berättelse, angående Handel, Sjöfart och Näringar dr 1874.
Jemlikt föreskriften i 185 § af k. maj:ts nådige tjenstgörings-reglemente, för tullverkets embets- och tjenstemän, får tullkammaren härmedelst afgifva berättelse öfver handel, sjöfart och näringer, så vidt de beröra tullk:s verksamhets område under nysslidna år 1874.
1:o Näringarne:
Jordbruket, som länge innehaft och troligen alltid kommer att bibehålla rangen af ortens hufvudnäring, har icke är 1874 hemburit sina idkare lika stor lön för sina deråt egnade mödor och omsorger, som de tvänne nästföregående åren kommit desse till del. Härtill kan dock icke eftersatt omtanke och drift, eller slumrande håg för jordbruket, i allmänhet synas vara orsaken, utan måtte denna sökas i naturens egna verkningar, medelst ogynsam väderlek, såsom redan tidigt på hästen 1873 inträftade uthållande frostnätter och på senhösten öfverdrifven nederbörd, hinderlig för jordens beredning till vårsådd: derefter följande frostfri barvinter, samt vår och sommar utan nederbörd, men med skarpa frostnätter under höstsäden slagens blommnings och utvecklingstider samt allmän vattenbrist i källor och brunnar ända ifrån juni in uti november månad; af hvilket följderna blefvo, att brådden af den råg som kunde sås i vanlig tid, härjades af mask och snigel, så att på många fält, der den blifvit sådd och vuxit, måste upplöjas för omsåning på våren; att hvetet måste sås sent i sur och illa beredd jord; att vårsädet, som verkställdes tidigare än vanligt, led af nattfroster på våren och torka på sommaren, hvaraf brådmognad uppkom; samt att slutligen härjande nattfroster i Juni månad skadade ej mindre de nyligen utkomna och under utsprickning varande höstsädes axen, så att skörden blef ojemn, utan och afsvedde gräset på den efter tidig sättning, i växt komna potatisen, som till följd deraf kom i sen återväxt och ej gef tillfredställande afkastning. Af väderleksförhållandena ledo ock så väl betesmarker som odlade och oodlade foderfält, så att afkastningen i hö blef klen och har manat mången omtänksam ägare af kreatur att, emot vanligheten, införskrifva hö från utlandet. Skörden är ock, i officiella uppgifter, antagen halva varit af hvete god, af råg medelmåttig, af vårsäd under medelmåttan, af vårsäd och hö missväxt, samt af rotfrukter medelmåttig; och i det hela har Gotland kommit i klassen \”under medelmåttan\”; men ändå i afseende på jordens afkastning blifvit det 14:de, i stället för 1873 det l5:de i ordningen bland rikets tjugofyra län.
Enligt för tullk. tillgängliga uppgifter visar sig att spanmåls-utskeppningen från ön under året nedgått till:
från från
Visby: Landthamo: Summa:
hvete kub:f 35,759. 11,521. 47,250.
korn kub:f 60,945. 97,295. 158,240.
råg kub:f 4,370. 25,785. 30,155.
ärter kub:f 45. 45.
Summa 101,074. 134,646. 235,720 kubikf.
eller tunnor 773-17.
hvartill kommer för från Visby utskeppad malen säd, gryn
och mjöl 1500 centner, svarande emot tunnor 625.
fast mål tunnor 38,041,
från 45,242 tunnor som utskeppningen var 1873, samt 77,532 tunnor som skeppades år 1872; hvadan här framstår, att 1874 års spanmålsutförsel är underlägsen 1873 års med 11,393 tunnar, samt 1872 års med det betydliga partiet af 45,534 tunnor fast mål. Lägges uti härtill att då 1872 ingen spanmål infördes och att införseln år 1873 endast utgjorde 1851 tunnor, men att år 1874 hitkommit.
Till Visby kubikf.: Till Landthamn kubikf. Summa kubikf.:
korn 90. — 90.
råg 4,302. 13,017. 17,919.
hafre — 765. 765.
Summa 4,392. 13,782. 18,174.
eller fast mål 2,885 tunnor
hvartill kommer, för till Visby införda 7,579 centner mjöl och gryn, svarande mot 3,158 tunnor
eller tillhopa 6,043 tunnor.
och derjemte bevisas att spanmålsprisen år 1874, öfver hufvad varit betydligt underlägset 1873 års allmänna priser; så framstår förhållandet så mycket mera nedslående, ehuru hittils ej någon klagan försports öfver penning brist, eller stagnation i den allmänna rörelsen. Det kan ock förvisso antagas att, utom behållningarne i ortens allmänt spridda socken-magaciner, af 1874 års skörd för skeppning år 1875 på enskilda händer qvarligga 15,000 tunnor spanmål, fast mål, mest hvete, hvilket sädesslag gaf jemn afkastning, men med hvars försäljning och skeppning i följd af nedtryckt pris, tidigt på östen upphävdes.
Af den skeppade spanmålen halva 16,669 tunnor utgått från Visby och 21,372 tunnor från landthamnarne Vestergarn, Klinte, Burgsvik, Rohne och Ljugare, ibland hvilka ensamt från Rohnehamn 65,023 kubikf, till inrikes och 19,588 kubikf till utrikes ort, sammanlagdt 84,611 kubikf., eller endast 16,463 kubf. mindre än Visby, hvarifrån skeppats till utrikes orter 11,995 kubikf, och till inrikes orter 89,079 eller samnianlagdt 101,074 kubikfot; hvaremot skeppning ej skett från fem landt. hamnar, näml. Katthammarsvik, Slite, Kylley, Fårösund, och Kappelshamn; och har införseln varit störst till Visby, mjölet inberänadt, med 3,855 tunnor, samt blott till en landthamn, Klinte, med 2,188 tunnor, fast mål, at lanka sednare 12,395 kubikfot råg från utrikes samt 765 kubikfot hatre och 622 kubikfot råg från inrikes orter, antagligen för ångbränneriets på Klintebys behot. Näst Rahne har utskeppningen varit störst vid Kintehamn med 22,582 kubikfot spanmål af alla slag, utom hafre.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Februari 1875
N:r 14.
