En vacker och värdig

afslutving af läsåret egde i måndags i Örebro rum med stadens folkskolebarn. Sedan barnen, efter slutad examen, under sina lärares och lärarinnors ledning tågat upp från de olika skollokalerna till kyrkan och der i god ordning tagit plats på förut anvisade ställen, vidtog, i närvaro af ett stort antal äldre -församlingsmedlemmar, den allmändna afslutningen, inledd med psalmen: »Jag lyfter mina händer upp till Guds berg och hus». Derefter beträdde skolrådets ordförande, kontraktsprosten Keijser, predikstolen och höll, utgående från en lämpligt: vald jämförelse mellan frälsarens barndomslif, sådant detta, alla till föresyn och efterföljd, uppenbarade sig i templet (hans tids skola) och i hemmet, ett kraftigt och: varmhjertadt tal till såväl barnea: som deras föräldrar och vårdare om deras ömsesidiga och inbördes plikter och uppgifter såsom medlemmar af familjen, af samhället, af kristenhetens stora rike.
Vi hafva här i Visby vid något tillfälle påpekat kyrkan som en vida lämpligare-afslutningsplats för skolorna, än de qvafva: och vid sådana tillfällen i afseende på utrymmet alltid otillräckliga skolsälarne; Och vi se verkligen icke något annat skäl mot att följa det här ofvan gifna- föredömet, än det, som möjligen kan ligga uti begäret att envistfasthålla vid det af ålder häfdvunna.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Juni 1883
N:r 50.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *