i söndags med ångaren Visby deltogo en stort antal Visbybor och sig här uppehållande sommargäster. Då ångaren, som afgick bärifrån strax efter klockan 9 på morgonen, anlände till Vestergarnsholm, stego-ytterligare ett tiotal passagerare ombord, hvilka i segelbåt lade till vid ångaren. Vid framkomsten vid 11 tiden till Klinte mottogos lustfararne af en väldig menniskoskara, samlad på byggan. I Klinte gjordes omkring tre qvarts uppehåll Åtskilliga lemnade här ångaren för att stanna qvar hos vänner och bekanta eller för att på egen hand göra ströftåg inåt näjden. Massorna vid hamnen ökades alltjämt. Man väntade med otålighet på resans fortsättning, synnerligast som några hotande regnmoln i söder ej bådade godt. Äntligen gafs signal för ombordstigningen, då en mängd landtbor, som säkerligen ej mycket under: steg 150 personer, rusads ombord, hvarvid trängseln å ångaren vardt ganska be svärlig. Inom kort kom också en strid regnskur, för hvilken alla sökte skydd, men man stod som i ett skrufstäd fastklämd på stället. — Snart upphörde dock regnet och solen blickads åter fram, hvarvid lifvet ombord vardt rörli gare. Kursen sattes nu på Lilla Karlsö, kring hvars östra och södra stränder ångaren gick så nära som möjligt för att öns egendomliga bergpartier skulle kunna betraktas af lustfararne. Efter en timmes färd strax före kl. ett kastades aukar i Nordenhamn, der flere båtar voro till mö tes för landsättning af passagerarne. Land stigningen var fullbordad efter en timmes tid, och nu vardt det ett rörligt lif bland bergsskrefvorna på ön. Här och der syntes grupper lägrade kring matsäckskorgar; en del började genast klättra upp på de branta, stundom halsbrytande klippstyckena. Från öns högsta plats tedde sig en härlig, storartad anblick. I vester syates det vida hafvet utbreda sig, på hvars yta en mängd seglare guvgade, så långt ögats synvidd nådde; åt motsatta sidan visade »storlandet» sina konturer; i fonden framträdde »lillön» med sin säregna bergbildning. Emellertid måste återtåget till stranden snart företagas, då signalpipans varvande ljud lät höra sig för första gången. Det vardt nu ett ifrigt klättrande och löpande utför gångstigarne i solbaddet för att hinna ned till hamnen. Man skyndade derpå i bogseringsbåtarne, som lyckligt och väl förde alla ombord. »Visby» lemnade derpå hamnen styrande nordvest och nord om »lillön», så att äfveu dess sidor nu fingo beskådas.
Vid 5-tiden på aftonen anlände ångaren åter till Klintehamn, der en stor menniskomassa äfven nu var samlad. Man steg nu åter i land och fick här se, huru en liflig dans tråddes på bryggan af bygdens ungdom. Efter att hafva ströfvat omkring en timme måste lustfararne från Visby åter gå ombord, och vid half 7tiden ångade »Visby» ut från hamnen.
Vid Vestergarn aflemnades den afdelning af resenärerna, som der slutit sig till lustfärden. Resan fortsattes derpå under angenämaste väder till Visby, dit ångaren anlände vid half 9-tiden.
Vid framtida lustresor torde böra tillses, att antalet passigerare bestämdt begränsas och företräde lemnas dem som på förhand anteckna sig. Ty behaget af en sådan resa ökas i väsentlig mån deraf, att de resande kunna röra sig ombord med något större frihet än sillen i en packad tunna. Den klagan åter, som sports öfver atl båten icke återvände på utsatt tid, återfaller helt och hållet på en del passagerare sjelfva, hvilka vid återfärden hade den artigheten att låta de andra vänta på sig utöfver den bestämda tiden.
Det intresse, som från allmänhetens sida visades denna lustfärd med dess pittoreska mål — Karlsön —, torde mana bolaget att ånyo ställa till med en dylik. Deltagare i söndagens utfärd hade infunnit sig ända från Vamlingbo på södra Gotland.
Gotlands Allehanda
Tisdagen 27 Juli 1886
N:r 60.