Sanda, 25 Sept.
I en trakt sådan som vår, oberörd af den stora verldens stråkvägar, gifver hvarje den allraringaste omväxling i det hvardagliga anledning till litet prat. Så med följande: En lördags eftermiddag för kort tid sedan, då klockaren i Sanda infann sig i kyrkan för att se till att allt vore i behörigt skick för den kommande sabbaten, blef han inte litet öfverraskad af att finna en för honom obekant person haiva intagit predikstolen. (Det är att märka att kyrkdörrarne alltid på hvardagarne äro stängda). — Förhållandet anmäldes naturligtvis till kyrkoherden af den förbluffade klockaren, och efter med den obekanta, som förhöll sig tyst och stilla, austäld examen, befans han vara en något grubblande uvg man, bördig från V. socken. Han hade vid aftonringningen på fredagsqvällen praktiserat sig in i kyrkan och der tillbringat natten; vid altaret tycks han haft sitt hviloläger. På altarbordet stod en medhafd vinbutelj, som till en del var tömd, Sakristian hade han begagnat som kontor och der på medhafda papper tecknat åtskilliga hieroglyfer. Vid morgonringningen kl. 5 låg han troligen så försänkt i sömn på sin lugna plats, att han hvarkenu hörde de »tröga gångjern knarra» eller klockarefars manbaftiga steg, ej heller den starka klangen från tornets klocka.
Prestmöte och predikan.
Förl. torsdag hade medeltredingens prester sammanträde i Sanda hos kyrkoherden Uddin.
På e.m. kl. 5 uppträdde stiftets biskop i den rymliga kyrkan och höll med sin vanliga öfverlägsna talang för den talrika samlingen af åhörare ett läro- och trösterikt föredrag, som rörde sig om frågan: hvad är sanning. Största delen af åhörarne sågo och hörde biskopen för första gången och tycktes alla vara särdeleg belåtna.
Utdikningen af Fjälemyr
i Mästerby och kringliggande sanka marker, som låtit tala om sig en längre tid, tycks hafva afstannat. Skulle förslaget — ingeniör Steinmetz — gå igenom, så tror jag det blefve kanske för känbart för många. Kunde åter en förening åvägabringas, som rensade upp gamla kanalen och möjligen gjorde lite till, så kan man väl aldrig förneka nyttan deraf — och dertill tyckes de allra flesta syfta. Det säges att en person, framstående jordbrukare och särskildt bekant med jordbruksförhållandena här i trakten, skall hafva lofvat leda saken derhän.
Det i dessa dagar i fråga härom utsatta mötet har blifvit instäldt eller uppskjutet.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 September 1886
N:r 78.