i Sverige ökade i fjol abonnentantalet med 10,250 till 169,500. På tusen invånare komma nu 30 apparater.
Antalet interurbana samtal var i fjol 17 ½ miljoner mot 16,3 miljoner år 1913.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 21 januari 1915
N:r 16
Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
i Sverige ökade i fjol abonnentantalet med 10,250 till 169,500. På tusen invånare komma nu 30 apparater.
Antalet interurbana samtal var i fjol 17 ½ miljoner mot 16,3 miljoner år 1913.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 21 januari 1915
N:r 16
Med Polhem från Nynäs 20 jan.: Grossh. Rahm (2), löjtnant Bäckman, hrr Andersson, Fagerström, Larsson, Tingström, Johansson, Frykberg; fru Pettersson; frknr Andersson, Svensson; 4 däckspassagerare.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 21 januari 1915
N:r 16
Striderna på västra fronten.
Från västfronten börja nu ånyo de enformiga rapporterna om tagna och återtagna löpgrafvar. I Elsass, i Argonneskogen och väster om Lille utkämpas häftiga strider med det vanliga fram- och tillbakagåendet på 100 á 200 meter.
Det har ganska länge varit omöjlt att på olika platser afgöra, om fransmännen eller tyskarna varit de anfallande. Efter Soissonsslagert kunde man väl väntat att tyskarna skulle visa den största anfallslutsten, men ännu kan detta kappast skönjas. Då fransmännen söka göra gällande, att slaget vid Soissons endast var en tråkig episod, beroende på natutrföreteelser, utan särskild betydelse för det hela, så är detta kan hända sant
den meningen att tyskarna icke ännu på någon punkt helt genombrutit den franska linjen; men å andra sidan har genom det senast skedda med säkerhet för lång tid den franska anfallskraften i stor stil brutits.
Tyskarna ha uppskattat fransmännens förluster vid Soissons till 30,000 samt i striderna sedan fransmännen 17 december började sin anfallsrörelse till 150,000 man. Häri ligger otvifvelaktigt mycket stor öfverdrift. Fransmännen ha förlorat allra högst 20,000 man vid Soissons; och äfven vid den öfriga uppskattningen af de franska förlusterna ha tyskarna godtyckligt beräknat 3 sårade på en stupad, hvilket i modärna krig med hufvudsakligen artillerield är alldeles för mycket.
Måndagens händelser.
Den kl. 11 på måndagsaftonen i Paris utsända kommunikén lyder: På grund af en genom granatsprängning orsakad explosion af ett ammunitionsmagasin uppstod eld i den del af byn Boisselle, som vi besatt. Detta hade till följd att vi måste utrymma byn. På måndagens morgon riktade vi emellertid ett kraftigt motangrepp mot fienden och återtogo byta.
Fienden har bombarderat S:t Paul i närheten af Soissons.
I Champagne flögo några tyska aviatörer öfver våra ställningar. De mottogos med ett regn af kanon- och kulsprutekulor. Tre af dem måste gå ned inom våra linjer på Bar-le-Duc-höjden. Deras maskiner voro nästan oskadade. Fyra aviatörer togos härvid tillfånga.
I Argonne ha med vissa afbrott artilleri- och getvärseld förekommit.
Från Argonne till Vogeserna rasar fortfarande snöstorm.
Tisdagens tyska rapport.
Stora tyska högkvarteret meddelar i förgår: Å västra krigsskådeplatsen har på hela fronten, frånsedt några obetydliga sk????lingar, endast förekommit artilleristrider.
Soissone bombarderas.
Beskjutningen af förstaden St Paul Vid Soilssons uppges vara af största betydelse, enär Soissons är fullständigt isoleradt och därjämte häftigt bombarderas, telegraferar igår Aftonbladets Berlinkorrespaorndent.
Reims i fara.
Skulle det lyckas tyskarna att genombryta de franska linjerna och pressa sig fram söder om Aisne, blir Reims starkt hotadt. Men man anser, att de betydliga förstärkningar, som nu ankommit, skola vara i stånd att hindra ett upprepande af dens tyska offensivgin.
Från minkriget rundt om Reims lämnats i Morning Post en kataktäristisk skildring, som förskrifver sig från en fransk kapten, hvars skyttegraf minerat af tyskarna.
Kaptenen höll just på att skrifva en depesch, då han med ens fick en känsla som af ett jordskalf. Han kastades framstupa och betäcktes af dy, och hans ljus släcktes. Halfkväfd reste han sig och fann, att 40 man begrafts under jordmassorna, men i skyttegrafvarna till högar och vänster om det stället där explosionen inträffat, hade manskapet ej rört sig en tum, trots det ras som begraft deras kamrater. De tyska kanonerna sände nu ett regn af granarter ned, öfver skyttegrafvarna, och då kanonelden upphört, ryckte 200 tyskar fram i tron att ingen enda fransman var i lifvet, men de mottogos med en våldsam eld och måste draga sig tillbaka, efterlämnande många dödade och sårade. Fransmännen hade 80 sårade och dödade. Det hål som åstadkommits genom explosionen var 40 meter diameter och 15 meter djupt.
En stor flottaktion mot Tyskland?
Den italienska tidningen Tribuna meddelar, att samtliga ententemakterna förbereda en stor gemensam flottaktion mot Tyskland.
Brittiska arméns rekrytering.
Enligt hvad Times arfarit från Ottawa har inskeppandet af 30,000 man kanadensiska trupper blifvit uppskjutet till slutet af februari. Anledningen angifives icke, men det kan väl antagas, att tillräckligt antal trupper ännu icke är tillgängligt.
Morning Post klagar öfver det ringa antalet af nyförvärfvadt manskap. Somliga dagar ha anmält sig mindre än 200 man till tjänst i armén, medan engelska härens dagliga förluster uppgå till 5- á 600 man.
Kriget på östra fronten.
Ryssarnas återtåg öfver hela fronten bebådas.
Ett telegram till Newyork Herald från Petersburg, hvari bebådas ryssarnas återtåg utefter hela fronten, har i Paria väckt ett pinsamt uppseende.
Separatfredsryktena.
Allt tätare komma rykten och berättelser om att ryssarna ej ämna försöka hålla ut synnerligen länge till. Russkoje Slovo, som flera gånger, utan att hindras af censuren, slagit fram separatfredstanken, uppgifves nu i en artikel om Rysslands finansiella svårigheter ha uppmanna England att ofördröjligen bringa, finansielt bistånd. Sker ej detta inom de närmaste veckorna, tvingas ryssarna att sluta separatfred.
Ryssland har dock redan fått löfte om ett lån af Frankrike och England på halfannan milliard francs. Antagligen kommer dock intet af dessa pengar direkt till Petersburg. Den halfva milliarden från Frankrike går åt för att förränta ryska statsskulden i Frankrike och andra till ententen hörande makter. Tyska och österrikiska innehafvare af ryska obligationer få intet.
Den milliard francs, hvarmed England skulle bisträcka, är synbar??gen ämnad att betala den enorma engelska exporten till Ryssland öfver Arkangel, och kanhända äfven en del transatlantiska tillgodohafvanden.
Sjöbedrifter.
Från Sebastopol telegraferas, att ryska torpedbåtar ha inträngt i Sinapebukten och borrat ångaren Meerges samt tre segelfartyg i sank. Besättningarna räddades.
Mera apokryfiskt klingar ett rykte fråm Paris, att en fransk torpedbåt skulle inträngt i Dardanellerna samt att den, trots ett häftigt bombardemang från forten på den europeiska strandan, lyckades komma tillbaka utan att ta synnerlig skada. Under den djärfva färden lyckades torpedbåten göra mycket betydelsefulla iakttagelser.
Krig i det heliga landet.
Enligt engelska uppgifter vidtaga turkarna stora militära förberedelser i Palestina. Kullarna vid Nazaret ha blifvit starkt befästa, och man transporterar groft artilleri till berget Karmel.
Ryska nederlag.
Stora tyska högkvarteret meddelar: På östra krigsskådeplatsen har väderleken varit mycket ogynsam. Från Ostpreussen är entet nytt att meddela. Vid Radsanowo, Bjeschun och Serpez ha ryssarna blifvit tillbakaslagna med stora förluster. Vi togo därvid flera hundra fångar. Väster om Weichsel och öster om Pilitza är ställningen i det stora hela oförändrad.
En rumänisk röst.
Bukaresttidningen Seara varnar i en officiös artikel för att följa de ryska intressena. Det vore vansinne af Runänien att lättsinnigt sätta allt på spel. Ju längre kriget fortsättes, dess tydligare visar det sig, hvar Rumäniens intressen, äro till finnandes.
Turkiska trupperna i Kaukasus försvara sig ännu.
Times korrespondent r Petersburg meddelar 11 januari till sin tidning: Turkarna föra nya stridskrafter till den kaukasiska krigsskådeplatsen. Det är omisskänligt, att turkarnas krigföring är öfverensstämmande med Hindenburgs. Trupperna vid Sarikamysj ha erhållit förstärkningar från trakten af Erzerum.
Det framgår af dessa telegram, att striderna på kaukasiska gränsen knappast torde vara afslutade. De ryska segerrapporterna ha after vanan varit något förhastade och allt för starkt utbroderade.
Sydafrikanska ställningar.
Till Holland från Sydafrika ingångna underrättelser giva vid handen att stämningen inom den sydafrikanska befolkningen är farlig. Flera afdelningar holländska trupper, som skulle sändas mot tyskarna i sydväst, hava vägrat att gå utom det egna landets gränser. Anförarne för motståndet skola användas till grutfarbete, hvilket narturligtrvis ökat missnöjet i vida kretsar.
Dessa underrättelser öfverensstämma med till engelska tidningar från Sydafrika ingånget öppet bref. Detta offentliggöres visserligen icket, men »Nieuwe Courant» i Haag har erhållit afskrifter. I brefvet uttalas att utgången af provinsialvalen i Transvaal bevisar att ministären Botha icke längre har landets förtroende och skulle falla, om regeringen hade mod att utskrifva nya allmänna val. Vidare uttalas att regeringen icke kan fordra att medborgarna skola eröfra Sydafrika, utan endast att de försvara hus och hem mot främmande invasion. General Smuts hade genom falska rapporter förmått parlamentet att godkänna regeringens politik, men sanningen bryter sig väg trots allt. Sydafrikas framtid ter sig för närvarande mycket mörk, och det enda medlet mot rådande missförhållander och misstämning vore utskrifvandet af allmänna val.
Ett och annat.
— Holländska marindepartementet tillkännager att man upptäckt drifvande minor i inloppet till Zuidersee. Troligen finnas dylika äfven i själfva Zuidersee. Man har ögonblickligen vidtagit åtgärder för att uppfiska dessa minor och oskadliggöra dem.
— Tyske inrikesministern har skrifvit ett öppet bref till professor Sering, hvari han uppmanar till sparsamhet och uthållighet beträffande landets inre ekonomi. Hvarje hushåll måste sättas i krigsberedskap. Hvad dödsförakt och tapperhet är inför fienden, det är sparsamhet och försakelse hemma i landet.
— Statistiken öfver trafiken på de preussiska statsbanorna för december månad utvisar en gynsam utveckling af det ekonomiska lifvet i Tyskland. I synnerhet kommer i inkomstresultaten en betydligt större omfattning af kolförsändandet till uttryck, sedan de första störningarna i näringslifvet nu öfvervunnits. Stigande siffror för såväl person som godstrafiken visa vidare, att Tysklands hela ekonomiska lif trots det svåra kriget befinner sig i ett öfver förväntan gynsamt läge.
— Enligt hvad holländska bankirer erfarit från Förenta staterna, har franska regeringen under december förgäfves försökt att betala sina nya beställningar äf krigsmaterial på så sätt att Frankrike erbjudit de amerikanska verken, att direkt öfvertaga 6 procentiga skattkammarbons. De amerikanska verkstäderna afböjde emellertid detta, då ett större antal franska regeringsväxlar, uppgående till omkring 220 millioner dollars redan äro i omlopp i amerikanska banker och industriella företag. Det fär tydligen i följd af de amerikanska företagens vägran, som franska regeringen måst besluta sig att framlägga 250 millioner frcs skattkammarbons till offentlig teckning på Londonmarknaden. Frankrike har gifvit amerikanska firmor en leverans på, inånatligen 10 millioner patroner, 600,000 gevär, 1,000 pansarautomobiler och 50 flygmaskiner. Leveransen gäller icke någon begränsad tid.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 21 januari 1915
N:r 16
Tingstäde-Fårösund har nu af k. m:t förlängts på ytterligare ett år till 1 december 1915.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 21 januari 1915
N:r 16
af pastor Josef Gadd. Från kapettet bars sedan kistan af åtta ynglingar i härvarande h. allm. läroverks högsta klass, hvilka varit den aflidnes elever i fäktning, ut till kyrkogården, där den nedsattes i familjegrafven. Bland de många kransarna märktes en vacker sådan i blågula band från tacksamma fäktelever vid Visby h. allm. läroverk.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 21 januari 1915
N:r 16
har ännu inträdt i den på lasarettet vårdade gårdskarlen Per Nilsson tillstånd. Han ligger fortfarande så godt som medvetslös – det är nu på åttande dygnet – och sväfvar följaktligen ännu mellan lif och död.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 21 januari 1915
N:r 16
i Visby stad för år 1915 uppbäres i uppbördskontoret å rådhuset måndagen den 25 innevarande januari kl. 6-8 e. m., därvid enhvar inom stadens område boende ägare eller innehafvare af hundkreatur har att dessa anmäla till beskattning och skattebeloppet, tio kronor för hvarje hund, samtidigt erlägga vid äfventyr, om det försummas, af åtal med påföljd af böter och åläggande att betala dubbel hundskatt.
Blanketter till anmälningssedlar tillhandahållas i uppbördskontoret.
Visby den 20 januari 1915.
Drätselkammaren.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 21 januari 1915
N:r 16
är åter svår, sedan gårdagens utpräglade töväder efterföljts af svag frost under natten. Gatorna äro nu till allra största delen betäckta af en enda kompakt ismassa, som på sina ställen är lifsfarligt hal. Därför:
SANDA GÅNGBANORNA!
Gotlands Allehanda
Torsdagen 21 januari 1915
N:r 16
Några anteckningar.
Man synes också mer och mer ha lärt sig inse betydelsen af att åstadkomma så stora kvantiteter gödningsämnen som möjligt för jordbeukets behof. En stor del af de gotländska landtmännen stiftade på ett ganska egendomligt sätt sin första bekantskap med de artificiella gödningsämnena. Det inträffade nämligen, att år 1856 strandade ett till Stockholm destineradt fartyg, som var lastadt med gödningsämnen, hufvudsakligen guano, vid Gotlands kust. Hela lasten blef sedermera där för ett mycket billigt pris försåld. Ett stort antal landtmän köpte af samma vara, funno den bra, och sedan Visby affärsmän börjat föra sådan i marknaden försummade man icke att köpa mera, om än man använde den på det sätt, som vi redan i början påpekade.
Bättre åkerbruksredskap kommo mer och mer till användning. En del af dessa voro emellertid ännu allt för kostsamma att bli den stora allmänhetens egendom. Ett af de förnämsta redskapen var plogen. Visserligen var ännu icke denna på långt när af den fullgoda beskaffenhet, som man sett senare års plogar vara, men den gick i alla fall bra när det gällde att köra upp ängar och marker, som dikats och utlagts för odling.
Ängsodlingen hade dock ännu icke på allvar tagit sin början. Vid naturliga ängar inskränkte den sig till illa verkstälda röjningar, men utan användning af gödning; och de artificiella besåddes vanligen på nyupptagen jord, som först till ersättning för odlingskostnaden blifvit mustsugen genom några sädesskördar, sällan med urval af passande gräsfrö och merendels alltid utan plan.
Betesmarken lät man i regel sköta sig själf. Den var också i allmänhet otillräcklig för det större antal kreatur, som i anseende till knappt foder inomhus tidigt på våren och sent på hösten tog densamma i anspråk.
Här och där sökte man förbättra betesmarkerna genom afsvedjning antingen af på dessa växande ljung eller också gräs. I någon mån lyckades man återställa dem genom detta förfaringssätt. I all synnerhet var detta förhållandet när det gälde att åstadkomma ett godt fårbete.
III.
Ladugårdsskötseln har under senare årtionden varit en af de faktorer, som på ett synnerligen kraftigt sätt ryckt upp det gotländska jordbruket, såväl som ock landtbruket i grunden öfver allt i landet. Denna stod emellertid vid den tidpunkt, hvarom vi här tala, på en ganska låg ståndpunkt. Man brukade ännu i allmänhet den gamla seden att svältföda sina kreatur på vintrarne, för att sedan låta dem försöka taga skadan igen på sommaren. Därför var man mycket beroende af sommarbetet.
I allmänhet födde man allt för många kretur vid för knappt bete. Nyttan af kreaturen, huru goda än dessa kunde vara, blef därför icke på långt när hvad den skulle kunnat bli. Afkastningen var dörför ganska knapp. Ännu hade icke afvelsverksamheten på allvar tagit sin början. Det var hufvudsakligen de äldre kreatursraserna, som man ännu använde sig af. Vid de större gårdarna hade man däremot börjat förbättra afveln genom import af djur, särskildt af engelsk och skotsk ras.
Under slutet af 1850-talet vidtog hushållningssällskapet en åtgärd, som visade sig vara af synnerligen nyttig beskaffenhet, nämligen den, att bilda ett försäkringsbolag för kreaturen. Under närmast föregående år hade nämligen en mycket svår lungsjuka varit rådande bland nötboskapen och hästarna, så att stora massor dödt. Intresset visade sig därför synnerligen stort. Redan vid de första åren anmäldes icke mindre än 1,122 st. oxar och tjurar, 1244 st. kor samt 652 st. ungnöt. Sammanlagda försäkringsvärdet för dessa uppgick till kr. 207,969, ett efter den tidens förhållanden ganska betydelsefullt belopp.
Man använde vid sagda tid i allmänhet oxarna som dragare. Antalet hästar var därför jämförelsevis ringa.
Åtskilliga mindre jordbrukare samt torpare begagnade sig af korna. Voro dessa dåligt fodrade ledo de ohyggligt af ett dylikt tillvägagångssätt men om de däremot erhållit god fodring eller gått på ett godt bete, kunde de mycket väl stå emot och med fördel användas på detta sätt.
IV.
Redan under 1850-talet började man med de sedermera så gouterade landtbruksmötena, som anordnades här och hvar på därtill lämpliga platser. Ett af de första af detta slag afhölls 1857 på den Gotländska myrodlingsbolaget tillhöriga Tjouls gård i Lummelunda socken. Denna var då nybygd och för öfrigt en mönstergård af första ordningen. Här voro deltagarna i tillfälle att se, icke allenast huru en väl ordnad ladugård skulle se ut både till sitt yttre och inre, utan äfvenledes ett välskött åkerbruk med vackra och lofvande rotfruktsgrödor.
Vid samma landtbruksmöte utdelades åtskilliga priser för foderodling och trädgårdsskötsel. Däremot omtalas icke redskap eller kreatur såsom varande vid densamma utstälda.
Däremot hade man anordnat en profplöjning, i hvilken ett flertal landtmän och deras söner deltogo. Denna var afsedd att höja intresset för plöjningskonsten inom länet. Längre fram införde man äfvenledes kreaturen på dessa möten och expositioner.
Man finner detta af redogörelsen för det landtbruksmöte, som i sammanhang med Hushållningssällskapets sommarmöte 1862 afhölls på Stenstugu egendom i Vesterhejde. Samlingen af hästar var här ganska stor, och befunnos en del af dessa vara ganska goda ecemplar. Nötboskapen var däremot mera fåtaligt och på samma gång äfvenledes svagt representerad.
I ännu högre grad gälde detta om får och svin, af hvilka djur endast ett eller annat medelmåttigt och föga representativt djur förekom.
En nyhet, som Hushållningssällskapet vid samma tillfälle hade infört, var att goda och ändamålsenligt redskaper utdelades som pris. En särskild redskapsutställning hade äfvenledes anordnades, så att landtmännen skulle bli i tillfälle att taga del af hvad som på detta område förefans. Dessa redskaper hade forslats från Visby till Stenstugu.
Ingenting kunde vara nyttigare och nödvändigare för de gotländska landtmännen. Hvad de framför allt behöfde var goda redskaper. Sedan man med sådana på ett ordentligt sätt kunde köra upp jorden och man äfvenledes kunde förse denna med tillräcklig godsel, erhöll man äfvenledes rikligare och bättre skördar.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 21 januari 1915
N:r 16
Enligt telegram till rederiet har Stockholmsångaren Sven Renström, som nyligen strandade i Kärmsundet i Kristianiafjorden på måndagen losstagits, sedan en del af lasten lossats.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 21 januari 1915
N:r 16