Inlägg

Publicerat

Ångfartygsbolaget Gotlands

verksamhet under år 1887 har rönt mindre inflytande af de dåliga konjunkturerna än man skulle hafva kunnat tro. Under det att bruttointägten år 1886 utgjorde 184 tusen (i rundt tal), höjde den sig år 1887 till 186 tusen kronor, kommande ökningen hufvudsakligaet på godstrafiken (106 tusen mot 104), under det åter persontrafiken (80 tusen mot närmare 81) gifvit några hundra kronor mindre.
Emellertid har nettoinkomsten icke blifvit lika stor som föregående året, beroende detta nästan uteslutande på högre driftkostnad för Tjelvar och en dyrbarare, grundlig utrustning af Visby, som fått sin panna reparerad m. m. Utgifterna för bolagets samtliga ångare gingo år 1887 till 161 tusen kr. mot 133 tusen året förut.
Ser man på de särskilda ångarna, så utgör inseglade nettobeloppet
för Visby 328:62
för Gotland 19,713:41
för Tjefvar 472:92
för Klintehamn 12,311:87, 32,826:82
härtill komma räntor m. m. 7,589:87
Summa kr. 40,416:69.
Då härifrån afräknas
div. omkostnader med 7,912:45
så utgör nettovinsten 1887 32,504:24
Om härtill läggas:
för 1887 reserverade 8,033:43
statsersättning för Klintehamn 6,500:-
från reservfonden för Visbys utrustning 14,000:-, 28,533:43
så blir disponibel behålln. 61,037:67.
Denna förestår styrelsen morgondagens stämma att dela sålunde, att 7 kr. pr aktie utdelas med 38,150 kr., för fartygens utrustning reserveras 12,887 kr. och till reservfonden afsättas 10 tusen kr.
Reservfonden, som vid sistlidna års slut utgjorde 122 tusen kr., skulle, om styrelsens förslag att derar bestrida Visbys utrustning bifalles, komma att uppgå till 108 tusen kr.

Ångfartyget Tjelvar har under den tid båten underhöll trafik på Stettin inbragt
för passagerare 15,721:70
för gods 11,704:14
27,425:84.
Det ojämförligt långa afståndet till Stettin och de af den utrikes farten föranledda drygare kostnaderna hafva likväl gjort, att utgifterna för fartyget under hela tiden för Stettinerfarten uppgått till 129 tusen kr. Resorna hafva således lemnat en förlust af omkr. 17 hundra kr.
Men, säger styrelsen, såsom redan förut påpekats, kunde man icke ställa stora förhoppningar på företa årets fart, då beslutet fattadee så sent, att för en sådan trade nödiga förberedelser icke medhunnos, hvartill kommer att Visby, som ensam trafikerat Kalmar, lemnat bättre resultat än om båda båtarna fortsatt på sist nämda linie. Emellertid äro nu för årets turer på Stettin flere fraktaftal träffade, klareringskostnaderna kunna möjligen minskas, och fartygets turer äro införda i flera tyska resehandböcker, så att man bör kunna hysa hopp om gynsamtnare resultat detta kr.

Bolagets ställning 31 Dec. visar:
Tillgångar:
Visby 115,000
Gotland 120,000
Tjelvar 200,000
Klintehamn 110,000, 545,000
Stenkolslager m. m. 14,860
I bank insatta 93,500
Visby stads obligationer 50,000
Utlånta medel, förskott
för Klintehamns vinterfart i år 16,830:07
720,190:07.

Skulder:
Aktiekapitalet 545,000
Reservfonden 108,748:40
Diverse 5,404:-
Till bolagets disposition 61,037:67
720,190:07.

Spanmålsskeppningen sommar och vinter under år 1887 öfverstiger med 70 tusen kbf. den för 1886 och sommar skeppningen endbart under år 1887 är den största, som med bolagets båtar någonsin förekommit, öfverskjutande med 30 tusen kbf. den för år 1884, den största skeppning, som dittills ägt rum.

Gotlands Allehanda
Fredagen 2 Mars 1888
N:r 18

Publicerat

346 goodtemplare

funnos vid 1887 års slut inom Gotlands län.

Gotlands Allehanda
Fredagen 2 Mars 1888
N:r 18

Publicerat

Vid den arrendeauktion,

som i Grötlingbo hölls å Grötlingbo prestgård med Fide annexhemman afgafs högsta köpeanbudet, 300 kronor, af hemmansägaren Hans Jakobsson, Lingvide i Hafdhem.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Publicerat

Till fjerde profpredikant

kallade Gothems pastorat vid frågodag i går tjenstgörande v. pastorn i församlingarne G. H. Tilén, med 124 röster. Samtlige röstägande inom pastoratet utgöra 197. Frågodagsförrättare var kyrkoherden Odin.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Publicerat

Stenkumla kommun

har af k. m:t berättigats att för skolhusbygnad upptaga ett lån på 6,800 kr med 15 års amorteringstid.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Publicerat

Som Damoklessvärd

sväfva nu de på många ställen vid takrännor och annorstädes vid hustakens kanter nedhängande både hvassa och ganska tunga isspjuten öfver hufvudat på de intet ondt anande fotgängarna, som trafikera gångbanorna. Det må nu så vara, att sådana der ispiggar på ett alldeles oförklarligt sätt så småningom lösas i vatten; men det händer nästan lika väl att de osmälta med ene ramla ner, och då kunna de, när de äro stora, verkligen vara farliga för den som råkar vara i vägen. Det är säkrare att förekomma än att förekommas, och bäst vore derför att husvärdarna läte slå ned större ispiggar.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För våld var i dag instämd målaren Julius August Söderström. Svaranden skulle enligt stämningen hafva 11 Februari på Hästgatan tilldelat hemmansägaren Petter Malmqvist, Nycklings Lockrume, samt åkaren J. Jakobsson här i staden ett par knytnäfsslag och några piskrapp. Söderström erkände att kärandena hvardera fått en snyting med flata handen för munnen, men med piskrappen förhöll det sig så, att kärandena tagit i hästen för en bonde, som kom körande uppåt Österport, hvarpå bonden tilldelat dem piskrappen och då de fortsatte att bråka, hade svaranden trädt emellam, hvarpå snytingarne skett, då han fått skällning. Söderström dömdes till 20 kronors böter, 10 kr. för hvardera snytingen.

För oljud var svarfvaren K. N. V. Söderberg, Sjonhem, instämd af allmänna åklagaren. Svaranden inlemnade en skrift, hvari han begärde, att då han ej med afsigt fört oljud utan haft snufva och ondt i bröstet, han måtte undslippa med en varning, hvarpå han fortsatte:
Se, saken var den, att jag en afton gick hem från centralkafét, nöjd med min dag och nöjd med min afton. Då kom jag ned på Hästgatan invid bagare Lyberg och fick höra något stoj och stim såsom af några fruntimmer med tal och hög nysning. Jag förstod genast att det ej var något finare sällskap och fick sedan höra att det var några bagaregesällar som hade fest. Föröfrigt kan jag ej svara annat än att jag smitit mig och hade bröstvärk, som jag förresten har ännu i dag.
Åklagaren: Enligt uppgift skall Söderberg utanför kasernen halva ropat korpral ut! eller
i gevär!
Svaranden: Herr stadsfiskal, det är icke skäl i att tala om den snön som föll i fjor.
Åklagaren begärde uppskof för att styrka stämningen.
Svaranden (patetiskt): Ja, det må han göra. Tjenare, herr borgmästare och råd!

Oupphuggen gata. Målet mellan allmänna åklagaren och handlande Sandelius för denna förseelse förevar i dag ånyo. Åklagaren hörde 4 vittnen, som intygade dels att gatan den dag åtalet gälda varit vådlig för trafiken samt att inga åtgärder vidtagits från herr Sandelius sida. Herr Sandelius påstod fortfarande att han oaktadt han ansåg det vara stadens skyldighet att hugga upp gatan, likväl tillsagt sin gårdskarl att göra det, samt att han också påbörjat arbetet, men blifvit afbruten af arbete inne i boden.
För att höra vittnen begärde herr Sandelius uppskof, men rådhusrätten ansåg att målet borde förfalla.

Brott mot bygnadsstadgan. I de förut omnämda målen angående denna förseelse dömde rådhusrätten i dag handlanden Ax. Sjöström till 15 och fiskaren Nygren till 25 kronors böter.

I ärekränkningsmålet mellan snickaren Dahlgren och hattmakaren de Brun ansåg rådhusrätten icke sådan bevisning föreligga, att svaranden kunde till ansvar fällas.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Publicerat

Pension

å 300 kronor årligen från civilstatens enskilda enke- och pupillfond har beviljats kronolänsmannen i Hejde och Fardhems tingslag A. F. Dahlbecks och hans före honom aflidna hustrus barn.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Publicerat

Liqvidsanmaning.

Som jag grund af timad eldsvåda nödgats upphöra med min handelsrörelse i Garda och af nämda olyckshändelse blifvit utblottad på allt och derför är i stort behof af pengar, så får jag härmed vänligen uppmana alla som till min hafva skulder, att desamma inbetala senast till torsdagen den 1 nästkommande Mars, intill hvilken dag jag vistas hos kyrkovärdare Anton Lagergren, Kyrkebols i Garda.
Garda den 24 Februari 1888.
J. Malkan.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Publicerat

Goodtemplarlogen »Oskars minne»

hade igår kl. 5 e. m. anordnat en talrikt besökt fest till förmån för sin bygnadekassa.
Sedan en dubbelqvartett, af friska röster tillhörande orden, på ett förtjenstfullt och tilltalande sätt utfört några sångnummer, följde ett föredrag af lektor Höjer öfver den engelske upptäcktsfararen James Cooks lif och betydelse.
Föreläsaren skildrade först, huru denne märklige man genom arbete och försakelser höjde sig från en fattig jordbruksarbetares ställning till en ansvarsfull och inflytelserik plats inom engelska örlogsflottan, och öfvergick derefter till en skildring af hans epokgörande upptäcktsresa: 1768-1771 till Söderhafvets öar för iakttagande af Venuspassagen; 1772-1775 till Södra ishafvet för att efterforska det stora Australlandet, som man på den tiden ännu ansåg upptaga en större rymd af södra halfklotet ; 1776-1779 för att uppsöka en nordlig väg från Stilla hafset till Atlantiska oceanen ofvan Amerika. Härunder skildrades såväl Cooks många geografiska upptäckter och deras förhållande till tidigare franska, spanska och holländska upptäckter i samma farvatten, som ock Cooks förhållande till infödingarna och hans personlighet. Hvad angår Cookabetydelse, framginge den redan till en del af ett blott uppräknande af kana upptäckter och en skildring et hane resor. Men den räckte ännu långt vidare. Särskildt framhölls den betydelse för naturvetenskapen, som Cook ntlifvat genom den liver för upptacktsreaor, som han ingal andra. Härvid erinrades, att Alexander v. Humboldt vittnat om sig ejelf, att det var hane lärare och vän, Gotiks följeslagare G. Forsters skildring af dessa resor, som hos honom tände en osläcklig lust att egna sig åt upptäcktsfärder och naturvetenskapliga studier. Och ett alldeles liknande vittnesbörd levnad, Charles Darwin om sitt förhållande till Alex. v. Humboldt. Härvid borde dock erinras, och en svensk kunde minst glömma, att Cooks märkligaste följeslagare ock medarbetare jämte Foteter vero Linds lärjungar, svenskerne Selander och Sparrman, hvilkas lifsgerning korteligen framhölls. Den politiska betydelsen af Cooks resor framginge bland annat deraf, att dec engelska regeringen för jämt 100 år sedan anlade det första engelska nybygget vid den af Cook något förut upptäckte Botany bay, som således gal företa upphofvet till Australiens blomstrande stater.
Efter detta föredrag följde kaffeservering, bvarpå samqvämet forteatten till frampå aftonen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17