Enligt justitieministerns senast afgifna embetsberättelse utgjorde under år 1884 sammanlagda antalet af de i första instansen sakfälde personer i hela riket 51,770, ut visande en minskning sedan det näst föregående året af 2,070 personer, eller 4 proc. Denna minskuing i det hela sträckte sig likväl icke till de gröfre brotten, hvilka i någon mån ökades, utan gälde öfriga slags förbrytelser, synnerligast mot allmänna ordningsstadgar och författningar.
Vidkommande särskildt Gotland var hela antalet under år 1884 sakfälde derstädes 211, deraf för brott mot strafflagen 148 och för förbrytelser mot öfriga lagar, stadgar och författningar 63. Af de förstnämde dömdes 18 för gröfre brott, d. v.
s. sådana som medförde straffarbete eller afsättning från embete eller tjenst; 58 för ringare brott, för hvilka straffet var högre än böter till belopp af 100 kronor, och som ej kunnat hänföras till gröfre brott, samt 72 för förseelser, belagda med böter af 100 kr. eller mindre. Under året hade de gröfre brotten ökats med 2, hvaremot så väl de ringare brotten som förseelserna minskats, de förre med icke mindre än 47, men de senare med allenast 1. Minskningen i det hela utgjorde alltså 46, d. ä. inemot 24 proc.
Antalet sakfälde i förhållande till folkmängden framgår afefterföljande sammanställning, enligt hvilken mot 10,000 invånare svarade:
— — — — — — — på Gotland. i hela riket.
Sakfälda: för gröfre brott — 3,4 — 3,8
för ringare brott — 11,0 — 14,4
för förseelser — 13,6 — 52,4
Häraf visar sig alltså, att det relativa antalet af de för hvartdera slaget af förbrytelser sakfälde var på Gotland lägre än motsvarande riksmedeltal, och gäller detta i all synnerhet om autalet förseelser, hvilket uppgick till föga mer än en fjerdedel af hela rikets.
En högst väsentlig skilnad röjer sig härutinnan emellan landsbygden och staden. Vid hvardera af länets båda häradsrätter sakfäldes nämligen endast 8 personer på hvarje tiotusental af folkmängden, under det antalet vid Visby rådhusrätt uppgick ända till 169. Af de sistnämde utgjordes likväl största delen af sådana, som blifvit dömde för mindre förseelser, enär motsvarande siffra för öfrige i staden sakfälde stannade vid 74.
I. afseende på förbrytarnes kön finner man, att på hvarje hundratal sakfälde personer kommo å Gotland 93 män och 7 qvinnor, mot 96 män och 4 qvinnor i samtliga länen öfver hufvud.
Hvad beträffar de särskilda slagen af förbrytelser märkas, att af dem, som gjort sig skyldige till gröfre brott, dömdes 10 för stöld med eller utan inbrott, 2 för barnamod, 2 tör förgripelse mot embetsoch tjenstemän o. s. v. Bland dem, som begått ringare brott, sakfäldes 34 för misshandel och vållande till svår kroppsskada, 10 för smädliga yttranden och annan missfirmelse, 4 för snatteri, 3 för bedrägeri, o. s. v. Af de för förseelser sakfälda dömdes de fleste, eller ej mindre än 48, till ansvar för fylleri.
Bland öfverträdelser af särskilda ordningsstadgar samt författningar, som röra rikets allmänna hushållning, voro följande de talrikaste, nämligen förseelser mot föreskrifterna om rättegångsordning (22), ordningsstadgan för rikets städer (17), brand-, bygnads- eller helsovårdsstadgan (7) samt förordningen om försäljning af vin, öl och kaffe m. m. (5).
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Februari 1886
N:r 13.