Södra Gotland 14 Sept. 1885.
Väderlekens
växlingar äro mångahanda; ihållande regn, vindstilla, kylig luft och storm byta om nästan hvarje dag, vackert väder ha vi sällan: I natt har en vestsydvestlig, orkanlik storm rasat härstädes, som dock när detta skrifves något. aftagit i bäftighet, Att den späda rågbrodden under sådana förbållanden ej trifves särdeles väl, behöfver knappast sägas; också är den i allmänhet klen, hyartill äfven sädesmaskens härjande verkningar på många ställen i icke ringa mån bidraga. Laudtmännen vänta på blidare luft och vackrare väderlek, hvilket äfven i hög grad behöfs, om den (rågbrodden) skall få önskad framgång. En och annan har ännu ej slutat inbergningen af kornet, ty bergningstiden har varit svår.
Strömmingsfisket
har fortfarande varit klent i våra trakter. Vid Herta fiskläge i Burs socken fångades för några dagar sedan af ett båtlag på en natt ej mindre än 700 valar s. k. lekströmming, hvilken ilandfördes i tre båtar, som deraf blefvo drygt lastade. Torskfisket har äfven varit litet gifvande på senare tiden.
I lifsfara
på sjön var häromdagen en dräng i tjänst hos hemmansägaren Oskar Hansson, St. Sindarfve i. Hamra socken, då han var stadd på färd mot hemmet från torskfiske. Försegelspriet sprang nämligen ur och då drängen, som satt vid rodret, gick fram i båten för att åter isätta detsamma, lotvade båten i vind och lade bi på andra sidan med en sådan häftighet, att den kantrade, hvarvid karlen kom i vattnet och ifrån båten; med stor möda lyekades det Honom dock att åter få tag i densamma och, då den ånyo af sjön vräktes ikringy, inkomma deri och med tillbjelp af en segelmast, som han fått fatt uti och lagt tvärs öfver båten, hålla balansen, så att den ej ånyo kantrade, till dess att en aunan fiskare, som var i närheten och såg den nödstäldes belägenhet, hann änlända till stället och hbjelpa honom, så att han fick ösa båten läns och åter fortsätta sin så ofrivilligt afbrutna resa.
Fartygsstrandningar.
I söndagsnatt strandade utanför Heligholm i Vamlingbo norske skonerten »Kjaek», kapten Nilsen, lastad med oljekakor. Etter några timmars lossning, kom skonerten af grund och fortsatte resan. Fartyget var oskadadt.
I måndags kl. 11 f.m. strandade på grundet »Fiygaren» utanför Sundre engelske ångfartyget »Inverleitb», fördt af kapten Jobling och hemma i Leith i England, kommande från Grangemouth och destinerad till Kronstadt med last af stenkol. Från sagda tid tillionsdags kl. 10 f.m. stod fartyget på grund; hvarunder utkastades öfver 6,000 tunnor stenkol.
Neptunsbolagets ångare Belos ankom i tigdag kl. 6 f.m, till strandningsstället men kunde ingenting uträtta, I onsdags kl. 1/210 f.m. blef vattnet (som törut varit ganska lågt) högre, hvarefter ångaren omedelbart dref af grund. Den emellan Inverleith och Belos liggande nya och oförsökta. trossen, kom vid detta tillfälle att fastna i Inverleiths propeller, hvilket hade till följd att dykare måste afsåga den dyrbara kabeln, hvilken lär kostat 2,000 kronor. Sedan fartyget blef flott, inbogserades det af Belos till Burgsvik. Ångarén, som stod på sandbotten och i fint väder, bade icke tagit några anmärkningsvärda skador. Det är att märka att det icke fullt tre år gamla fartyget, oaktadt sin korta tillvaro, varit på grund två gånger förr, hvadan alltså denn& är den tredje. Nu äro kustborna fullt sysselsatta med upptagning at: stenkol och då det är gynnande väderlek, kan man räkna 30 båtar, deribland 1 jakt, på strandningsstället. Kolen bergas möt femtio procent.
Goodtemplarfest.
Då jag häromdagen med ångbåt anlände till Klintehamn, erfor jag att ett stor goodtemplarmöte der var anordnadt. Den i Hemse nybildade goodtemplarföreningen hade dit anländt och bidrog med sång. Sången ledd-af en skicklig föreståndare klingade friskt och rent i den stilla qvällen. Folkskolärare Stengård höll ett längre föredrag, hvari han på ett anslående sätt framstälde dryckenskapens följder samt nyttan af nykterbeten. Det var glädjefullt att se de många, som förr varit eländiga och i trasor höljda, nu snygga och ordentliga.
Fem sälhundar
dödades i förra veckan af en yngling från Sundre. Utanför »udden> (belägen mellan flis och refviken) är en mycket besökt vistelse ort för sälhundar och då det är solvarmt, ligger en sälhund nästan på hvarje sten. På en stor sten, benämd »mälsten>, kan man ofta få se 4 till 5 stycken.
Kastellet i Sundre.
Efter det jag förat något omuvämt den förmodade underjor diska gång, som troddes leda från kyrkan till kastellet och tvärtom, kan jag nu meddela, det undersökningar i dessa dagar gjorts, mén till intet resultat. Man trodde sig verkligen hafvå funnit den omtalade gången, men i och med detsamma påträffades åter fast jord och grus.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 September 1885
N:r 75.