å ångaren Gotland ägde nyligen rum på dess resa härifrån. En passagerare, en finsk professor, meddelar härom följande:
Inemot midnattstid yppades under tämligen stark sjögång ett hotfullt tillbud till eldsvåda i en akterhytt. Lågan,som uppsteg från en soffa vid hufvudgärden, var redan omkring 3/4 aln hög och 3 finger bred, då den lyckligtvis observerades af mig, som rusade till och äfven lyckades dämpa elden, hvarifrån jag undslapp med förskräckelsen och ett något brandskadadt finger. Elden hade löskommit derigenom, att en passagerare somnat från ljuset, som nedfallit på andra sidan om kommoden och antändt nämda hufvudgärd. Några minuter till och elden hade tagit öfverhand samt vållat måhanda fartygets och alla derpå befintliga lefvandes undergång.
Tillbudet, hvflket förekoms genom den resandes rådighet, var såsom synes af ganska allvarlig natur. Sådant kan för framtiden förebyggas genom anbringandet af fastsittande s. k. balansljusstakar, i hvilka ljuset utan fara kan brinna alldeles ned. Att sådana icke redan anskaffats på alla våra båtar, kan icke annat än väcka undran.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Augusti 1885
N:r 69.