Gotlands fiske

bedrifves icke såsom det borde. Vi ligga i detta som i många andra hänseenden efter vår tid. En gryning till det bättre har dock på de allra senaste åren visat sig efter tillsättandet af fiskeritillsyningsman och anstaltars vidtagande för ett mera rationelt bedrifvande af denna handtering.
Hufvudanmärkningen mot det sätt, på hvilket detta yrke bedrifves, är att fisket idkas såsom binäring och att det derför för närvarande har en mera underordnad betydelse och ger mindre afkastning och ren behållning än hvad det kan och bör göra.
Fiskeritillsyningsmannen dr Kolmodin fäster uppmärksamheten på detta förhållande pö, samma gång som han upplyser, att åt fisket egna sig härstädes ej mindre än omkr. 1,900 man, af hvilka mer än hälften utgöres af jordbrukare, för hvilka fisket endast kan blifva en tillfällig sysselsättning, under det den öfriga mindre delen utgör de egentliga yrkesmännen.
Och likväl spelar denna näring en visserligen ingalunda obetydlig roll i vår hushållning vare sig man ser på det uti redskapen nedlagda kapitalet eller på fångsten. Dr Kolmodin beräknar med stöd dels af egen erfarenhet dels af uppgifter från tio undertillsyningemän afkastningen af Gotlands fiske under är 1887 sålunda:
Strömming, 15,000 tunnor (18 kr. tunnan) 270,000:—
Torsk, 120,000 pund (0,50) 60,000:—
Lax, 18,000 skålp. (0,60) 10,800:—
Flundra, 25,000 tjog (0,50) 12,500:—
Ål, 2,500 skålp. (0,50) 1,250.—
Fjellfisk, 14,000:—
kr. 360,550:—
Det är således bortemot 400 tusen kr., som denna näring årligen representerar. Men så är också det kapital, som finnes nedlagdt i båtar och redskap, större, än man i allmänhet föreställer sig. Det beräknas till
för strömmingsfisket 345,000:—
» torsk » 7,500:—
» lax » 17,500:—
» flundra » 19,000:—
» Ål » 1,900:—
» fjellfisket 11,500:
» båtar 65,000:—
Kr. 467,400:—
Tager man i betraktande att strömmingsfisket är det vigtigaste och att för bedrifvandet af detta fordras en dyrbar materiel, representerande såsom ofvan synes omkr. 345 tusen kr. (utom båtarna,) hvilket betingar en dryg underhållskostnad så torde inses att fisket här är, så att säga, dyrare än på andra ställen, der del mera yrkesmässigtbedrifvee. Det är vis. serligen ett lofvärdt eträfvande att, såsom det heter, »sjelf skaffa sig husfisken,» men om avskaffandet af denna i följd af dyr. bar materiel och ofta lönlöst bortkastad arbetskraft och tid blir vida dyrare än genom köp, så kan detta förhållande nr ekonomisk synpunkt betraktadt ingalunda vara det riktiga. Då så många personer, hvilkas verken mhet egentligen ligger inom annat område, sysselsätta sig med fiske, och hvilka sålunda ej kunna äga den iasigt och sakkunskap, som fordras för yrkets behöriga bedrifvande, så inträffar rätt ofta att många försök göras under olämpliga förhållanden och hvilka i följd deraf gif. va ett dåligt resultat och antag medföra förlust af arbetstid och arbetskraft, liksom det å andra sidan ofta bänder att gynsamma förhållanden, då ett rikt och lönande fiske skulle kunna bedrifvas, gå förlorade i följd deraf, att fiskarena då äro sysselsatta på annat häll. Efter erinran om detta missförhållande påpekar dr Kolmodin, att man dock börjat komma till beigt härom och att många förut fiske idkande jordbrukare nu dermed upphört, ehuru likvisst ännu mycket onödigt arbete slösas på fisket, under det & andra sidan den nuvarande stammen af verkliga yrkasidkare är för fåtalig för att ensam kunna utöfva fisket till behörigt omfång.
Ymnigt fiske vid Blekinge, Skåne, Bohusläns och Norges kuster har emellertid nedtryckt priset och försvårat afsättningen af Gotlands produkter. Förändrade förhållanden kunna emellertid inträffa, men då böra vi, menar dr Kolmodin, vara bättre rustade för att kunna leverera en vara, för lavars beskaffenhet garanti kan lossnas. För närvarande är sådant omöjligt, åtminstone i afseende på den saltade strömmingen. Här fångas strömming af mycket olika beskaffenhet under vår, som mar och höst. Brist på sortering, olika och ofta felaktig saltoings• och behandlingsmetod göra, att varan till sin beskaffenhet varder ganska olika, men det oaktadt säljes under enahanda namn, hvilket i hög grad försvårar afsättningen och verkar nedsättning i priset. För arlijelpandet af denna olägenhet föreslår fiskeritillsyningsmannen att vid va a större fisklägen inrätta saltarior, der noggrann sortering, af fisken verkställas och omsorgsfull behandlings- och nitningsmetod användes samt 1 kantroll hålles på den i handeln utgående varan. Eljas är hvarje täflan fullkomligt lönlös och i följd tomt hvarje nämnvärd utvecklig af fisket omöjlig.
I fråga om de olika fiskearterna domnar tillsyningsmannen följande upplysningar: Strömmingsfisket var under sistlidna års vår
och sommar rätt gifvande, och fiskens beskaffenhet särdeles god. Drifgarnsfidtat under Juli och Augusti gynnades af tjeulig väderlek, och den nästan totala frånvaron af e. k. ,glonge, i vattnet bidrog sannolikt i icke ringa mån till, att fångsterna blefvo jämna och i allmänhet ölvar medelmåttan, till hvilken förmodan tillsyningsmannen föranledes af den omständigheten, att under samma tid föregående år förhållandet var alldeles omvändt, i det att då under Juli och Augusti månader hafset rundtorn ön var uppfyllt med ,glonge., och drifgarnsfitket under denna tid mycket ojämt och i allmänhet under medelmåttan.
Road höstfisket angår, var detta i allmänhet tämligen litet gfivande i följd af den allt sedan September och under hela hösten rådande stormiga väderleken, hvilken såväl hindrade fiskarena att gå till sjös, som älven genom de under sådana väderleksförhållanden hastigt inträffande vind- och strömkautringarne i hög grad menligt inverkade på flakets gång. Mängden af strömming, som under årets lopp fångats, kan beräknas till åtminstone 600,000 valar eller omkring 15,000 tunnor, hvilket bör anses som en något mer än medelmåttig fångst, då man enligt de uppgifter, som under föregående år samlats, såsom medelfångst för år kan antaga omkring 12,000 — Vid sju stationer har den af dr Kolmodin konstruerade sankeapparaten användts, och bar om dömer om nyttan af densamma varit rätt gyus sam. Exempelvis må anföras, att de båtar, som anväodt saakeapparaten och rättat sig efter dess utslag, haft omkring 56 procent bättre, 37 procent lika och 7 procent sämre fångst än öfrige båtar.
Torskfisket synes under sistlidna år halva varit något under medelmåttan, i det fångsten kan uppskattas till omkring 12,000 lisp., då man i allmänhet eljes såsom medeltal kan räkna 15,000 lisp. för år. — I förhållande till den jämförelsevis billiga materiel detta fiske kräfver (den här använda materielen representerar ett värde af 7,000-8,000 kronor) är det det mest indrägtiga härstädes och synes under
närvarande förhållanden bedrifva3 på lämpligaste sätt. Någon nämnvärd alsättning af dess produkter utom ön finnas icke och torde ej heller inom den närmaste framtiden vara att emotse, då för sådant ändamål fiffigare kommunikationer och bestämda afdättningsI orter förutsättas.
Flundreftsket kan sägas halva varit medelmåttigt eller ungefärlika med föregående årens, emedan fångsten kan beräknas till omkring 25,000 tjog, hvilket ungefär motsvarar medeltalet för år. Dan till detta fiske här använda materielen är jämförelsevis dyr, och kan beräknas till ett värde af omkring 19,000 kronor, hvadan flundrefisket i detta hänseende liksom älven i förhållande till fångstvärdet står efter torskfisket. De kär på somliga ställen brukliga nålen ock på andra bruklige anglar. ne torde nog kvar på sin plats vara de ändamålsenligaste redskapen, hvaremot den s. k. fiundrenoten otvifvelahtigt måste anses skadlig, hvilken uppfattning äfven flertalet af fiskars numera synes hafvs, då detta redskap nästan öfverallt är bortlagdt eller dess användning i hög grad inskränkts.
Laxfisket ken i sin helhet sägas hafva varit ungefär lika mycket eller något mer gifvaude än under de närmast föregående åren, och kan fångsten beräknas till omkring 18,000 skålp. Mest gifvanda har det varit vid Visby ork Herrevilt, dar tillsamman något mer än hälften af här ofran angifas mängd fångats, då deremot en minskning i tillgången visat sig vid Lingarn och närmast norr och söder derom liggande trakter. Oaktads detta fiske kanske mer än något annat är underkastade periodicitet i afseende på tillgången, synes dock intresset derför under senare åren allt mer halva ökats härstädes och idkandet af detsamma blifvit mer allmänt än förut.
ålfisket har liksom föregående åren varit af ringa eller nästan ingen betyaenhet, då fångsten på hela ön ej skall uppskattas till mer än omkring 2,500 skälp. Då detta fiske på andra ställen såsom vid Ölands, Blekinges och Skånes kuster visat sig mycket inkomstbringande, framställer sig helt naturligt den frågan, om det icke äfven härstädes skulle kunna upparbetas, och i så fall hvilka åtgärder dervid böra vidtagas. I främsta rummet torde en undersökning af lokala förhållanden i afseende på bottnens beskaffenhet, vegetation, djurlif m. m. på flere af vid ofvannämde kuster belägna platser, der ett rikare ålfiske bedrifvee, böra företagas för att derigenom utröna, huruvida några likartade belägenheter här förefinnas eller ej, och vidare en noggrann kännedom om der brukliga fångstsätt och redskap inhämtas. Sannolikt kan detta fiske på ett och annat ställe härstädes bedrifvas med vida större framgång än livad nu sker, och frågan synes hufvudsakfigen vara den att välja lämpliga lokaler och för dessa tjenliga redskap.
Hvad slutligen fjellfisket angår, så hafva uppgifterna varit för fåtaliga och ofullständiga för att läggas till grund för någon säker beräkning. Medelafkastningen af detta kan emellertid för år räknas till omkring 14,000 kronor, till hvilket belopp den sannolikt uppgått äfven under sistlidne år.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Mars 1888
N:r 20

Fullmakt

har af domkapitlet utfärdats för v. pastor G. Hedgren att vara kommister i Dalhem.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Mars 1888
N:r 20

Från landsbygden. Wamlingbo.

Wamlingbo, 5 Mars.
En åtgärd, som af de kyrkobesökande emot tagits med särskild tillfredsställelse, har kyrkoherden i denna socken vidtagit, nämligen

Passionspredikningarnes
hållande i skolsalen. Under den nu rådande ganska skarpa kölden, torde detta tillvägagående mana till efterföljd flerstädes.

Snöyran 3 Mars.
All samfärdsel, likaså alla utomhus förefallande göromål måste formligen inställas. Stormen, som vid middagstiden uppnådde en orkanlik styrka, sopade snön i drifvor af flere famnars höjd å flere ställen, och de landtman, hvilka det ålåg att hålla landsvägen öppen för dem som af nödvändighet måste färdas, hade en ej afundsvard sysselsättning, då de, bokstalligan förvandlades till lefvande isstoder, måste i det förfärliga ovädret traska öfver åker och äng, för att utstaka s. k. bivägar, der snön å landsvägen ej till följd af sin myckenhet kunde undanskottas. Fram emot qvällen bedarrade dock vädret något, under det termometern sjönk allt mer och mer, tills den på natten visade 11-12 gr. Cels. under fryspunkten. — Å utgöra kusten, från Hoburg och norrut, har ganska mycket is lagt sig å sjön, ända ut till omkring 16-20 famnars djup, öfver 1/2 mil från land.
För den väldiga snömassan och den stränga kölden infann sig i söndags blott en åhörare i Sundre kyrka, och derför vardt ingen gudstjenst förrättad, utan presten måste resa hem med oförrättadt ärende. I Vamlingbo kyrka infann sig blott tre qvinnor och några män.

Flere ångare,
ha under den sist förflutna veckan synts trafikera Östersjön, de fleste å östra kusten af ön. I onsdags åtta dagar sen, inkom i Stockviken för att kola och proviantera en göteborgsångare, hvilken var lastad med sill och destinerad till Libau. På lördagsmorgonen afgick den åter med lots från Faludden ombord, och då hade försök att landsätta lotsen, till följd af påtrångande drifis, syntes fruktlöst, måste denne, som var åtföljd af en kamrat, medföljde på fordas. Fartyget angjorde sedermera för storm Visby, derifrån de bägge gotlandsmännen fortsatte resan åt hemmet.

Illa skadad
i ena foten blef en arbetare från en närgränsade socken för en liten tid sedan, då yxan slant med den olyckliga påföljd att foten nära nog klöfs midt itu från tårna och till vristen. Genom en skyndsam och omsorgsfull behandling har det gapande såret, som nåste sys tillsamman, så småningom läkts, så att mannen numera är utan all fara.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Mars 1888
N:r 20

Från landsbygden. Rone.

Rone, 5 Mars.
Ett oväder,
hvars make man icke i mannaminne härstädes skådat drog i lördags fram öfver våra kuster. På morgonen var vinden O. men öfvergick sedermera till NO och på e. m. till full Nord under orkanlik storm och förfärlig snöyra. I hus, stall, lador, vind ja i sjelfva boningsrummen pressades snön in genom de minsta springor af det starka lufttrycket. Vägarne voro ofarbara och omöjliga att hålla öppna. Postbudet från Hemse måste öfvar natten qvarstanna på Ronehamn till påföljande söndag. Åkande måste taga in hvar de kunde och man berättar om personer, som kommit vilse, hvilket dock ej är bekrättadt eller närmare kändt då detta skrifves. Rapphönsen kommo in under boningshusen.

Sitt ben afbrutet
fick häromdagen en arbetarehustu, då hon gick alldeles ensam bärande endast en kanna mjölk. På vägen måste hon ligga, tills hennes man ändtligen fick höra hennes rop och måste köra henne hem. Läkare tillkallades och benet blef gipsbehandladt eftersom båda läggpiporna voro afbrutna.

Hafsisen
utanför Ronehamn är icke blott gångbar utan äfven körbar. Dagligen forslas släke från holmarne af flere par dragare. Sedan 1881 har isen icke varit spdan.

Rone mejeribolag
hade idag ordinarie bolagsstämma som leddes af handlanden L. Cramér med landtbr. Nils Eneqvist till sekreterare. Styrelsen redogjorde för bolagets ställning 29 sistlidne Februari, hvaraf framgick att bolaget tills dato inköpt 9,263:70 k:r mjölk för kr. 1,654:82 samt afsändt tillsammans 2,308 skålp. smör. Vid mejeriet såldt smör, skum- och kernmjölk belöpre sig till kr. 465:05, hvilket sammanlagdt med hvad man tror sig erhålla för afsändt smör utgör 2,285:33. Derifrån afgår ofanstående summa för inköpt mjölk eller 1,654,82, och några div. andra omkostnader 420;82. I så fall skulle dock uppstå en behållning af något öfver 200 kr. Vid mejeriet hade tillverkats 2,366 skålp. smör hvilket visar att omkr. 3,91 kanna mjölk utgått till hvarje skålp. smör. Härefter föredrogs revisionsberättelsen, som tillstyrkts ansvarsfrihet, hvilket af stämman tacksamt beviljades. Nuvarande styrelse omvaldes för nästa verksamhetsår 1889. — 100 kr. stälde bolaget till denna styrelses förfogande som ersättning åt verketällande direktören för korrespondens och besvär. Af suppleanterna omvaldes de förre med undantag af handl. Fagerberg, i hvars ställe utsågs landtbr.
Karl Norrby, Bölske, Eke. Revisorer blefvo hrr Nils Eneqvist och nämdeman O. N. Bolin. Styrelsen uppmanade alla aktieägare, som icke fullgjort sina amorteringar för halfva December, Januari och Februari månader att desamma ofördröjligen fullgöra med kr. 1,58 för aktie. Frågan om att bygga svinhus, hvartill ritning genom styrelsens försorg inkommit jämte kostnadsförslag slutande på 400 kr., uppsköts till framtiden. Men deremot lemnade stämman styrelsen i uppdrag att genast så fort ske kan låta uppföra en vedbod och skjul för skjutsar. Sedan åtskilliga mindre vigtiga frågor dryftats afelöts stämman sedan fabrikör A. V. Krokstedt och N. O. Nilsson utsetts justera dagens protokoll. Länsmejeristen G. af Wetterstedt har undersökt mjölken. Se här huru ett af hans undersökningsprof taget 23 Januari tar sig ut.
Provets Procent
nummer fett
16 4,06
66 3,28
72 3,90
82 3,28
101 3,73
123 3,11
124 3,11
129 3,80
Som synes äro profven nr 16, 72, 101, 129 de styfvaste.

År 1830
var det påstå de gamle sådan vinter som i år. Mars var ovanlig kall och snörik och April hade starka yrväder så man i Rone kastade snö 16 dagar i denna månad och sista gången 19 April.

Tidig lamning.
Dan 16 Januari erhöll en hemmansägara ett unglam, som nu är krytt och raskt.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Mars 1888
N:r 20

Från landsbygden. Östergarn.

Östergarn, 6 Mars.
Att gifta sig
midt i smällkalla vintern och uti ett så stormande yrväder, som knappast någon ungdom bevittnat, syntes häromdagen vara ganska riskabelt. Det finge tvänne unga tu erfara under sista högtiden. I Alskog, brudgummens hem, skulle brölloppet stånda redan i lördags; men vigsel förrättningen skulle försiggå uti härvarande kyrka, ity att bruden var född härstädes. Men bradgummen dröjde till följd af det då rådande yrvädret, och anlände först i söndagsafton. På måndags f. m. vid tiotiden föret kunde den högtidliga akten försiggå ehuru icke under gynsamma omständigheter, ty yrvädret tog åter till med sådan styrka, att återfärden till brudhuset stälde sig enligt mångas omdömen ganska tvifvelaktig. Emellertid så bar det i väg, och har det gick med kronan, och hvad kokarmor sade, det vet ingen här ännu.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Mars 1888
N:r 20

Från landsbygden. Buttle.

Buttle, 7 Mars.
Messfall
inträffade i söndags i Buttle och Guldrupe på grund af mycket svåra snöhinder. Till Vänge kyrka, der gudstjensten var utlyst till 12 midd. kommo endast ett par personer, hvarför gudstjensten, sedan pastor delgifvit de närvarande dagens text, blef instäld. Man kan icke minnas att messfall här förut inträffat 1:a böndagen.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Mars 1888
N:r 20

Från landsbygden. Burs.

Burs, 7 Mars.
Snöstormen.
Vid 1-tiden på e. m. hade stormen nått sin höjdpunkt. Snön yrde, så att man ej såg föremål två alnar framför sig. Några olyckor med anledning af stormen ha, då detta skrifter, ej afhörts; dock såg det betänkligt ut med tegeltaken. På att ställe måste man med stänger och rep binds fast taket, som flere gångar var i lyftning. På ett annat ställe hade taket öfver pumphuset till gårdens brunn af stormen kastats ett långt stycke bort. Posten, som i vanliga fall brukar anlända kl. 1, kom ej förrän kl. 1/2 6, men gående, ty häst och släde måste lemnas vid stationen.
De gamle säga, att de ej minnas ett så fruktansvärdt yrväder sedan 1849. Äfven kölden har varit ovanligt stark. Så har det natten mellan lördagen och söndagen frusit i de källare och ladugårdar, hvilka förut i olater rätt bra motstått kölden. Man hade af barometern förusett att något stort oväder skulle komma, ty den visade nära orkan; men älven en annan ovädersspåman hade på förband tillkännagifvit ovädret, nämligen.

En tupp,
ifråga om hvilken man flere gånger förut iakttagit, att han genom sitt galande tillkännagifvit att oväder vore i annalkande. Nämde tupp gal då om qvällarne vid 9-tiden, hvilken tid i vanliga fall ej hör till hanegället.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Mars 1888
N:r 20

Födda, Döda och Vigda i Visby.

Födda:
Sjökapten Johan Ernst Lybergs son, rustmästaren Per Gustaf Anderssons dotter, hustrun Kristina Lovisa Vahlgrens son.

Döda:
Ogifta Anna Kristina Norrby, 73 år, 19 dag.; flickan Maria Lovisa Teresia Elisab. Mellén, 1 år, 2 mån., 6 dagar ; hustru Maria Lauholm, 27 år; gossen Johan Albert Gunnar Svensson, 4 år, 1 mån., 6 dagar.

Vigda:
Handl. Ernst Gotthard Andersson och Julia Sofia Magdalena Nilsson.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Mars 1888
N:r 20

Entreprenadauktion.

Genom offentlig auktion, som Lördagen den 17 innevarande månad kl. 12 på dagen anställes inför Befälhafvaren för Kungl. Gotlands Artilleri Corps i dess Chefs-Expedition i Visby, kommer att på entreprenad utbjudas: Planeringsarbeten å den nya kaserngården, uppförande af kolbod m. m. samt anbringande af inhägnad omkring kaserngården, allt i öfverensetämmelse med byggnadsbeskrifning, arbetsförslag och ritritningar, hvilka tillhandahållas hugade spekulanter hvarje helgfri dag kl. 11-1 i Artilleri Corpsens Chefsexpedition.
Förseglade anbud å dessa arbeten emottagas intill kl. 11 f. m. auktionsdagen i Regementsintendentsexpeditionen.
För att alseende å de gjorda anbuden skall fästas, bör antingen dervid ogas med behörigt vederhäftighetsbevis försedd, af minst två personer utfärdad orgen ej mindre för arbetenas kontrakteenliga utlärande, än äfven för de förskott entreprenören möjligen kan komma att erhålla, eller ock entreprenören härför ställa säkerhet medelst deponerande af obligationer eller andra värdehandlingar som af mig godkännes, förbehållande jag mig i öfrigt full frihet att pröfva de afgifna anbudens antaglighet.
Visby den 3 Mars 1888.
Fr. Schartau,
Artilleribefälhafvare.
Viktor Karlsson,
Regementsintendent.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Mars 1888
N:r 20

Dödsfall. Petter Johan Högström

Tillkännagifves att f. d. sjökaptenen Petter Johan Högström, född den 17 Augusti 1824, efter en längre sjukdom stilla och fridfullt afled i Visby den 9 Mars 1888 kl. 7,15 e. m.; sörjd och saknad af syster, systerbarn, öfriga slägtingar och många vänner.
Sv. Ps. 473, 3 v.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Mars 1888
N:r 20