Slite 4 Dec.
Den inre hamnen på Slite
ter sig nu ganska vacker, sedd från den närbelägna höjden Solklint, genom den skog af skeppsmaster, som der framskymta, och går man närmare, har man nöjet att få räkna ända till öfver 20 större och mindre fartyg, hvaraf 18 tillhöra platsen — och det är rätt vackert så. Vid der befiatliga varfvet arbetas med en liflighet, som ger ett ganska godt intryck i dessa eljes dåliga tider.
Planteringsgille
har varit på tal att inrätta här; sannolikt har lifaktigheten bärtill uppkommit genom den storartade, till 3,000 kronor uppgående parkanläggning; som gjorts af handlanden Nyström och hvilken i en snar framtid kommer att förläva platsen ett prydligt utseende, synnerligast för de från sjön till inre hamnen kommande, Måtte nu blott af ord och föresatser blifva handling, ty ett vidsträckt fält ligger öppet för ett sådant gilles verksamhet.
En literär nyhet
är jag i tillfälle att först nu berätta. Det lila pigga och verksamma i ett föregående bref omnämda »Ugglesällskapet» har tagit sig före att utgifva en tidning med det anspråkslösa namnet »Ugglelåt». Tiduingen, som afskrifves af 17 flitige händer, utkommer med ett nummer i veckan och har till redaktris »ugglemamma> sjelf, en ung fröken. Titelvig netten är en uggla, hvarunder läses som motto: »Enighet ger styrka». Illustrationerna insaränka sig till en devis öfver hvarje kröuvika af omväxlande utseende. Utom krönika innehåller tidningen åtskilliga godoitar på vers ocu prosa såsom humoristiska poem, korta berättelser, följetong, scharader, logogryter, rebus, breflåda, gåtor, tänkespråk m. m. Syftemålet är »att värmare förena medlemmarne i »Uggleorden» med hvarandra, att öfva och skärpa tanken, att bereda någon lörströelse o. s. v. samt slutligen att genom prenumerationsmedlen sättas i stånd att verka för välgörande ändamål. Då härtill kommer, att sällskapet en och annan gång bjuder oss på musikalisk drama i ska soaréer, skänkande oss mycken njutning och vinnande odeladt bifall, är ej underligt om de af oss »kråkor» äro högt uppburna.
Med anledning af att ett nytt folkskolehus, det andra i socknen, för någon tid sedan afsynades, torde förtjena att nämnas några ord om
Skolväsendet i Othem.
På kyrkostämma för omkring fyra år sedan fattades på initiativ af ett par framatående män på Slite det för en jämförelsevis liten törsamlivg vackra besluter, att tvänne folkskolehus skulle byggas. Beslutet rörande det ena på Siite föranleddes af, att det gam!a arsågs i bristfälligt skick. — På hösten 1881 var detta gamla ersatt af det nya, som reser sig på en liten höjd, från hvilken det gamla vackert presenterar sig, synnerligen från hamnens retd. Skoltomten. med ett ganska ansenligt ytinnehåll skänktes af grosshandlare Bactér och är nu på kommunens bekostna: både planerad och planterad. Det ardra, betäget invid församlingens kyrka, är, som nämåt, uu äfven färdigt. Båda bygnaderna äro, hvar och en, törsedda med tvänne lärosalar, samlingsrum för barnen och b-qväma bostadsram för lärarepersonalen — allt i tidsenligt, beqvämt och ganska komfortsbelt skick, — Hela kostnaden belöper sig till den lilla nätta summan 20,000 kronor. Att vid samma tid äfven bestämdes att höja lärarens på Slite lön till 900 kronor utom de vanliga naturaprestationerna, lärarens vid mindre skolan vid kyrkan vill 400 samt lärarinnans på Siite till 350 kronor, må ock nämnas, visande att kommunen i datta stycke fattat tidens berättigade krat för det uppväxande slägtets väl.
Stjernfallet 27 November
framkallade här som på andra ställen ruudt omkring vårt klot beundran eller förvåning hos de många, som nämde dags afton med uppåtriktade avsigten hade tillfälle att iakttava detta himmelens fyrverkeri. — Till de beskrifniogar deraf, som redan varit synliga i deuna tidaing, må läggas, att stjernfallens radiations- eller utgångspunkt var rakt öfver stjernan i Andromedas stjernbild, hvarifrån de alla syntes utgå, om strimmorna täuktes förlängda i begynnelseriktningen, att de närmast horiso..ten fallande längsta gnistorna i främre delen lyste med blåaktigt, men i den bakre med rödt ljus, vidare att de liksom utkastades stötvis med en halftjog i sänder.— Att fenomemet af okunnigt folk tyddes på många olika sätt, bevisas bös. deraf, att t. ex. en bonde, känd för att ej vilja vara en va lig sådan, med händerna hopknäpta påstod att verldens sista stund vore kommen; en gumma, tillfrågad af en illparig skolpojke om fenomenet, påstod att smittosam sjukdom skulle uppkomma, enär hvarje stjernfall bebådade en menviskas död o. s. v., då, pojken som ville spela lärd inför gumman, påstod det blott vara brännbara dunster. — »Dunster» sa gumman och tog sig mi-stänksamt om näsan. Rätta förklaringen af fenomenet är, som bekant, att söka i kometen Bielas märkvärdiga historia, som står att läsa i Björlings föredrag »Om kometerna» eller i Strömers »En färd genom verldsrymden» eller dylika arbeten. — Här torde blott böra anföras, att detta storartade stjernfall är att betrakta såsom ett prof på hvad som återstår af den nämde kometen, hvars 6—7-åriga bana varit beräknad i snart 100 år, och som sista gången han syntes vi sade sig genom solens inflytunde tudelad, men år 1872, då han var beräknad att komma närmast jorder, lyste genom sn frånvaro eller rättare, såsom man vid närmare undersökning funnit, visade sig såvom det praktfullaste stjernfallsregn, som i århundraden varit skådadt, i hvilken form den nu åter snuddat vid vår planet. — Kometen synes nämligen nu icke blott tudelad, utan sönderdelad i otaliga stoftkorp, med minst 10 mils mellanrum, hvilka i jämnlöpande banor, som kometen ursprungligen befarit, vid beröring med luftkretsen på grund af sin hastiga fart antändas och uppbrinna såsom stjernfall, utan att nedfalla till jorden. Blott mera sällan äro de så stora, att de motstå friktiocen och nedfalla på jordytan i form af meteorstenar. — Redan nu är jag i tillfälle meddela, att ett storartadt
Räfskall i Boge
lär vara påtänkt att ske 4:de dag jul, om hvars resultat framtiden får utvisa.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 December 1885
N:r 98.