Ruinerna Sankt Klemens och Sankt Drottens

restaurering föreslås af arkitekten Langlet sålunda:
Murarne befinna sig här tämligen genomgående i lodrät ställning, i allmänhet fria från svårare remmor och torde endast på få ställen förlorat någon väsendtlig del af sina eg kd höjdmått.
eremot äro alla hvalfven, så när som korets östra, samt delar af tornrummet försvunna. Triumfbågen qvarstår.
De värsta skador i murverket förekomma på följande ställen:
Vid sydvestra hörnet af midtreqvadratiska rummet, hvarest ett:ras — eller snarare förmodligen en utrifniug — finnes, som upptager omkring 2/5 af hela murhöjden, men är af jämförelsevis ringa bredd.
I yttre n. v. hörnet, nedtill, ett dylikt ras.
Å s. ö. utbygnadens portal, hvilken bland annat saknar sidostycke, samt å ett derofvan befintligt fönsters undermur, som är förvittrad.
I sockeln och sockel-listen under tornets södra sida: en långsträckt utbrytning, som utan :tvifvel skulle haft menligare påföljd ifall icke den här ursprungligen tunnare muren genom den förstärkning inåt, som tornets uppförande föranledt, betydligt ökat dess stabilitet.
Bland dessa punkter torde företrädesvis den 3:e, hvad fönstret angår, och den 4:e böra uppmärksammas. I tornmuren bör åtminstone några I sockelstenar här ocb der insättas, eller i alla fall en undermurning ske.
För öfrigt är det triumfbågen och en östligare korbåge, som förnämligast behöfva vidgöras, En skyddande cementbehandling, möjligen i förbindelse med delvis skifferbeläggning, torde här göra tillfyllest.
Äfven fönsterhvalfven mot norr, såväl korets ena som midtpartiets tvänne yttre, behöfva ej allenast skyddande betäckning, utan ock något tillrättabringande af nedskridna hvalfstenar.
Dessa skyddande åtgärder torde utsträckas till midtpartiets inre hvalfkappor, hvilka ännu begripligt tyda på den ursprungliga anordningen med dertill hörande fyra fria bärpelare.
En del växter med vidt utgrenade rötter bortskaffas.
En glanspunkt vid denna ruin är obestridligen den präktiga södra hufvudportalen, hvilken nu mot kyrkan igenmurad äfven från andra sidan är ganska svåråtkomlig. Det omgifvande vapenhuset, hvartill enskild man lär innehafva nyttjanderätten, är nämligen i höjden afdeladt med ett bjelklag, som hindrar en samlande öfverblick, Man finner eljes här de ursprungliga formerna i ovanlig grad bibehållna med undantag dock af de fyra kolonnerna.
Ett återställande af dessa vore i hög grad önskligt och nuturligtvis derjämte vapenhusets utrymmande jämte portöppningens frigörande.
Det senare medför nödvändigheten af att återställa det försvunna hvalfvet mot kyrkans inre.
Den höjdskilnad, som förefinnes emellan kyrkans n. v. botten och vapenhusets, föranleder någon bortgräfning af jord i midtpartiet.
Slutligen torde böra anmärkas det obehöriga användandet at sydöstra utsprångets murtrappa till dufslag.

Sankt Drotten.
I fåll denna ruin blefve något mera frigjord från störande omgifningar, skulle den helt visst te sig såsom en bland de mest pittoreska i Visby.
Förfallet är emellertid här — med undantag af tornet som ju helt upp till taklisten står upprätt — dess värre synnerligen långt avanceradt, så att det faller sig gauska brydsamt att komma till något resultat med afseende på hvad som bör göras för den vidare förstörelsens hämmande.
Det vill synas som om väsendtligen blott en tämligen omfattande Cementeringsbehandling här vore det lämpligaste att nu föreslå. Och kanbända att derjämte ett igenfyllande med murverk af raset på korets södra sida borde komma i fråga; det senare emedan härtill finnes stenmaterial på stället och kostnaden således blefve jämförelsevis lindrig. Det igenmurade hvalfvet till tornrummet öppnas.
Det kan väl blott vara en mening om att detta sistnämda bör ske. Emellertid torde dermed nödvändigt böra följa en förbättring af tornmuren närmast öfver detta hvalf.
Att äfven afstängningarne mot kapellet, & södra sidan, böra borttagas är väl gitvet.
Detta såväl som torurummet begagnas nu såsom privata förvaringsrum och bådadera äro väl i allmänhet föga tillgängliga för besökande,
Åt kapellsidan är en tämligen vacker portal, hvilken dock i likhet med alla andra dylika bar förlorat sina kolonner.
Kepellets ytterport (mot söder) är svårt ruinerad; dess vestra mur är likaledes mycket bristfällig.
Den synnerligen illa skadade — ja nästan till oformliga massor förvandlade lilla porten å södra sidan om koret företer visserligen ganska ringa af igenkännelig arkitektonisk form, men detta lilla torde dock förtjena ett särskildt skydd. På ena sidan upptill finnes nämligen något af de rikt ornerade hvarfgördlarne ännu i behåll och här kunde en plåthuf at några få gvadratalnars vidd göra en önskad tjenst.
Äfven kyrkans inre har mycket af intresse både i anordning och detalj, som förtjenar att togan vara på och på lämpligt sätt skyddas.
Men, som ofvan sagdt, här är, på det hela taget, frågan om åtgärder att föreslå synnerligen brydsam, På grund af omständigheterua nödgas jag derför nu inskränka mig till en generel och tämligen på hött tilltagen uppskattning af behöfligt reparationsanslag, antagande, att detta, förhållandevis till de i föregående utlåtanden behandlade arbeten, böra utgöra omkr. 2 000 kronor.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 April 1884
N:r 28.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *