på hvilken nu mera nästan alla Europas stater ordnat sin krigsmakt. På samma grund är ock förslaget till ny svensk härordning bygdt och har man sökt närma sig det system, som gifter de värnepligtige i allmänhet endast den nödvändigaste soldatbildningen. Svenska hären skulle enligt förslaget bestå
linie och lanatvärnstrupper samt landstorm, hvaraf de båda förre, omfattande alla vapenslag och utgörande den för fältkriget afsedda bären, vore fullständigt ordnade och försedda med fasta befälskadrer, under det att landtstormen, afsedd att i nödens stund och inom trängre kretsar biträda vid försvuret. icke på förhand tilldelades annat befäl än det, som inom densamma kunde bland do värupligtigs vara att illgå.
Vid fotfolkets indelning har man i förslaget till svensk härordning sökt så mycket som möjligt behålla den gamla historiska regementsindelningen och dermed äfven bevara den gamla regementsandan och de gamla ärorika minnena, hvarigennm äfven öfvergången från den gamla till den nya ordningen underlättas. Man har ock härigenom vunnit likdelar att i allmänhet kunna bibehålla regementenas nuvarande namn eller ock gifva dem sådana, de en gång egt och som redan tillhöra krigshistorien. Denna grundsats har ock tillämpats på öfriga vapenslag. Allt hvad svensk mandom uträttat, alla de bragder, häfderna förvara från en tid, då vårt fosterland på krigets blodiga stråt gick främst bland Europas folk, de tillhöra våra regementen. Denna stolta anor skola öfvergå på de nya regementena och tjena som föedömen fök kommande slägten, som följa de gamla frejdade fanorna.
Åtskilliga rubbningar i den gamla regementsindelningen hafva emellertid icke kunnat undvikas, emedan de nya måste grundas på folkmängden och inom några landskap hittills inga landtförsvaret tillhörande trupper varit förlagde. Så har af Blekinge med tillhjelp af Skånes nordöstra del, bildats ett område för Blekinge regemente. I Westernorrland har blifvit förlagdt ett regemente med provinsens namn och Gotland har fått sitt eget regemente — hvilket nog, om tillfälle kommer att gifvas, äfven skall veta att skaffa sig ärorika minnen — Deremot skulle Bohusläns regemente återgå till kavateri och Smålands grenadierer, en afsuten del af provinsens gamla rytteri, endast fortlefva i Smålands husarregemente, under det att i Mälare dalen, der trängsel uppstår, Lifregementets grenadierkår, utvidgad till regemente, får utbyta större delen af sitt gamla område emot Stockholms stad.
Fotfolket skulle efter denna indelning, med tillägg af ett från hela landet uppsatt Gardes regemente, bestå af 26 regementen, hvardera med 2 linie och 2 landtvärnsbataljoner, utom de 4 norrländska, hvilka endast erhålla 1 1/2 linie och 2 landtvärnshataljoner samt Gotlands regemente med 1 linje och 1 landtvärnsbataljon.
Efter sin folkmängd, skulle Gotland med samma utskrifningsgrund som i det öfriga landet, icke lemna mera än en linie och en landsvärns-bataljon, och dessa svagare än vid de öfriga regementena, enär på dn dessutom måst, uppsättas en artilleristyrka. Detta oaktadt har ingen tvekan hos komiterde uppstått om billigheten och ändamålsenligheten af att genomföra den allmänna härordningen äfven på Gotland, i stället för att derstädes skapa en undantagsordning, hvilken, hvad förändringar den än kunde undergå, så vidt den icke gjordes mera betungande, alltid blefve mindre tillfredstrillande än den nya härordningen, sedan denna sålänge varit tillämpad, att äfven landstormen bestode af män, hvilka i linien erhållit en verklig soldatbildning. Derigenorn att det på manskap svagare Gotländska regementet erhåller lika kadrer med öfriga regementen, kan det vid utomordentliga tillfällen lemna något befäl till landstormen.
Fotfolkets regementen skulle således efter den föreslagna indelningen räkna 49 linie och 51 landtvärnsbataljoner eller tillsamman 100 bataljoner.
Bataljonens indelning i 4 kompanier har blifvit bibehållen såsom varande en godkänd taktisk och ekonomisk anordning.
Under hvarje regemente borde äfven höra den inom dess utskrifningsmråde befintliga landstorm, hvilken dock under fredstid icke ålägges någon tjenstgöringsskyldight.
Med afseende fästadt på såväl strategiska som geografiska förhållanden är svenska hären indelad i sex arméfördelningar.
Gotland räknas till den närmaste fördelningen på fastlandet d. v. s. 2:a arméfördelningen, som skulle omfatta utom Gotland största delen af Småland samt Östergötland.
För att bereda Stockholm en behöflig garnisonstyrka har 4:de arméfördelningen, åt hvilken företrädesvis hufvudstadens och Mälaredalens försvar är är anförtrodt, fått sig tillagdt ett fotfolksregemente mera än de öfriga fördelningarne hvilket regemente blifvit kalladt Svea lifgarde. De bedrifter, som utförts af Lifgardet, äro så ärofulla att de böra, så länge landet hyser vördnad och kärlek till sin hugstora forntid tillförsäkra detta regemente ett rum bland svenska härens på stora minnen så rika regementen och ingsn trupp kan vara lämpligare till garnison i sveriges hufvudstad än ett Konungens garde. Då emellertid för detta regemente icke kunnat beredas ett särskildt utskrifningsområde utan att en allt för stor rubbning i de öfriga fotfolksregementenas indelning deraf skulle föranledas, hafva komiterade tillstyrkt att Lifgardet skulle sammansättas af manskap från landets alla utskrifningsområden.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 Maj 1874
N:r 38
