Husbonden N i L, ifrig skytt företog sig en dag i denna månad en jagttur efter räf inom R socken endast åtföljd af sin väl inöfvade hund. Kommen på E—a egor, der man vetat berätta att ett räfbo skulle finnas, lössläpte han hunden och anstälde sjelf de ifrigaste undersökningar. Efter ihärdigt letande lyckades hundan upptäcka räfkulan, och snart fångades 6 lefvande räfungar som omsorgsfullt instufvades i jägarens väska, hilka nerefter upphängdes på en gren i ett af närbefintliga träd. Kopplande hunden stälde sig N säkert gömd på lagom håll derifrån. Ungherrskapet i väskan som sannolikt fann mindre utrymme och trefnad i sin nya cell uppstämde snart en mindre behaglig kör, säkerligen dock förstådd och välbekant för fru mammas öron. Efter jägarens beräkning instälde sig efter någon stund, smygande och försigtigt den ömma modern. Kommen i närheten höjdes fortfarande de älskades musik, men att finna de sina i höjden i stället för att hon visste dem väl bevarade i jorden, det måste till och med för en räf vara omöjligt att begripa. Snart sträckte dock jägarens väl rigtade skott det öfverlistade djuret till marken. Senare på dagen exponerades bytet på Ronehamn till obeskriflig förnöjelse för alla lamegare, men den käcke jägaren var ännu icke belåten, ty räffamiljens öfverhufvud ville han ock förpassa samma väg. För sådant ändamål anställde han följande dagar trogna undersökningar på ort och ställe, fortfarande en dast följd af sin trogne hund. Omsider möttes jägaren och herr räf, båda stadda på upptäcktsfärd fastän i olika syfte. Mötet var olyckligt för den sörjande Mickel ty ett nytt skott lade honom död för jägarens fötter. Stolt såg man samma dag den ihärdiga skytten komma vandrande på R—e med sitt nya byte. Han hade sålunda ensam nedlagt 8 räfvar hvilket vinner så mycket större erkännande, som man sett efter konstens regler anställda skallgångar, deri 100-tals personer deltagit, aflöpa utan att man lyckats fälla en enda af dessa för de späda lammen så farliga fiender.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 Maj 1874
N:r 35