Södra häradsrätten

(Af Allehandas referent.)
Vårtingets sista sammanträde började i måndags sina förhandlingar och afslöts först i förgår. Ötver 50 mål handlades, hvarjämte 11 utslag afkunnades.

Jordtvist. I målet mellan k. m:t och kronan samt Hejde socknemän atsades det utslag att, enär vid den år 1745 faststälda skattläggning öfver Hejde socken de iträgavarande egorna under nr 295—298 finnas förda på prestgården och intet har antorts, som styrkte, avt egorna tillhörde socknen, — omnämda egor voro prestgårdens tillhörighet, hvadan socknen ålades att genast desamma till prestgårdens innehafvare afträda.

Jernvägsstyrelsen var instämd af Jakob Mattsson, Kvdings i Hemse, som tordrade skadeersättning af styrelsen, enär tillträde till en del af hans jordegendom blifvit hindrad genom jernvägen, hvars styrelse ej heller velat anbriuga någon 8. k. ötvergäng ötver jernvägslinien. I målet, som förut törevaric till behandling, har ett vittne styrkt, avt den landtmätare, som uppmätt och afskilt den åt jernvägen ötverlemuade jorden, lofvat Matusson en ötvergång. Genowm rättens utslag törpliktades nu jernvägsstyrelsen att till M:s egor anbringa lämplig öfvergång öfver jernvägen. Mattsons yrkande om skadeersättning för den tid, han saknat öfvergång, afslogs.

Fordringsanspråk hade skolläraren P. G. Pettersson i Eskelhem framstält mot hemmansegaren Olof Bolin der sammastides. Käromålet ogillades, men kunde svarandens anspråk på rättegångskostnader ej bifallas.

I ersättningsmålet mellan hemmansegaren Karl Löfqvist, Piparfve i Lefvide, kärande, samt arbetskarlarne Niklas Klint och Petter Lindvall i Lefvide, svarande, afkunnades utslag, hvarigenom käromålet ogillades, men i enlighet med. sig inför domstolen gjorda åtagande förpliktades Lingvall att för de trätoppar, som han tillegat sig, ersätta Löfqvist med 2 kronor samt att utgifva rättegångskostnader med 10 kronor.

I skuldsfordringsmålet mellan drängen Vilhelm Nyman i Lefvide kärande — samme man, som å länsfängelset aftjenat böter till ett belopp af 1,005 kronor för uteblifvande upprepade gånger från rådhusrätten — och hemmansegaren N. P. Lingström, svarande, föll dom, hvarigenom käromålet ogillades.

Ansvar å och ersättning af bonden Olof Vikström, Lilla Rone i Lye, yrkades af hemmansegaren Anton Berglund, Bjerges i Lye, emedan Vikström skulle hafva hatt två sina hästar betande under 14 dagar i en Berglunds hage, hvarjämte äfven V. skulle hafva öfverfallit B, med otidigheter. Vikström sade sig hafva erhållit löfte att insläppa sina hästar i hagen samt fordrade ersättning af B., emedan denne under ett dygn tagit hans hästar i förvar och ej fodrat dem under denna tid.
Utslag faller 15 Juli.

Olaga bränvinsförsäljning. För nämda förseelse hade vederbörande åklagare instämt handlanden Oskar Bokström i Hemse. Det upplystes, att br O. Bokström eger rättighet till mindre partihandel af bränvin (minst 15 kannor), hvilken rättighet han dock skulle hafva kringgått genom att hafva försålt femton kannor, fördelade på flere händer, hvilket skulle hafva skett under senare hälften af 1879 och under innevarande år. Hr B. bestred stämningen i alla afseenden. Aklagaren begärde uppskof för att inkalla vittnen, hvilka han ej ansett sig behöfva nu använda, enär hr Bokström nyligen besökt honom och velat erbjuda honom böterna med vilkor, att saken nedtystades. Uppskof meddelades till Hösttingets första sammanträde, då svarande vid 15 kronors vite ålades att infinna sig.
— Äfven mot handl. Johan Bokström, som ej eger någon rättighet till bränvinsförsäljning, yrkade åklagaren ansvar för en dylik förseelse. Svarandens broder, hr Oskar B. hade fullmakt att svara i detta mål. Han förnekade anklagelsen, men tillade att, om den kunde bevisas, hade försäljningen skett på hans rättighet till mindre partihandel. Målet uppsköts, liksom det föregående, och med samma ansvarspåföljd för svaranden att tillstädeskomma.
— Värdshusidkaren Louis Mirer vid Högby i Hemse var också instämd för enabanda förseelse. Han fäldes för uteblifvande till 2 kronors böter och förpliktigades vid 25 kronors vite att vara närvarande vid målets behandling å septembersammanträdet.
— Å arbetataren Olof Ahlgren i Alfva yrkades ansvar för bränvinskandel. Han sade sig väl hafva bortskänkt några supar men aldrig mottagit penningar i utbyte. För bevisnings förebringande uppsköts målet till nästa sammanträde, då Ahlgren vid 15 kronors vite skulle infinna sig.
— Fjerdingsmannen Lars Sandström i Fröjel skulle likaledes hafva gjort sig skyldig till dylik försäljning, hvarför allmänna åklagaren instämt honom. $S. sade sig vara oskyldig; hade endast skänkt bort då och då några supar. Tvänne vittnen berättade, att de hos S. fått ett par supar samt bränvin i kaffe, för hvilket de hade erbjudit honom några vedstockar, hvartill S. svarat, att han ej ville taga betaldt just för bränvinet. Sandström hade under målets behandling mycket svårt att underlåta att med städse flödande vältalighet orda om sin oskuld, hvarför han under vittnesberättelsernas afgifvande utleddes. Då han sedan åter inropades, ville han ej framträda inför domstolen, hvarför tingsbetjenten fick be fallning att införa honom. För bevisnings anskaffande uppsköts målet till nästa sammanträde, då Sandström vid 15 kronors vite skulle infinna sig.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Juni 1880
N:r 47

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *