I döende tillstånd

anträffades i fredags qväll arbetaren Olof Gustaf Petterson, liggande midt i en spilta i handlanden Dablströms stall. Petterson, som var anstäld hes handl, Dahlström, påträffades i detta tillstånd af arbetaren Johan Jonsson, som ditkallade hans husbonde samt snickaren Dahlström och dennes hustru äfvensom arbetaren Stuxgren. Bud på läkare afsändes genast. Af den döende, som förlorat talförmågan, kunde ingen upplysning erhållas, Då stadsläkaren oförtöfvadt ditkom, hade Petterson redan aflidit. Ingen af de vid tillfället närvarande, som derpå inburo liket i ett rum, märkte någon yttre skada på den döda kroppen. Först på lördagsmorgon märktes, att blod hade flutit från ett sår i bakre delen af hufvudet, hvarvid stadsläkaren tillkallades och undersökte den döda kroppen, som på f. m. fraktades till Pettersons egen bostad.
Vid ransakningen i måndags inför rådhusrätten framhöll rättens ordförande det egendomliga förhållandet, att ej underrättelse om saken af den aflidnes husbonde meddelats stadsfiskalen antingen genast på fredagen eller åtminstone, då man upptäckte såret å den dödes hufvud. Först på lördags qvällen, då stadsläkaren af en annan orsak besökte vaktkontoret, erhöll stadsfiskalen kännedom om hvad som händt.
En noggrann undersökning vidtogs genast af fiskalen, hvarefter arbetaren Johan Jonsson, som under ett par veckor mot dagspenning tjenat hos handl. Dahlström oeh varit tillsammans med Petterson under hela dagen, af polisen togs i förvar.
Ransakning angående det hemlighetsfulla dödsfallet hölls i måndags intör rådhusrätten, hvarvid handlanden Dahlström, snickaren Dahlström och dennes hustru, arbet. Anders Stuxgren, hustru Alstedt, Oskar Petterson från Österby samt arbetaren Johan Jonsson vidhöllo sina vid polisundersökningen, af åklagaren skriftligt uppsatta, afgifna berättelser. Arbetaren Jonsson berättade, att han och Petterson till kl. 4 på e. m. kört is tillsammans, hvarefter de druckit något öl å ett af stadens bryggerier; P. hade sedan lemnat honom 25 öre för att gå till bolaget att köpa bränvin (på fråga af rättens ordförande, huru han fått köpa så ringa qvantitet bränvin, svarade han, att han jämte andra »skramlat tillsammans och salat», som de tillsammans druckit, Vid 6-tiden ditkom Oskar Petterson från Österby, som äfven sände Jonsson efter bränvin, hvarefter Öskar Petterson sedan rest från staden. Om en stund darefter lemnade Jonsson sin kamrat ensam i stallet för att hämta en tomsäck hos arbetataren Stuxgren; då han återkom fann han ej Petterson i stallet; tänkte då att han gått ut med någon kamrat eller till sitt hem, hvarför han sjelf gick upp på skullen för att släppa ned foder åt hästarne; då han åter nedgick derifrån och nedkom från den i en spilta utmynnande uppgången till skullen, kom han att med foten stöta emot ett föremål; vid undersökning fann han derpå, att det var hans kamrat, som han tyckte vara halfdöd; han sprang då genast till snickaren Dahlström och arbetaren Stuxgren och bad dem komma till stallet, emedan han trodde, att Petterson vore dod; han hade sedan sprungit efter läkare; bedyrade att han talat sånning i hvarje ord och förklarade, att det vore hårdt att blifva misstänkt.
De ofvannämde vittnena vitsordade Jonssons uppgifter i de delar, som berörde dem, med undantag deraf, att snickaren Dahlström och hans hustra omtalade, att Jonsson strax innan han kallade dem till stallet varit inne hos dem och bedt att få tända stallslyktan; detta sade sig Jonsson ej kunna påminna sig. Tillika nämde ett par af vittnena, att Jonsson och Petterson ej varit fullt nyktra på e. m. samt att Petterson några dagar förut förklarat sig belåten med att Jonsson skulle sluta med sitt arbete hos Dahlström, enär Jonsson såsom gammal ej hade i behåll tillräckliga krafter.
För öfrigt berättade vittnena, att Jonsson och Pettersson alltid varit stillsamma och beskedliga karlar, hvilka aldrig visat hvarandra någon ovänskap. Den aflidne, som var 35 år gammal, efterlemnar hustru och två barn.
Rätten förordnade, att läkarebesigtning å liket skulle ege rum, hvadan målet uppsköts. Jonsson försattes på fri fot.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 Januari 1881
N:r 7

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *