ordnadt af Slite mnykterhetsförening, hölls i baptistförsamlingens ganska rymliga och vackra kapell å Slite söndagen 22 Nov. Mötet började kl. 6 e. m. och var talrikt besökt, hvilket vittnar om art denna vigtiga sek omfattas med intresse af många personer på platsen, som ock i trakten derowkring. Predikanten på platsen, br Vessman, inledde mötet med en kort betraktelse öfver Jesu ord: Hvilken som törstar, han komme till mig och dricke. Det framhöll\’s att bvarje menniska alltid törstar efter något. Den opånyttfödda efter det, som tillbör denna verlden; Den vällostiga, äresjnka, och giriga menviskan uppoffrar hela sin förmåga, för att på alla möjliga sätt tillgodose sitt köttsliga sinne, Driukaren kan för den dåliga, för kropp och själ så rninerande varan, spiritnosan, offra hela sitt lif, för att kunna tå dricka ur den usla brann, hvars vatten berusar själen, gör kroppsoch själskrafter slöa, gör maunen hård mot bustra och barn och likgiltig för sitt och de sinag andliga och lekamliga väl.
Härefter uppträdde predikant K. A. Johansson från Visby med ett kort föredrag öfver dessa Herrens ord: Mitt folk gör en dubbel synd: Mig, som är en lefvande källa, öfvergifoa de och göra sig brunnar, ja, usla brunnar, ty de gifva intet vatten. Eiter några religiösa betraktelser öfver ämnet lemuade tal. några fakta, hvilka visade den skada och verkliga elände, som snperiet har med sig, Medicioalstyrelsen upplyser, att under åren 1830 —1870 utgjorde dödsfallens antal i vårt land, orsakade at rus 2,072, således 52 i medeltal för hvarje år. Det är att märka, att denna summa är endast de fall, som af läkare på lagenlig väg blifvit undersökta oah konstaterade. Och siffran mångdubblar dessa olyckliges antal, då man tänker på de fall, der död under rusigt tillstånd inträffat i följd af olyckshändelser. Statistiska centralbyrån meddelar oss, att under de fem åren (1871—1875) utgjorde medeltalet af sådana dödsfall för hvarje år 2,816, Lägges härtill de många sjelfmord, som under och till följd af rus begås, se vi nog, att vi hafva att göra med en fiende af allra värsta slag. 28 procent af sjelfmordsfallen (upplyser dr Huss) ha haft rus och rusdrycker såsom lagligen styrkt grundersak. Under år 1877 uppgick sjelfmördarnes antal till 430, således 113 drinkare som slntade sitt olycklga lif på detta hemska sätt. Blicka, härjämte in i de under vissa årstider fylda fängelserna, de slagsmål, bedrägerier, hemliga och uppenbara, de många i fattigdom och skriande nöd stadda familjerna, stå viinför höjden af elände, hvars djup ingen mer än den allseende Guden tillfyllest känner. Skada blott, att denna fiende, som åstadkommer så mycket ondt och tarfvar så stora summor, skall hafva funnit fast fot i vårt kära fädernesland, byllas, försvaras och underhållas af höga och låga, lärda och olärda, fattige och rike, De mäktige rikta sig medels denne på de fattiga och denna i flesta fall tungt arbetande befolkning. Vi få dock icke uppgifva hoppet att få denne förhärjaren och röfvaren på flykten. Talaren anförde en sanfärdig händelse, hvilken hände för några år sedan under hans verksamhet i det nordliga Norrland. Då graföl firades, hade allmogen der för sed att undfängna gästerna med endast bröd och bränvin. Man satte sig omkring det med flere sorter uppdukade brödoch bränvinsbordet, åt och drack till dess mången förlorat sin sans, Vid ett dylikt graföl fick en person plikta med lifvet. Han dricker till dess han somnar vid bordet, då han af sina mera sansade supbröder bäres till granngården, hvarest han efter några timmar dör drinkarens förskräckliga död. — Efter föredragets slut kom en af mötesdeltagarne att framställa en fråga, huruvida någon, 8edan de nu hört något af det elände och verkliga förluster, som superiet har med sig, kunde framstå och visa några fördelar af att supa, men det vardt en allmän tystnad. Pred. Olsson från Hejnum uppläste Jeremias 85, uttalande några one ord till nykternetsvännerna. En af talarne påminde det kända förhållandet hurusom f. o. m. 1 Okt. detta år en ny utskänknings- och minuteriogslag för sprituosa trädt i kraft, hvilken lag tyckes sätta en dämma för superiet. Det angenäma och för nykterhetsaken varmt intresserade mötet afslöts med uppläsande af ett tänkspråk och bön af pred. Lindblad från Småland. Nykterhetssaken har omfattats med intresse på denna vackra hamnplats, och man kan säga, att Slite i detta hänseende står såsom ett mönster i jämförelse med de öfriga hamnplatserna på ön.
Mötesdeltagarne.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 December 1885
N:r 97.