GUTAR FÖRR

den i Karlskrona för ett par dagar sedan hädansovne gotlandssonen, ge ortstidningarna synnerligen sympatiska dödrunor.
Karlskrona-Tidningen skriver:
»Det är sorg vid Karlslaona högre allmänna läroverk. Dess av lärare och elever varmt avhålne rektor, d:r Per Adolf Lange finns icke mer.
Dödsbudet kommer smärtsamt överraskande. Man hade i det längsta trott, att han skulle gå, segrande ur kampen med sjukdomen och under de sista dagarna betecknades tillståndet som i någon mån förbättrat. Men hoppet att han skulle komma sig och träda tillbaka till sim plats i ledningen för läroverket gäckades.
Med rektor Lange har läroverket gjort en hart när oersättlig förlust. Visserligen hade han endast verkat här i några korta, år, men under denna tid hade han som få andra vunnit sina kamraters och lärjungars odelade förtroende och vänskap. Sorgen är stor och beklämmande icke endast i läroverket, utan i vida kratsar i vår stad. Var rektor Lange gick fram, mötte och vann han vänner genom sina vackra och sympatiska egenskaper. Han var en god och fin männika, en människa, i viken intet svek fanns.
Han var den duktige organisatörer, den ,skicklige pedagogen och den framstående vetenskapsmannen, men, framför allt var han den vidsynte och förstående ungdomsvännen, som varmt nitälskade för sina elever. Därför kommer också hans gärning här och hans vinnande personlighet att länge bevaras i ljust minne.»
En kamrat vid läroverket, lektor P. Backund, skriver »in memoriam»:
I dessa vårligt strålande dagar, klå ljuset åter häfdar sitt välde över mörkret, når oss budskapet om att en av ljusets ädlaste banérförare lämnat oss.
Per Adolf Lange, den ,framstående vetenskapsmannen, den utmärkte pedagogen, ungdomens vän och fader, den utomordentlige chefen har midt i blomman av sin ålder måst gå ifrån oss alla, som älskade honom. Den förlust, som vår stad och värt läroverk sålunda gjort, är oersättlig.
Hans livsväg är typisk för huru i vårt land läroverken hitintills dragit till sig även de främsta vetenskapliga begåvningar, sådana som i varje annat land skulle varaktigt fästs Vid universiteten.
En sådan rektor som P. A. Lange är sällsynt. Hans sakliga, fria och
vidhjärtade livssyn, hans öppna och förtroendefulla väsen, hans oändliga hänsynsfullhet och hans innerliga trofasthet vunno allas hjätan, som lärde känna honom. Han hade inga ovänner. Så satte också, hans goda och ädla ande sån prägel, på vårt läroverk, där kan fick verka knappa 5 år. Få torde lärdoverk vara, där under de sista åren föreåmmit så få tråkigheter i fråga om disciplinen som fallet Var under d:r Langes kloka och lugna ledning. En sådan det goda samarbetets anda, som han förstad att ingjuta hos alla omkring sig och göra fruktbärande för vårt läroverk, är för visso sällsynt i dessa splittringens och orons tider.
Han föll på sin, post.
Requiescat in place!

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 April 1920
N:r 77