Fru Christina Nilsson-Rouzeauds konsert

i Newyork, som gafs den 2 sistl. December, på föranstaltande af styrelsen för svenska Emigrant-Skyddföreningen, inbringade 841 dollars, 20 cents. Af detta belopp behöll biljettförsäljaren vid \”Academy of Music\”, der konserten gafs, 647 dollars, som hos honom inflöt för sålda biljetter, för att tillhandahålla dem åt hr Strakosch, fru Rouzeauds impressario, hvilken, skrifver Newyork-tidningen \”Nordstjernan\”, för ingen del ville låta sig nöja med mindre än 1,200 dollars och hotade att lagsöka föreningen om han ej erhölle denna summa såsom ersättning för det han rangerade konserten och tillät tre af sina artister att biträda. Så står affären nu, yttrar föreningens komité i sin i \”Nordstjernan\” för den 8 Januari införda redogörelse för konserten.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Februari 1874
N:r 10

Borgen vid Ringvide gård,

Fole socken, på Gotland 1)I olikhet med andra forntida borgar såväl på Gotland som i hela det öfriga Sverige, hvilka oftast äro förlagda omkring spetsen af ett berg 2), är denna borg 3) förlagd på en af naturen alldeles jemn plats. En följd häraf har blifvit, att man för vinnande af största möjliga säkerhet, måst omkring den egentliga borgen draga löpgrafvar och vallar, något som gör denna borg intressantare än de vanliga.
Trakten, i hvilken borgen är belägen, är en af de mest beglända på ön. Högsta punkten ligger dock några tusen fot derifrån. Från denna punkt har man en särdeles vidsträckt utsigt öfver den fruktbara dal, som går snedt öfver ön. Man ser i fjärran de blå konturerna af öns högsta berg, Torsburgen. Också lär man från hvardera höjden kunnat se vårdkasen, som tändes å den andra vid fienders annalkande.
Det förefaller underligt, att borgen icke blifvit lagd på denna höga plats, som dominerar största delen af omgifningen, utan i stället på den långsträckta sluttningen, ett stycke derifrån. Orsaken dertill torde vara den att på det förra stället någon tvärbrant eller brant sluttande bergspets icke finnes, på hvilken borgen skulle halva kunnat förlagts, samt att det som skulle ersätta denna brist nämligen löpgrafvar med mellanliggande vallar ej varit möjligt att medelst gräfning åstadkomma på detta ställe, alldenstund kalkhällen här skjuter upp i dagen.
Borgens läge afsides i skogen har äfven gjort, att den hittills undgått forskares uppmärksamhet. Hög tid var det också, att undertecknad blef uppmärksammad på dess tillvaro, ty innan kort skulle den antagligen varit jemnad med marken. En del af utanverken har redan gått förlorad genom odling. Samma öde lär äfven, såsom det påstods af den person, som gaf mig anvisning på denna storartade fornlernning, riksdagsman Larsson i Lilla Fole, vänta den öfriga delen snart nog, i det att egaren, hvilken, såsom det upplysningsvis anfördes, \”ej är rädd för sten\”, har för afsigt att inom en ej så långt aflägsen framvid skaffa bort denna ofantliga stenmassa och förvandla stället till en bördig åker.
Den inom borgen liggande planen har utseende af en oregelbunden femhörning, Väldiga vallar af kullerstenar 20-30 fot breda, 3-5 fot höga omsluta närmast denna plan, hvars areal är omkr. 36,700 qvadratfot.
På tre ställen är vallen af bruten, i sydrest, der ett litet röse at kullerstenar upptager en del at mellanrummet, i sydöst, der en annan cirkel. formig obetydlig upphöjning i marken, i midten nedsänkt, märkes, samt i nordöst.
Egendomligt förefaller det, att en liten smal och låg vall, afvenledes af kullersten, blifvit dragen hån nordöstra hörnet in öfver midten af norra vallen, egendomligt likaledes att en bred och hög vall af samma material blifvit lagd från sydöstra hörnet rakt ut åt vester hvilken vall helt tvärt slutar utan vidare spår till fortsättning.
Utomkring dessa de egentliga borgvallarne löpa på östra sidan tre smala löpgrafvar med mellanliggande äfvenledes smala jordnallar. Det tyckes, som man från denna sida väntat de svåraste anfallen, eftersom graf varnas och vallarnes antal här är störst. De fortlöpa regelbundet mellan hörnen i sydöst och nordöst. I sydöstra hörnet upphöra både vallarne och graf varna tvärt, för att efter ett litet mellanrum ett stycke fortsättas. På detta mellanrum är marken alldeles jemn. En skogsväg går fram deröfver.
I nordöstra hörnetåter sammandragas de tre löpgraf varna till två, samt de två jordvallarna till en, hvilka alla småningom utvidga sig till en ansenlig bredd, böjd och djup, ett stycke fortgå de regelbundet hvarefter de närmare nordvestra hörnet oregelbundet utvidga sig och derpå sammanlöpa samt småningom försvinna.
På den vestra sidan synas ej de minsta spår efter vallar eller grafvar. På södra sidan är en del qvar, en del har gått förlorad genom odling.
Sammanlagda längden af de fyra stora hufvudvallarne, som närmast omsluta platsen inuti, är omkr. 800 fot, omkretsen deromkring ungefär 1000 fot.
Fr. Nordin.

1) Denna berättelse jemte en noggrant utförd planritning har af hr studeranden Fr. Nordin blitvit till Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien öfverlemnad, och det är med förf:s tillåtelse vi ur akademiens månadsskrift här återgifva densamma.
2) H. Hildebrand. De förhistoriska folken i Europa s. 130.
3) Hagen, uti hvilken borgen är belägen, bar efter densamma blifvit kallad \”Burgaren\”.

Bihang till
Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 Januari 1875
N:r 2

Postångaren Polhem

afgår hvad af tillkännagifvande i dagens nummer synes, hädanefter till \”Vesterviks skärgård\”, dock endast tillsvidare.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 April 1875
N:r 29.

Öfversvämning.

Egendomen lilla Hästnäs, belägen 1/2 mil från staden, har i följd af snösmältningen blifvit så kringfluten af vatten, att källarne blifvit fylda, samt tjenstefolket med stor möda kunnat komma till uthusen, för att fodra kreaturen. Flera dylika fall omtalas från skilda delar af ön.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 April 1875
N:r 29.

Dödsfall. Johan Fredrik Wessman

Att Herren efter sitt allvisa råd behagat hädankalla f. d. sjömannen Johan Fredrik Wessman, som stilla afled i Toffta den 2:dra April 1875 kl. 7 1/4 e. m. i en ålder af 73 år, 6 mån. och 6 dagar, djupt sörjd af Maka, Barn, Barnbarn samt slägtingar och vänner, varder på detta sätt tillkännagifvet.
Dav. Ps. 39 v. 5.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 April 1875
N:r 29.

Jernvägsfrågan.

Vi nämnde i föregående nummer, att kungl. maj:ts betallningshafvande anmodat ordföranderne för stadsfullmäktige i Visby och kommunalstämmorna att höra fullmäktige och stämmorna rörande detta ärende samt derefter inom juni månads utgång detta år inkomma med protokoll öfver det beslut, som i anledning deraf fatsts. Denna uppmaning åtföljes af en skrifvelse från Interimstyrelsen för anläggande af jernvägar på Gotland, hvilken skrifvelse vi anse vara af den vigt, och dess innehåll så beaktansvärdt att vi ej tveka att här intaga den. Den har följande lydelse:
\”Sedan Interimstyrelsen för anläggande af jernvägar på Gotland anmodat Löjtnanten vid Väg- och Vattenbyggnads Corpsen Herr J. E. Hagdahl att efter verkstälda undersökningar uppgöra kostnadsförslag å jernvägar uti förut antydda sträckningar; samt löjtnanten Hagdahl efter fullgjordt åtagande numera till styrelsen aflemnat berörda förslag, upptagande:
dels en jernväg med utgångspunkt från Visby öfver Dede mot Burgsvik med stationerna Visby, Dede, Roma, Väte, Hejde, Etelhem, Stånga, Hemse, Hafdhem, Fide och Burgsvik:
dels bibana från Hemse till Ronehanm, med station å sistberörde ställe;
dels bibana från Simunde till Klintehamn med stationer vid Klintehamn och Klintebys;
dels jernväg från Dede mot Fårösund med stationerna Röstäde, Krampebro, Grausne, Furubjers, Austris, Lärbro, Rute och Fårösund,
dels ock bibana från Austris till Slite med stationer vid Othemars och Slite;
hvilka, företagna jernrägssträckningar tillsammans utgöra en längd af 16 mil 2,200 fot och skulle betinga en kostnad i ett för allt, rörligt materiel inberäknadt, af 2,925,000 kronor;
så får Interims Styrelsen, som nu i första hand har att utröna, i hvad mån bidrag medelst aktieteckning till dessa jenbanors anläggande kunna påräknas från Länets kommuner och enskilda personer innan bidrag kan påräknas af staden och af länets Landsting, härmed anmoda Kommunal-Ordförandena att till teckning hvar inom sin kommun af såsom kommunen som enskilda framlägga de teekningslistor, som komma att ordföranderne tillhandahållas samt, efter det teckningen blifvit verkstäld, insända till konungens befallningshafvande i länet såväl utdrag at kommunalstämmans i frågan förda protokoll jemte teckningslistorna innan utgången af nästa Juni månad.
Styrelsen har ansett hvarje aktie böra ställas på 100 kronor, hvaraf en fjerdedel hvarje gång med en mellantid mellan hvarje uppbörd af minst 1 månad borde uppbäras, derest anslag af staten jemte aktieteckning af landsting, kommuner och enskilde kunde åstadkommas till belopp af sammanlagdt minst halfva anläggningskapitalet eller 1,412,500 kronor. Hvad i öfrigt erfordras för jernvägsbyggnaden skulle obligationer upplånas mot pant af jernbanan och materiel. Skulle anslag och teckning för nämnda belopp icke kunna åstadkommas, kommer ä sammanträde, som genom Interims-Styrelsen varder kungjordt i ortens alla tidningar och länets allmänna kungörelser, att af tecknade aktieegare, afgöras om vidare åtgärd med jernvägsanläggningen under sådana förhållanden hör i större eller mindre mån vidtagas.
Länets Landsting kommer, sedan teckningen fullbordats och erforderliga anslag beviljats, att slutligen närmare
bestämma sträckningen af jernbanan samt läget för stationerna, dock endast i så måtto att planen för jernvägsbyggnaden icke ma i hufvudsakliga delar rubbas och att derigenom jernvägsanläggningen icke fördyras.
Som erfarenheten städse visat, att ett lands välstånd och framåtskridande nästan uteslutande beror af lätta kommunikationer, torde icke behöfva närmare redogöras för fördelarne af en jernväg å Gotland; och förväntar Interimstyrelsen att Gotlands komnunor och enskilda innebyggare, som hafva fördel af dessa kommunikationsanstalter, skola uppbinda all sin förmåga till vinnande af ett ändamål, som antagligen skall mångdubbelt ersätta deras uppoffringar.
Hvad beträffar kommunernas deltagande i föreslagna aktieteckningen, så för att denna teckning icke skall blifva allt för kännbar för kommunens nuvarande medlemmar, föreslås att medel dertill anskaffas medelst amorteringslån, hvilka styrelsen vill, om sådant erfordras, söka anskaffa mot kommunens förbindelse på 20 till 40 år och mot en räntefot af 5 eller 5 1/2 procent samt kapitalatbetalning i mån af lånetiden.
Framdeles och sedan sig visat i hvad mån aktieteckningen framskridit, vill Styrelsen sammankalla aktieegarne dels för att öfverlägga om ärenden, som kunna stå i sammahang med jernvägsföretaget dels ock för att om teckningen visar anledning till antagande att jernväg kan åstadkommas, utse ledamöter uti den styrelse, som då kan få hemyndigande af aktieegarne att ärendet vidare handlägga, Visby den 9 Januari 1875.
RUD. HORN.
Rudolf Cramér. L. N. Enequist. A. J. Lyth. Suno Engström. L. Arveson.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 April 1875
N:r 29.

Fastighetsköp.

Kaptenen vid Gotlands Nat, beväring, baron Kruse, har i dessa dagar af skolläraren Nordin i Westkinde tillhandlat sig fastigheten Nr 37 Tronhusgatan för, som det uppgifves, 6,500 kronor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 April 1875
N:r 29.

Det danska skiljemyntet.

Då äfven här på Gotland stora massor af danskt mynt isynnerhet af silfver finnas ute i allmänna rörelsen, anse vi oss höra fästa allmänhetens uppmärksamhet derpå, att enligt en kunglig förordning af den 24 mars detta år, följande myntsorter skola vara invexlade till statskassan före den 1 nästkommande november, efter hvilken dag de upphöra att
vara lagligt betalningsmedel. De aflysta mynten äro:

af silfver:
å riksbanksdaler eller tvåmarksstycken,
en mark eller 16-skillingsstycken,
åttaskillingsstycken,
fyraskillingsstycken och
treskillingsstycken;

af koppar:
tvåskillingsstycken,
enskillingsstycken,
halfskillingsstycken och
femtedelsskillingsstycken;

af brons:
onskillings6tycken och halfskilling,sstycken.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 April 1875
N:r 29.