleristrider från båda sidor samt en mängd tyska angrepp af sekundär betydelse, hvilka alla tillbakaslogos med förhållandevis stora förluster. Ett tyskt regemente angrep de engelska ställningarna vid Givenchy. Först lyckades tyskarna drifva engelsmännen tillbaka, man dessa återtogo efter häftiga motangrepp den förlorade terrängen och ryckte vidare fram samt bemäktigade såg de tyska skyttagrafvarna. Vårt grofva artilleri har bombarderat järnvägsstationerna vid Noyon. Två explosioner framkallades. Rökan af den därvid uppkomna eldan syntes flera timmar.
I trakten af Perthes ha vi ryckt fram och besatt en mindre skog.

Ställningen oförändrad i Polan och Galizien.
Wien, 3 febr. Den allmänna situationen är oförändrad. Enstaka ryska angrepp vid nedre Pilitza ha tillbakaslagits.
I Karpaterna fortsätta striderna. I centern kämpa tyskarna och vi med godt resultat.

Suezkanalen år icke stängd.
London, 8 febr. Med anledning af meddelandet att Suezkanalen stängts, tillkännager amiralitetet, att kanalen är öppen som vanligt. Åtgärder till betryggande af passerande fartygs säkerhet är under utredning.

Fransk rapport tisdag kväll.
Paris, 8 febr. Den kommuniké, som utfärdades igår kväll kl. 11, lyder:
Från hafvet till Lys har tyska artilleriet utan framgång bekämpat vårt artilleri. Vid Boissone ha vi tillfogat fiendens batterier skada. Vid S:t Paul ha vi tillbakaslagit ett infanteriangrepp, likaså vid Bagatelle. I Argonne och Vogeserna ha våra trupper ryckt fram mot Buinhaupt Le Bas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 februari 1915
N:r 27

Passagerarelista.

Med POLHEM från Nynäs 3 febr.: Grosshandl. Nygren, hrr Nyblom, Andersson, Niklasson, Radée, Dunberg, Johansson; fru Jacobsson; frknar Wallin, Pettersson; 1 däckspassagerare.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 februari 1915
N:r 27

Ordinarie barnmorsketjänsten

i Vestkinde pastorat inom Gotlands län förklaras härmed till ansökan ledig. Kontant lön 325 kronor, vedhrandsersättning 50 kronor samt förlossningsarvode; fri bostad, belägen i närheten af Vestkinde kyrka och järnvägsstation, bestående af 2 rum och kök, planteringsland och trädgård med många fruktträd samt dessutom ladugårdshus. Nödiga ansökningshandlingar inlämnas till undertecknad före den 1 nästkommande mars. Tillträde sker den 15 april 1915.
Vestkinde den 1 februari 1915.
Herman Löthberg,
Kommunalnämdens ordf.
Adress: Vestkinde.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 februari 1915
N:r 27

Minfaran öfverhängande äfven väster om Gotland.

En mina drifver i land vid Kneippbyn.
Vid 3-tiden igår eftermiddag upptäckte löjtnant Borell, då han med reservbeflskursen efter slutad öfning ar på hemväg till Visborgs slätt, att en mina drifvit i land vid Kneippbyn. Vid närmare efterseende befans det, att minan till en del gräft ned sig i den lösa sanden på stranden. Genom löjtnant Borells försorg blef den farliga pjäsen emellertid förankrad på platsen, och i middags blef den i närvaro af officerare oskadliggjord af löjtnant Beckman från Fårösunds kustposition.
Minan, som oskadliggjordes på så sätt, att den söndertogs och befriades från den inneliggande sprängladdningen, infördes till Visby och ligger nu till allmänhetens beskådande utlagd på trappan till militärbefälets expedition.
Det är en rysk mina.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 februari 1915
N:r 27

Kriget.

Franska farhågor.
Ehuru ställningen icke förskjutits under de senaste dagarna, dölja icke Paristidningarna sina farhågor. En stark påtryckning förmärkes — konstaterar Echo de Paris — på hela fronten, då tyskarna inse, att de genom framskjutande af fronten skulle komma i besittning af värdefulla stödjepunkter och hjälpkällor, såsom Amiens, Soissons, Compiégne, Reims och Châlons. De göra äfven ansträngningar att i Argonnerna rycka, fram mot Clermont och göra kretsen omkring Verdun allt trängre.
Inför alla dessa eventualiteter vore det visserligen en tröst, att en kraftig tillförsel af förstärkningar från England påginge, så att i slutet af mars de engelska trupperna skulle uppgå till 700,000 man. Men den franska tidningen tyckes ej sätta allt för stor lit härtill, och slutar med följande ord: »Så berättigad vår förtröstan på en gynsar fortsatt utveckling än är, så vore det dock af olika grunder förfeladt att för den engelska hjälpens skull hänge sig åt allt för stora förhoppningar, då vi ha att göra ned en skicklig och uthållig motståndare.»

Rysslands nya stora offensiv.
Slut med löpgrafkriget — kavalleriet hufvudvapnet.

Det har under de senaste dagarna framkommit åtskilligt, som tyder på, att stillaståendets period på östra krigsskådeplatsen nalkas sitt slut. Sedan ett par veckor ha rykten berättat om en förestående stor rysk offensiv, och enskilda ansatser till en sådan ha också kunnat konstateras; ny fart ha ryktena fått efter general Paus afresa till ryska fronten. Å andra sidan ha älven österrikarna lagt i dagen större aktivitet: sedan några dagar pågå deras genombrytningsförsök i Karpaterna, i Bukovina ha de gått till attack mot de ryska invasionstrupperna, och nu ha de också upptagit de sedan halfannan månad afbrutna operationerna mot Serbien.
Hvilka strategiskas syften som de stridandes härledningar för närvarande ha för ögonen är naturligen obekant. Det kan emellertid ha sitt intresse att kasta en blick på några af de teorier därom, som den utländska pressen framställer med ledning af de rykten, som äro i svang, och de nya aktioner, som redan tagit sin början.
Hvad de ryska planerna beträffar, är det fortfarande de engelska korrespondenterna i Petersburg, som framträda som kännare af den ryska härledningens hemligheter. Att de verkligen fått del af några viktigare förtroenden är naturligtvis uteslutet, men å andra sidan har det utpprepade gånger visat sig att de vid sina förutsägelser varit inne på rätt väg.
En af dessa korrespondenter. Granville Fortescue i Daily Telegraph, telegraferade 23 januari: »Inom loppet af en månad kommer on ny rysk offensiv att ta sin början. Dess karaktär skall vara särskildt afpassad efter den ryska arméns sammansättning. Det skall ej bli något löpgrafskrig. Planen går ut på en gigantisk samverkan af de olika truppslagen, hvarvid
synnerhet kavalleriet skall komma sitt göra sig gällande. De landområden, på hvilka kaalleriet skall fördelas, skulle vara föga lämpade för europeiska ryttare, men de ryska kavalleriofficerarna försäkra, att de föredra en sådan uppgift.
Storfurstens plan går ut på att fasthålla fienden i hans nuvarande slaglinje, under det han själf skall till sin disposition ha så stora truppstyrkor som möjligt för en framstöt i den trakt, som blifvit bestämd härför. Medan stora kavallerimassor börja offensiven, skall armén gruppera sig bakom dessa. Den nya planen gäller operationer, som skola sträcka sig öfver minst 6 månader, men tiden spelar ingen roll. Hufvudsaken är att ryssarna nu, ha en plan, något som icke varit fallet alltsedan fienden trängde fram mot Weichsel.»
Att verkligen från rysk sida något är i görningen bekräftas af nog så bestämda rykten om stora omgrupperingar bakom den polska fronten: här ha ryssarna samma fördelar af ett tämligen utveckladt järnvägsnät, hvilka kommo dem till godo då de första gången drefvo Hindenburg tillbaka från Warechau—Ivangorod. Och att vid den nya offensiven det ryska kavalleriet är afaedt att spela en framträdande roll, Er icke osannolikt, då man erinrar sig den betydelse detta kar valleri ägde, då ryssarna under krigets första period upptogo motofensiven mot Auffenberg och Dankl och trängde fram mot Lemberg.
Hvar offensiven skall tänkas kunna äga rum, är ovisst. I Polen ha tyskarna säkerligen satt sig så fast i sina löpgrafställningar att de helt visst skola kunna med framgång afvisa till och med mycket öfverlägsna ryska stridskrafters angrepp — en rysk offensiv i denna trakt är därför föga trolig. Snarare kan man tänka på Ostpreussen: hit ha utan tvifvel ryssarna under de senaste veckorna fört ganska stora förstärkningar söderifrån — de österrikiska framgångarna i Karpaterna tyda på att österrikarna här ha svagare ryska krafter emot sig än förut.
Hvad centralmakternas nya offensivplaner beträffar, så torde icke heller de vara inriktade på den polska fronten. Framträngandet
öfver det starkt förskansade flodområdet väster om Warschau har visat sig för tidsödande och förlustbringande: allt tyder på att man bereder sig att förlägga krigets tyngdpunkt längre söderut. De energiska österrikiska genombrytningsförsöken i Karpaterpassen förebåda gifvetvis en aktion mot ryssarna i Galizien, riktad dels mot Sambor och Przemysl, dels mot Stryjdalen och Lemberg. Samtidigt vidtagas tydligen omfattande förberedelser för fortsatt tysk-österrikisk offensiv i Bukovina och — icke minst betydelsefullt för en ny invasion i Serbien. För detta senare ändamål ha ganska ansenliga tyska förstärkningar förts ned till södra Ungern: fyra divisioner af bayerska arméen lära ha sändts till Temesvarbanatet, och ryska tidningen Retsj uppger som ett faktum att tåg med tyska trupper dagligen anlända till serbiska gränsen. Den teorien har framstälts att planen går ut på att, sedan Serbiens motstånd brutits, centralmakterna skulle begära fritt genomtåg för sina trupper genom Bulgarien till Turkiet: vägen till Asien och Afrika skulle då ligga klar, cerneringen skulle vara sprängd och det strategiska läget fullkomligt förändradt.
Att ententen räknar med en sådan fara, förefaller icke otroligt. Ryktet uppger att Serbien hoppas på engelsk hjälp mot den nya invasionen: den grekiska tidningen Hestia meddelar, uppger Frankfurter Zeitung, att till Antivari väntas från Egypten två transportflottor med 80,000 man indiska och 50,000 min engelska trupper som förstärkning till den serbiska hären. Den serbiska krigsskådeplatsen skulle på detta sätt få en hittills oanad betydetse.
Dessa sista rykten förefalla i hög grad fantastiska och måste tillsvidare upptagas med all reservation. Så mycket är nog i alla fall tydligt att sedan striderna på de punkter, som hittills ansetts som de strategiskt viktigaste, bragts till ett hopplöst stillastående, såväl entente- som centralmakterna förbereda planer att på andra håll framkalla afgörandet.

Rumänien.
Enskilda meddelanden från kretsar, som stå Rumäniens ledande personligheter nära, bekräfta att folkstämningen i Rumänien visar en allt tydligare omkastning. Till och med i de politiska kretsar som, i tal oah skrift uttalat sig för att Rumänien skulle gå tillsammans med ententemakterna har man blifvit märkbart lugnare, och åsikten att förvärfvandet af Bessarabien at nationella skäl skulle vara långt viktigare för Rumänien vinner alltmera terräng.
Med anledning af det i utlandet spridda meddelandet om att Rumänien i London upptagit ett lån på 375 millioner franca hänvisar rumänska telegrambyrån till följande fakta:
Då det var omöjligt för rumänska regeringen att skaffa erforderliga franska valutor för inbetalningen kupongerna till det i Frankrike, Schweiz, Belgien och England placerade lånet, utfärdade finansdepartementet skattkammarväxlar, lydande på utländskt mynt. Genom att dessa växlar placerades i utlandet, erhöll staten erforderliga medel för betalningen af kupongerna
Det är emellertid take här fråga om hundratals millioner utan regeringen har låtit nöja sig med omkring 10 millioner.
Beträffande Tyskland var regeringen försedd med tysk valuta på grund af den under de senaste fem månaderna bedrifna exporten till nämda land, hvarigenom anskaffandet af dessa penningar underlättats.

Italian och världskrisen.
Från Rom telegraferas till Daily Chronicle, att italienska regeringen beslutit proklamera fri spanmålsimport för att vara i stånd att möta den kris, som uppstått på grund af bristen på utländsk tillförsel och på grund af de höga rispriserna. Samtidigt skulle en nedsättning med 50 procent äga rum vid frakterna på statsjärnvägar och statsunderstödda ångbåtslinjer.
Många nya årsklasser militärer ha inkallats, och regeringen har fullmakt att åter inkalla i tjänst officerare som tagit afsked.

Hvad ryska flottan uträttat i Svarta hafvet.
Stora ryska generalstaben meddelar: I Svarta hafvet har vår flotta 27 dennes utanför Samsun jagat upp de turkiska kryssarna Medjidie och Breslau och förföljt dem till mörkrets inbrott. Den 25, 26 och 27 januari ha våra torpedbåtar borrat flera segelfartyg i sank. Den 28 dennes utförde en torpedbåt en djärf raid mot Trapezunt, där den efter att ha bombarderat de fientliga trupperna, som togo till flykten, anstälde skadegörelse på, kasärnerna och spanmålsmagasinen. Samma torpedbåt har bragt två fientliga batterier vid Rize till tystnad, sänkt flera felucker och skadat kasärnerna.

Ett och annat.
— Från Haag telegraferas, att allt sedan Antwerpen intagande ha tyska arbetare under högtryck forcerat förnyandet af fästningsverken, och dessa arbeten äro nu fullbordade. Vid befästningarna sydväst om staden har tungt artilleri bifvit uppställt. Ruinerna efter förutvarande befästningarna ha öfverallt undanröjts.
— Till Le Temps telegraferas att japanska ångaren Tokomaru träffats af en torped utanför Le Hâvre och gått till botten efter 90 minuters förlopp. Franska torpedbåtar som kryssa på reddan, kommo först till olycksplatsen 20 minuter efter explosionen. Tokomaru var hufvudsakligen lastad med fruset kött och andra lifsmedel samt medförde dessutom en stor mängd klädaspersedlar, som voro en gåfva från Nya Zealand till de landsflyktiga belgierna.
— Med anledning af frågan om försäljning af tyska fartyg till Amerika skrifver Le Temps att efter hvad tidningen erfarit kommer franska regeringen att principielt motsätta sig ett sådant öfvertagande, som strider mot neutralitetsreglerna.
— Enligt privatbref från Konstantinopel af 13 dennes kryssa Goeben och Breslau längs Bosporen. Detta visar tydligt att de ej ära försatta ur stridbart skick, men kvarhållna i Konstantinopel som tyskarnas förnämsta medel att utöfva kontroll där.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 februari 1915
N:r 27

K. m:t har bifallit

t. f. kyrkoherde G. Reusers ansökning om tillstånd att få bortföra hö och halm från boställshemmanet 1/4 mantal Hejdeby annex.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 februari 1915
N:r 27

Hotande olyckstillbud under slädparti.

Igår eftermiddag hade en del ungdom härifrån staden, tillhörande en af friförsamlingarna, anordnat slädparti och begåfvo sig med fem slädar utåt södra förstaden. Vid järnvägsöfvergången å södra landsvägen vid järnvägsstationen inträffade emellertid ett hotande olyckstillbud, som kunde ha blifvit allvarligt nog. Då två af skjutsarna passerat öfvergången fäldes bommarna för ett tåg som väntades, hvarvid en ef bommarna föll ned öfver ett par hästar, tillhöriga en af stadens åkare. En lycka i olyckan var, att hästarna ej blefvo skrämda och satte af i sken; nu förhöllo de sig i stället lugna, till dess bommen åter gått upp och körsvennen fått vika undan. En af hästarna befans emellertid ha blifvit skadad, hvilket hade till följd, att skjutsen ifråga fick utgå ur slädpartiet och de åkande afstå från sitt tilltänkta nöje.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 februari 1915
N:r 27

Från landsbygden. Sanda.

SANDA, 1 februari.
Sjuk- och begrafningskassan A. V. höll här i går afton sitt 7 årssammanträde, som öppnades af ördföranden, kyrkoherde Gadd. Därvid upplästes först räkenskaperna och beviljades styrelsen full och tacksam ansvarsfrihet. Af räkenskaperna framgick, att kassans tillgångar 31/12 1914 utgjorde kr. 945:08, efter en verksamhetstid af 7 år och med endast 40 öre i afgift pr medlem och kvartal. Det gångna årets utbetalning till sjuka utgjorde 232 kr. Ingen hade dött. Statens förvaltningsbidrag för året utgjorde 157 kr. Ständiga medlemsantalet hade ökats under året med 18 och utgjorde 31/12 134. Till styrelseledamöter valdes J. Kristiansson i Botvede och K. Andersson i Petarfve och till deras suppleanter lärarinnan frkn Lindström och Arvid Gustafsson i Ljufves. Till sjukbesökare valdes: Arvid Björkvist, Öfvide, Fridolf Johansson, Bjestafs och Oscar Nilsson, Botvede och till deras suppleanter Gustaf Nilsson, Ljufves, järnvägstjänsteman W. Gullin och Konrad Olsson, Norrgårda. Till revisorer valdes Karl Pettersson i Ganne och Wiktor Gullin samt till deras suppleanter Ludvig Johansson i Bjästafs.
Efter dessa förhandlingar följde den sedvanliga festen, som tog sin början med bön och psalmsång. Kyrkoherde Gadd höll därefter ett kraftigt och uppbyggligt föredrag, som till text hade Gal. br. 5 kap. 13 v. Efter föredragets slut sjöng Sanda-kören ett par sångnummer. Härpå följde det materiella i festen, kaffedrickningen, som tog rätt lång tid. Stämningen var emellertid god vid kaffetårens inmundigande. Under tiden underhöll sångkören med flera sångnummer. Under festen gång anmälde sig icke mindre än 20 st. nya medlemmar. Till sist höll kyrkoherde Gadd ett afslutningstal utgående från Joh. evang. 11 kap.: 3 och 4 verserna, hvarpå den trefliga festen afslöts med bön och psalmsång.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 februari 1915
N:r 27

Från landsbygden. Linde.

LINDE, 2 februari.
Linde ungdomsförening höll förliden söndag sitt årsmöte under ordförandeskap af Kr. Niklasson, som med några inledande ord i anslutning till dagens episteltext hälsade de församlade välkomna.
Af årsberättelsen framgick, att föreningen under år 1914 haft regelbundna månadsmöten, fyra större kvartalsmöten jämte andra offentliga ungdomsmöten. Medlemsantalet är för närvarande 38 mot 32 förlidet år.
Enligt revisionsberättelsen har omsättningen varit kr. 150, hvaraf anslag lämnats till församlingen, G. M. U., S. M. U., hednamissionen, föraningens egen verksamhet o. s. v.
Den förutvarande styrelsen, bestående af Kr. Niklasson, Karl Haverman, Axel Nilsson, Joh. Lingström och Agnes Mührer, omvaldes. Som suppleantar ingingo Emil Ronström och Rut Jakobsson. Revisorer blefvo Ester Niklasson och Ingeborg Ahlberg. Till sjuk- och husbesökskomité valdes Karl Haverman, Joh. Lingström, E. Ronström, L Dahlby, Ahlberg Rut Jakobsson, Ester Nilsson, Linda Altberg och Ester Niklasson.
Efter gemensam kaffedrickning afslöts det goda mötet med några varmhjärtade ord samt bön af predikant Karl Haverman.

Till grafvens ro vigdes förliden fredag stoftet efter aflidne hemmansägaren Jakob Nilsson, Linde. Jordfästningen förrättades af kyrkoherde K. Havrén, som med ledning af Fil. 1:23 talade om den rätta hemlängtan hos Guds folk. Vid grafven sjöngs en af Sv. Miss.-fb:s sånger samt nedladas flera kransar till den aflidnes minne.
I sorgehuset, där ett sextiotal inbjudna gäster voro församlade, talade predikant Karl Haverman öfver Jesu ord till Marta: »Jag är uppståndelsen och lifvet; den som tror på mig, han skall lefva om han än dör.»

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 februari 1915
N:r 27

Ett vilddjur i människohamn.

Den till två års straffarbete å Svartsjö af härvarande länsstyrelse bortdömde straffången Ernst Vilhelm Hallgren blef som förut nämdt med fångtransport förd härigrån i söndags morse för att införpassas till Östermalms straffängelse för vidare befordran därifrån till Svartsjö. Fångtransporten verkstäldes af vaktkonstapeln vid härvarande kronohäkte Knut Andersson, som i går hemkom från sin resa, efter att därunder ha fått utstå en hel del obehagliga äfventyr och vid ett tillfälle så när sväfvat i öfverhängande lifsfara till följd af den vildsinte slagskäpens och fångens illistiga försök att öfverfalla sin vaktare.
Vid ankomsten till Stockholm, som inträffade först klockan 2 natten till måndagen, begaf sig konstapel Andersson med Hallgren i bil upp till strafffängelset på Östermalm. Det fans ingen polis att tillgå vid båtens landning och Andersson, som förlitade sig på sin styrka, ansåg ej någon risk föreligga att bege sig iväg med fången, som man på båten ville bli kvitt, så snart som möjligt då han under hela resan alltjämt skrikit och gormat och i hög grad stört passagerarnas ro. Då man vid ankomsten till fängelset steg ur bilen, passade emellertid fången på att försöka återvinna sin frihet, men upphans af Andersson, som, då fången gjorde motvärn, slog honom till marken och fattade honom om strupen, under det polis anropades. Någon polis syntes emellertid ej till och vaktaren fick ensam hålla stånd mot den våldsamme slagskämpen, som vid anhållandet här i Visby gaf fullt upp att göra åt sex personer, bland dem flera poliskonstaplar. Allt gick emellertid väl och konstapeln hade snart åter fångan vid fängelsets porl som inom en kort stund slöt sig bakom den samhällsvådlige individen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 februari 1915
N:r 27