Till fjerde profpredikant

kallade Gothems pastorat vid frågodag i går tjenstgörande v. pastorn i församlingarne G. H. Tilén, med 124 röster. Samtlige röstägande inom pastoratet utgöra 197. Frågodagsförrättare var kyrkoherden Odin.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Stenkumla kommun

har af k. m:t berättigats att för skolhusbygnad upptaga ett lån på 6,800 kr med 15 års amorteringstid.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Som Damoklessvärd

sväfva nu de på många ställen vid takrännor och annorstädes vid hustakens kanter nedhängande både hvassa och ganska tunga isspjuten öfver hufvudat på de intet ondt anande fotgängarna, som trafikera gångbanorna. Det må nu så vara, att sådana der ispiggar på ett alldeles oförklarligt sätt så småningom lösas i vatten; men det händer nästan lika väl att de osmälta med ene ramla ner, och då kunna de, när de äro stora, verkligen vara farliga för den som råkar vara i vägen. Det är säkrare att förekomma än att förekommas, och bäst vore derför att husvärdarna läte slå ned större ispiggar.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För våld var i dag instämd målaren Julius August Söderström. Svaranden skulle enligt stämningen hafva 11 Februari på Hästgatan tilldelat hemmansägaren Petter Malmqvist, Nycklings Lockrume, samt åkaren J. Jakobsson här i staden ett par knytnäfsslag och några piskrapp. Söderström erkände att kärandena hvardera fått en snyting med flata handen för munnen, men med piskrappen förhöll det sig så, att kärandena tagit i hästen för en bonde, som kom körande uppåt Österport, hvarpå bonden tilldelat dem piskrappen och då de fortsatte att bråka, hade svaranden trädt emellam, hvarpå snytingarne skett, då han fått skällning. Söderström dömdes till 20 kronors böter, 10 kr. för hvardera snytingen.

För oljud var svarfvaren K. N. V. Söderberg, Sjonhem, instämd af allmänna åklagaren. Svaranden inlemnade en skrift, hvari han begärde, att då han ej med afsigt fört oljud utan haft snufva och ondt i bröstet, han måtte undslippa med en varning, hvarpå han fortsatte:
Se, saken var den, att jag en afton gick hem från centralkafét, nöjd med min dag och nöjd med min afton. Då kom jag ned på Hästgatan invid bagare Lyberg och fick höra något stoj och stim såsom af några fruntimmer med tal och hög nysning. Jag förstod genast att det ej var något finare sällskap och fick sedan höra att det var några bagaregesällar som hade fest. Föröfrigt kan jag ej svara annat än att jag smitit mig och hade bröstvärk, som jag förresten har ännu i dag.
Åklagaren: Enligt uppgift skall Söderberg utanför kasernen halva ropat korpral ut! eller
i gevär!
Svaranden: Herr stadsfiskal, det är icke skäl i att tala om den snön som föll i fjor.
Åklagaren begärde uppskof för att styrka stämningen.
Svaranden (patetiskt): Ja, det må han göra. Tjenare, herr borgmästare och råd!

Oupphuggen gata. Målet mellan allmänna åklagaren och handlande Sandelius för denna förseelse förevar i dag ånyo. Åklagaren hörde 4 vittnen, som intygade dels att gatan den dag åtalet gälda varit vådlig för trafiken samt att inga åtgärder vidtagits från herr Sandelius sida. Herr Sandelius påstod fortfarande att han oaktadt han ansåg det vara stadens skyldighet att hugga upp gatan, likväl tillsagt sin gårdskarl att göra det, samt att han också påbörjat arbetet, men blifvit afbruten af arbete inne i boden.
För att höra vittnen begärde herr Sandelius uppskof, men rådhusrätten ansåg att målet borde förfalla.

Brott mot bygnadsstadgan. I de förut omnämda målen angående denna förseelse dömde rådhusrätten i dag handlanden Ax. Sjöström till 15 och fiskaren Nygren till 25 kronors böter.

I ärekränkningsmålet mellan snickaren Dahlgren och hattmakaren de Brun ansåg rådhusrätten icke sådan bevisning föreligga, att svaranden kunde till ansvar fällas.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Pension

å 300 kronor årligen från civilstatens enskilda enke- och pupillfond har beviljats kronolänsmannen i Hejde och Fardhems tingslag A. F. Dahlbecks och hans före honom aflidna hustrus barn.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Liqvidsanmaning.

Som jag grund af timad eldsvåda nödgats upphöra med min handelsrörelse i Garda och af nämda olyckshändelse blifvit utblottad på allt och derför är i stort behof af pengar, så får jag härmed vänligen uppmana alla som till min hafva skulder, att desamma inbetala senast till torsdagen den 1 nästkommande Mars, intill hvilken dag jag vistas hos kyrkovärdare Anton Lagergren, Kyrkebols i Garda.
Garda den 24 Februari 1888.
J. Malkan.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Goodtemplarlogen »Oskars minne»

hade igår kl. 5 e. m. anordnat en talrikt besökt fest till förmån för sin bygnadekassa.
Sedan en dubbelqvartett, af friska röster tillhörande orden, på ett förtjenstfullt och tilltalande sätt utfört några sångnummer, följde ett föredrag af lektor Höjer öfver den engelske upptäcktsfararen James Cooks lif och betydelse.
Föreläsaren skildrade först, huru denne märklige man genom arbete och försakelser höjde sig från en fattig jordbruksarbetares ställning till en ansvarsfull och inflytelserik plats inom engelska örlogsflottan, och öfvergick derefter till en skildring af hans epokgörande upptäcktsresa: 1768-1771 till Söderhafvets öar för iakttagande af Venuspassagen; 1772-1775 till Södra ishafvet för att efterforska det stora Australlandet, som man på den tiden ännu ansåg upptaga en större rymd af södra halfklotet ; 1776-1779 för att uppsöka en nordlig väg från Stilla hafset till Atlantiska oceanen ofvan Amerika. Härunder skildrades såväl Cooks många geografiska upptäckter och deras förhållande till tidigare franska, spanska och holländska upptäckter i samma farvatten, som ock Cooks förhållande till infödingarna och hans personlighet. Hvad angår Cookabetydelse, framginge den redan till en del af ett blott uppräknande af kana upptäckter och en skildring et hane resor. Men den räckte ännu långt vidare. Särskildt framhölls den betydelse för naturvetenskapen, som Cook ntlifvat genom den liver för upptacktsreaor, som han ingal andra. Härvid erinrades, att Alexander v. Humboldt vittnat om sig ejelf, att det var hane lärare och vän, Gotiks följeslagare G. Forsters skildring af dessa resor, som hos honom tände en osläcklig lust att egna sig åt upptäcktsfärder och naturvetenskapliga studier. Och ett alldeles liknande vittnesbörd levnad, Charles Darwin om sitt förhållande till Alex. v. Humboldt. Härvid borde dock erinras, och en svensk kunde minst glömma, att Cooks märkligaste följeslagare ock medarbetare jämte Foteter vero Linds lärjungar, svenskerne Selander och Sparrman, hvilkas lifsgerning korteligen framhölls. Den politiska betydelsen af Cooks resor framginge bland annat deraf, att dec engelska regeringen för jämt 100 år sedan anlade det första engelska nybygget vid den af Cook något förut upptäckte Botany bay, som således gal företa upphofvet till Australiens blomstrande stater.
Efter detta föredrag följde kaffeservering, bvarpå samqvämet forteatten till frampå aftonen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Från landsbygden. Hemse.

Hemse, 24 Febr.
Agronomen Kihlberg höll idag
ett föredrag i Rone skolhus. Landsh. Poignant var dervid närvarande. Vi vilja anka återgifva några al de vigtigare punkter, aom föredraget rörde. Ett sjuttiotal åhörare hade infunnit sig.
Först tackade hr E. för det förtroende, kan i denna trakt fått åtnjuta, och hvarom det no i gång] varande andelsmejeriet nogsamt bar vittne, och sedan påpekadeavigten af att nu, sedan man kan få afyttra mjölken till 18 öre kannan, icke hålla för mycket dragare eller andra öfverfiidedjur. Särdeles vore det hår på landet uppsjö på hästar. Dernäst borde det odlas mera foderväxter och näst klöfver och timotej rekommmenderades luzern, som borde sås i blandning med dessa. Baljväxter, vinkar, ett par nyare arter som kallades fågelvicker och häckvickar, förordades lifligt. Vore det en sanning art kon mjölkar genom tanden borde vår allmoge mer lagga au på foderväxtodling. Vid utfodring med baljväxter erhölle djuren det kraftfoder de så väl behöfda. På tal om kreatursstam vore den inhemska djur. ras vi ägde alldeles förträfflig. Talaren ville icke förorda införandet af andra. Men vår ko är för liten och mången gång mager. Ofta stå djuren och gnaga på balken. Nyfödda kalfvar t. o. m. i kättan kunna gnaga och äta trä. Hvarom vittnar detta? Jo fodret innehåller för litet forforssyra. Vid besök vid den största egendomen här, Duvide, lågo korna bäddade i hö\’, men kunde knapt resa sig. Detta derför att myrhöet knapt innehöll någon fosforsyra. Ändock låge Ronemyr omgifvea af gödselhögar = grusåsar. Detta grus, utfördt på myrjorden, verkar förträffligt. En 15 lass i blandning med fosfat år nog på tunnlandet. Jorden blir då mera mottaglig för värmet. Kali finnas i gotländska myrjorden. Försök anstälda på Skågge oevisade detta. Men för att utföra detta grus fordras mycket arbete och det är vissa tider på året omöjligt. Derför har man funnit på råd äfven här. Några myrägare slå sig tillsammans och inköpa en s. k. rälsväg. Vid den verkställas detta arbete lätt.
Hafre är bäst att odla på myrmarken och jamfördt med kornodlingen lemnar den högre afkastning, nar hatren uppfodrades i ladugården, bruket bevisades med exempel. Med besök hos nämdemau Pettersson, Liffride, hade talaren sett förvånande vacker hafre på myr. Kunde nu sådant komma i praxis, hvarje ko erhålla exempelvis bara 5 skålp. hafre dagligen, hvilket efter en tre till tyre dygn ökar mjölkmängden med minst en kanna, som efter nuvarande mjölkpris (18 öre k.) ovilkorligen bereder landtmannen en bank i mejeriet (och det vore bra mycket bättre skörda 12 gånger om året än som nu sker endast en gång, så bygde man på bra mycket säkrare grund än förut, som i motsats till detta betecknades som lösan sand. — Derefter berördes.

Ladugården.
Vi måste inrätta våra ladugårdar ändamålsenligare. Våra kreatur vore inga fåglar, som toge sin föda från luften, utan vanliga gräsätare. De borde derför erhålla sitt foder på s. k. foderbord, eller om ej detta ginge för sig, en krubba med en grind öfver och då att djuret äfven der erhölle sitt vatten. Torfströ vore fördelaktigt emedan det uppsuper alla osunda ångor. Och då blir ladugården bra mycket helsosammare. Vattnet blir i krabban kylslaget, djuret slipper det iskalla vattnet. Vid vattning och utsläppning på gården är denna hal, så att djuren ofta fördertva sig. Skola de ut, böra de släppas på gödselataden, den de trampa samman, hvilket år mycket nyttigt. Våra ladugårdar äro för epinfra; temperaturen bör vara mellan 12-15 Celsius.
Det gäller nu att förbättra vår ras, hvilket sker, om man väljer tjentiga tjurar. En sådan har sina mjölktecken likaväl som qvigan, tunn hud, jufver och mjalkspeget. I de 17 län, der talaren föreläst, stålde han detta med afseende på nötkreatur framför de andra, ty intet anda tubarkelfall hade, såvidt han visste, inträffat, och detta derför att rasen vore oblandad. Med afreende på

Mjölken
var renlighet framför allt en vigtig sak. Pigorna borde tvätta sig före mjölkningen, hålla jnfren rena, mjölkkärlen snygga, korna ryktas och mjölkflaskorna väl sköljas. Endast i så fall kan ett rent välsmakande smör produceras. Af, onmjölken kan gerna sändas till mejeriet helst om den öfver natten stått i kallt vatten och icke gräddslefven cirkulerat öfver den på morgonen. Kaffegrädden tår tagas annorstädes eller undvaras. Råmjölk mottages ej. Icke förr än 8 dagar etter kalfningen bör den bäras till mejeriet. I de första vårdagarna, då mjölken vanligen har löksmak, får mejerit ysta, ty smör är då otjenligt att bereda. Hr Eiblberg trakterade deretter sällskapet med prof på välsmakande söttujälksost, beredd förra året i vid Haslailllsgillenas sammanträden, Ett bolag var under bildning, som köpte sådan 2 månader gammal.

Landshöfding Poiguant föreslog derefter att husbönderna borde låta sina hustrur erhålla laglig giftorätt i mejerivinsten d. v. e. halfva förtjensten. De blefve då säkerligen mera villiga att afyttre mjölken. Herr Kihlberg ordade derefter om nyttan af rensningsmaskiner för säd (pris 500 kr. st.), om vigtes af kornets bindning vid ekorden och om fördelen s f svinuppgödning vid mejerierna samt lofvade anskaffa en annan svinsort med s. k. marmoreradt fläsk.

Kråkfångst
13 kråkor fångades nyligen på ett loft hos garfvare Krokstedt i Ronehamn. I fjor vinter fångades på samma ställe 22.

Kölden
fortfar med 10 och 11 gr. hvarje natt. Snön ligger alnsdjup och i skogarna är det omöjligt arbeta.

Skogsafverkning.
En hemmansägare i Burs ämnar hugga timmer för 10 till 12 tusen kr. Ett sågverk med lokomobil skall anskaffas i vår samt på sommaren ett fartyg från utrikes ort befraktas. Omkring 200 tolfter sågstockar äro redan framkörda. Och detta från endast en hemmansägare, — Men hur skall Gotland se ut om skogen kommer bort? Jo, som korallöarna i söderhafven.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Folkskoleväsendet på Gotland.

Antalet skolor utgjorde år 1883 — det sista för hvilket uppgifter, nyligen offentliggjorts — sammanlagdt 133, så att på hvarje gvadratnymil belöpte sig i medeltal 4,3 och på 10,000 invånare 25 skolor, hvilket är ej obetydligt gynsammare än för riket i dess helhet. Af förstnämda antal voro 84 folkskolor i inskräkt mening, 5 mindre folkskolor och 44 småskolor, De allra flesta skolorna voro fasta, näm. ligen 131, och endast 2 flyttande. —Skolhusen voro 110, och för barnens undervisning fannos ordnade 50 skolträd. gårdar.
Samtliga lärare och lärarinnor, så väl i läseämnen som i öfningsämnen och han. daalöjdor, utgjorde 143, deraf 90 lärare och 53 lärarinnor. De senare äro här, relativt taget, vida fåtaligare än i något at de öfriga länen.
Antalet barn i skolåldern, d. v. S. af 7-14 års ålder, uppgick till 7,512, nämligen 3,834 gossar och 3,678 flickor. Af dessa åtnjöto under det i fråga varande året 6,872 undervisning, vare sig i folkskolor, allmänna läroverk, enskilda skolor eller i hemmen, hvaremot 541 icke erhöllo undervisning, antingen derför att de inhämtat folkskolans minimikurs, redan aflagt godkänd afgångspröfning, eller ock i följd af sjukdom, naturfel eller annan anledning. Om 99 saknas upplysning.
Bland samtliga barn i skolåldern undervisades i folkskolorna 6,336, eller något mer än 84 procent af hela antalet. Af dessa åter undervisades:
i sina egna distrikts egentliga folkskolor 4,632
i sina egna distrikts mindre folkskolor 196
i sina egna distrikts småskolor 1,340
utom sina egna distrikt 168
Härtill komma dock 588 utom den egentliga skolåldern, hvilka åtnjöto undervisning i ofvannämda skolor, hvadan summan af de i folkskolorna undervisade barnen rätteligen utgör 6,924. Öfver hufvud taget hade hvarje lärare eller lärarinna i läroämnen att under ärat handleda ungefär 50 lärjungar, men medeltalet på en gång undervisade var naturligtvis mycket lägre.
Hvad folkskoleväsendets ekonomiska örhållandes beträffar, finner man, att inkomsterna under året uppgingo till 120,740 kr., deraf bidrag af skoldistrikten 71,627 kr. och af staten 41,598 kr. Utgifterna belöpte sig deremet till 117,665 kr., hvaraf till lärares och lärarinnors aflöning 91,077 kr. samt till skollokaler, inventarier och undervisningsmateriel 15,279 kr. Medelkostnaden för hvarje skolbarn var alltså i det allra närmaste 17 kr. Skoldistriktens tillgångar, oberäknadt skolhusen, utgjorde vid årets slut 41,089 kr. och skulderna 7,803 kr. Donationer för skolväsendet fannos dessutom till ett sammanlagdt belopp af 18,287 kr.
Ofvanstäende redogörelse omfattar icke Klinte högre folkskola, som hade i lärare och 11 lärjungar och för hvilken årskortnaden uppgick till 1,842 kr.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

En skridskobana

har Idrottsföreningen nu, trots det alla myndigheter visat sig omedgörliga, tack vare den högsta myndigheten, som ej varit mjugg på kylan, blifvit i tillfalls att anordna i yttre hamnen. Arbetet med densammas iordningställande har pågått ett par dagar. Gränserna halva utstakats dela med ståltråd inåt och dela med granruskor utåt. I morgon lär banan komma att öppnas för allmänheten mot billig afgift.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17