Sedan k. m:t anbefalt väg- och vattenbygnadsstyrelsen att föranstalta om undersökning för anläggande af jernväg dels från Hemse till Burgsvik och dels från Barlingbo till Fårösund och Slite, samt bemälde styrelse uppdragit åt kapten G. Morsing att nämda undersökning verkställa, så har under på: gående undersökning länsstyrelsen hos våg- och vattenbygnadsstyrelsen hemstält, att kapten M. måtte erhålla styrelsens upp: drag att närmare undersöka och alternativt i den blifvande planen upptaga en af komiterade, hvilka länets hushållningssällskap för jernvägsfrågans behandling tillsatt, föreslagen och af ortens husbållningsgillen samt husbållningssällskapets förvaltningsutskott förordad sträckning af linien från Krampebro till Furubjers med bibana från Grausne till Slite.
Då emellertid väg- och vattenbygnadsstyrelsen funnit sig sakna befogenhet att utan bemyndigande af k. m:t låta förrätta undersökning för jernvägsanläggning till Slite i någon annan riktning än den af schefenförgeneralstaben föreslagna, hvilken riktning styrelsen antagit vara just den, som blifvit af kapten M. utstakad, har länsstyrelsen hemstält det k. m:t täcktes meddela det bemyndigande, som erfordras för verkställande af den ifrågasatta undersökningen. Länsstyrelsen föreställer sig nämligen, att den nu senast föreslagna sträckningen af Slitelinien med utgångspunkt vid Grausne och hållplats vid Rings gård i södra kanten af mötesplatsen Ringshed skall anses ur militärisk synpunkt vara att föredraga, enär derigenom afståndet för trafiken från Krampebo och således från hela mellersta och södra Gotland till Slite såväl som till Rings hed skall blifva vid pass 2,5 kilometer kortare än enligt den af kapten M. utstakade linien. Härtill kommer att det nu föreslagna vestligare läget af linien Krampebo—Furubjers skulle, jämte det att afståndet äfven här förkortades, medföra flere andra fördelar, hvaribland den vigtigaste är att, genom station vid Grausne, jernvägen skulle komma den bördiga Lokrume socken jämte angränsande till godo, hvilka eljes deraf finge föga eller intet gagn.
I sammanuhang med det anförda tillåter sig länsstyrelsen att påpeka, hurusom den sista tidens erfarenhet å vissa enskilda jernvägar i rikets södra del lärer hafva ådagalagt, att en högst väsentlig besparing i såväl anläggnings- som driftkostnad kan vinnas genom användande af lättare rörlig materiel (ned ångmaskin anbragt å passagerarevagnar) samt deraf beroende lättare öfverbygnad å banan. Då sådant bygnadssätt funnits användbart inom orter med tätare befolkning och större välmåga, skulle detsamma måhända i än högre grad befinnas ändamålsenligt för den mycket svagt befolkade norra delen af Gotland.
Huruvida åter berörda bygnadssätt må anses tillfredsställande äfven i militäriskt hänseende är en fråga, hvaröfver k. m:ts befallningshafvande hemställer, att schefen för generalstaben måtte lemnas tillfälle att afgifva yttrande.
Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Augusti 1886
N:r 67.