förkunnade i söndags afton klockan strax före 8, att eld utbrutit i handl, Nilssons f. d. salubod vid hästgatan, hvilken lägenhet för närvarande begagnas af provisor Berghammar till fabrikslokal för tillverkning af mineralvatten m. m. Redan några minuter efter klämtningens början hade elden gripit omkring sig med den fart, att lågorna slogo ut såväl genom den åt hästgatan belägna boddörren som genom fönstret åt gränden. Med berömvärd raskhet tillskyndade släckningsmanskap och sprutor, bland hvilka, om någon skall nämnas såsom den förstkommande, den s. k. Segerdahlska och sprutan nr 2 torde få anses förtjenta af den utmärkelsen. Skilnaden i tiden mellan sprutornas framkomst var för öfrigt ganska obetydlig. Vattentillgången motsvarade till en början icke behofvet och förmådde en stund icke mata alla sprutorna, af hvilka en hade sin plats på hästgatan vid husets gafvel, två inpå gården ochenigränden, men sedan inom kort den bristen afhjelptsochsprutorna med förenade krafter kunde angripa den härjande elden, som på ett par ställen redan slog ut genom taket, gick släckningen raskt och all vidare fara för de omkringliggande trähusen kunde redan kl. 3/4 till 9 anses öfverstånden. Elden be: gränsades således till det hus, inom hvilket den utbrutit, och med den framgång att äfven den mycket brända takresningen qvarstår.
Manskap och sprutor hemförlofvades inom kort med undantag af sprutan nr 1, som jämte manskap qvarstannade till kl. 4 på morgonen för att vara till bands, om elden möjligen skulle åter uppflamma.
Förtjensten att hafva varit de förste med vatten tillkommer bagare Lindboms dräng samt drängarne Aug. Pettersson och Alfr. Peltersson hos bryggare Vedin, hvilka uppgitvas hafva varit de först anlände bland vattenkörarne.
Till försenande af vattenanskaffandet torde bland annat hafva verkat dels den omständigheten, att de för forslingen i allmänhet begagnade tunnorna genom sina små öppningar allt för långsamt gifva vattnet från sig, dels bristen på större kar eller behållare att tömma uti, hvarigenom de körande onödigt länge uppehållas.
— Rättslig undersökning igår syntes gifva vid handen, att elden uppkommit i butiken och icke i det innanför belägna boningsrummet, der en brasa brann i kakelugnen, samt förorsakats genom en hos hr Bergbammar anstäld yngling, Olof Osins ovarsamma handhafvande af tändstickor, hvarmed han sökte lysa sig, då han af hr B. omkr. kl. half 8 sändes ut i boden för att hämta en klädesborste, som icke fans på sin vanliga plats å en hylla. O. säger sig då hafva tändt en tändsticka, som han emellertid uppgifver sig hafva åter medfört in i boningsrummet och der lagt framför kakelugnen. Att dock någon oförsigtighet vid besöket i butiken blifvit begången framgår deraf, att den egentliga härden för eldea befanns just i det hörn, der O. letade efter och fann den sökta borsten. Att elden med sådan häftighet kunde gripa omkring sig, förklaras deraf, att i samma hörn af boden, det nordöstra, fanns förvaradt ett parti papppersspånor, som användas vid inpackning, samt ett kärl, innehållande omkring 2 kanror fotogén. Hr Berghammar hade vid half 8 tiden begifvit sig på teatern, på samma gång som Osin i något ärende sändes till skeppsbron med uppdrag att återvända hem för tillsyn af eldbrasan i kakelugnen. När O. var på vägen åter, möttes han i närheten af brandstället af underrättelsen om eldens utbrott.
Den brandskadade fastigheten, ett envånings reveteradt trähus, var försäkrad i städernas allm. brandstodsbolag för 1,400 kronor, Skadan har idag af värderingsmän uppskattats till 1,000 kronor.
Lösören och inventarier voro försäkrade i bolaget Svea för 4,000 kronor.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 November 1880
N:r 88