Visby rådhusrätt.
Fordringsmål.
Judiske handelsbiträdet Markus Zacharias hade instämt poliskonstapel Boströms hustru med yrkande, att svaranden måtte åläggas till honom betala tre kronor för ett halft dussin näsdukar, som svar. 18 sistl. Maj skulle hafva köpt på kredit af Zacharias, Svarandens ombud, v. häradshöfding Karl Herlitz genmälde härå, att svaranden ingenting var skyldig och att, såsom af flere omständigheter var uppenbart, stämningen tillkommit endast för att jäfva svaranden såsom vittne i det förfalskningsmål, i hvilket käranden var invecklad. Käranden anhöll om tre veckors uppskof för att med vittnen styrka käromålet. På svarandeombudets förfrågan, om käranden nu vore beredd uppgifva hvilka vittnen han skulle inkalla, svarade käranden, att han nu ej kunde uppgifva dessa. Då emellertid svarandens man, som var rätt målsman för sin hustru i ett dylikt mål, ej ville inlåta sig i svaromål, enär han ej blifvit stämd, yrkade ombudet att målet ej skulle upptagas till pröfning. Rådhushusrätten förklarade sig också efter enskild öfverläggning vara lagligen förhindrad att taga befattning med målet.
Förfalskningsmålet mot makarne Zacharias och deras son företogs derefter till handläggning. Svarandena inlemnade en skrift, hvari såsom vanligt anmärkning gjordes mot protokollet, hvarjämte de yrkade att blifva frikände, enär de ej vare sig förfalskat handlingen eller begagnat sig af densamma; någon vigt ansågo de ej kunde fästas vid rektor Hernlunds och adjunkten Berglunds berättelser om förhöret med \”deras son, enär detta förhör hållits mellan fyra ögon.
Angifvarens och åklagarens anhållan att få Porekanptaplarng Pettersson och Boström samt den sistnämdes hustru hörda såsom vittnen bestreds af svarandena, emedan de två förstnämde voro »så starkt inblandade i målet» och hustru B. instämd i ett annat mål.
Efter enskild öfverläggning förklarade rätten de åberopade vittnena hindrade att höras i målet, emedan de två förstnämde måste anses hafva del i saken, samt hustru B., emedan hon var gift med nämde Boström.
Målet öfverlemnades af samtliga parter, förbehållande sig angifvaren att få i högre rätt fullfölja sitt yrkande om vittnenas hörande.
Dom afkunnas 8 instundande Mars.
För olofligt tillgrepp af ena portmonnä, innehållande 1 kr. 50 öre, ur ogifta Johanna Nordströms kappficka har, såsom förut nämts, ynglingen Jakob Otto Fredrik Johansson, Vestrings i Tingstäde, åtalats af allmänna åklagaren. En minderårig gosse har uppgifvit, att han sett svaranden å stora torget föröfva tillgreppet. hvilket dock af den tilltalade förnekats. Han hade, har han sagt, hittat portmonnän, som han ämnade återställa till en person, som han trodde vara egare af den, men förföljd af polisen sprungit utanför staden med det hittade. Nu erkände han, att han först i närheten af Österport sett polisen vara honom i spåren, hvarefter han kastat bort portmonnän och stoppat pengarne på sig. I en skrift yrkade han sitt frikännande och ansvar & poliskonstapel Pettersson, som skulle hafva misshandlat honom, samt ej mindre än 60 kronor i ersättning för sin inställelse och den skymf han lidit. Hans moder bad honom återtaga dessa sistnämda yrkande men ynglingen vidhöll dem.
Dom afkunnas annan dag.
Olaga utskänkning. Enkan Anva Maria Blom ådömdes edgång samt ålades att hos sin själasörjare undervisas om edens vigt och värde.
För försummad renhållning dömdes enkan Anna Hultman till tjugu kronors böter.
För våldet mot husbonden Vilhelm August Lindberg, Haltarfve i Lokrume, hvarom förut nämts, fäldes jordbrukaren Enuok Stenström till trettio kronors böter.
Till fängelse i två månader och tolf dagar dömdes f. artilleristen Johannes Henriksson för det våld han utöfvat mot husbonden Johan Ledin, Stenstu i Stenkyrka, samt för sitt vildsinta uppträdande å polisvaktkontoret och å södra torget. Hans broder artilleristen Axel Henriksson, som var med om uppträdet å södra org?t, fäldes till tio kronors böter.
??afmålet mellan snickare K. Dahlgren, kärande, och handl. J. B. Möller, svarande, förevar åter i förgår inför rådhusrätten. Käranden yrkade ersättning på grund af åtskilliga felaktigheter i kontraboken mellan aflidne enkefru Lundgren och svaranden till fru L:s nackdel. Käranden är nämligen fru Lundgrens ende arfvinge. Rätten hade till vidräkningsmän i detta mål utsett v. häradshöfding Karl Herlitz och bankkamrer Edv. Ericsson.
Deras vidräkningsinstrument företeddes nu inför rätten och innehöll bland annat ett förlikningsförslag, enligt hvilket Möller borde till Dahlgren utbetala 728 kronor 16 öre jämte ersättning för rättegångskostnader.
Målet blef ånyo uppskjutet samt ålades på kärandens begäran svaranden personlig inställelse.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Februari 1884
N:r 13.