Från Sveriges statistiska centralbyrå föreligger nu ett bi drag till bedömande af utvandringens inverkan på folkmängden och folkökningen i de tre skandinaviska länderna. Detta utdrag står att läsa i ett supplementhäfte till Statistisk Tidskrift, och till grundval för undersökningen har lagts det statistiska materialet för åren 1815 till och med 1880. De förnämsta bland de många intressantagresultaten äro, att det är först under de sista tjugu åren, som utvandringen från Skandinavien haft någon större betydelse, men att den deremot under dessa år och allra mest under den sista delen af denna period antagit så väldiga proportioner, att de tre länderna i det hänseendet lemnat det öfriga Europa långt bakom sig; att det oaktadt som följd af den stora naturliga tillväxten i Skandinavien folkmängden der växt hastigare än i det öfriga Europa under denna period ända till och med 1879; att särskilgt Sverige på senare tider utmärkt sig genom en betydligt stegrad progression i utvandrings: siffrorna; att de åldersklasser, ur hvilka utvandringen från Sverige företrädesvis rekryterades, vid 1870-talets slut voro ovanligt manstarka, samt slutligen att utsigterna för fvlkökningen i de skandinaviska länderna under 1880 talet äro ganska mörka. Det vill således synas, att, om än den af ett par danske nationalekonomen framstälda satsen, att utflyttningen möjliggören ersättning för den derigenom åstadkomna folkmängdsminskningen medels en större naturlig tillväxt, skulle inom vissa gränser vara riktig, dessa gränser dock för närvarande äro af de skandinaviska länderna öfverskridna.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 December 1882
N:r 98