Gotlands folkhögskola

började 15 Okt. sitt 11:te läsår, dervid alla styrelsens ledamöter voro församlade. Först hölls styrelsesammanträde, hvarvid till ordförande återvaldes landshöfdiog Poignant, till vice ordförande major O. Carlstedt samt till kassaförvaltare dr Sätervall. Åtskilliga frågor afgjordes derefter rörande skolans angelägenheter. Sedan:dessa varo undanstökade, förrättade skolans föreståndare upprop & 19 af styrelsen tilllärjungar antagna inträdessökande, af hvilka de fleste voro närvarande. Några anlände senare.
Efter uppropet skildrade dr Sätervall i ett föredrag våra allmännaste undervisningsanstalter: småskola, folkskola, fortsättningskola och högre folkskola, det mål de hade att fylla m. m. samt derefter den undervisning de allmänna läroverken voro afsedda att lemna och slutligen landtbruks-och yrkesskolornas uppgift och mål.
Häraf framgick sedan tydligt och klart folkhögskolans ändamål & ena sidan att lemna undervisning utöfver den för barn åt landtbefolkningens vuxne söner, Å andra sidan en mera praktisk sådan än den elementarläroverken äro afsedda att lemna, och detta än mer sedan i skolans andra kurs landtbruksundervisning tillkommit. Rörande undervisningsämnena betonades, att af modersmålet vi må lära oss i tal och skrift tydligt framställa våra tankar — utan fäderneärfda språkfel och utländskt lånegods, samt af den historiskt geografi ska undervisningen genom framställning af de store männens lefnad, karaktär och verk eggas att likna dem i upphöjda tänkesätt och framför allt till ädla handlingar. Stats- dch kommunalkunskaper böra öppna ögonen för de plikter, den enskilde har att uppfylla emot fosterland och mensklighet för att göra sig förtjent af de förmåner ett ordnadt samhälle förlänar. Kunskapen i de praktiska ämnena bör genom de färdigheter, den lemnar, ingifva oss aktning för arbetet och lust att gifva dem en mångsidig, nyttig och välsignelserik tillämpning. Naturvetenskaperna böra förskaffa oss klara föreställningar om tingen och bortrensa lögn, vidskepelse och bedrägeri, i det de oupphörligt hänvisa till den store mästaren, som uppenbarar sig i de eviga och oföränderliga lagar, han stiftat och efter hvilka han regerar vörlden och naturen.
Han sökte vidare visa, att kunskapen icke vilseleder, men väl okunnigheten, och svårast den, som använder vetandet blott såsom skylt, minnessak eller utvärtes polityr och trifves synnerligen väl i sällskap med lättja, högfärd och annat otyg, såsom afund, flärd, slöseri och dryckenskap.
Såsom det bästa värn mot detta angaf talaren en genom ökadt kunskapsbegär vunnen aktning för allt slags ärligt och redligt förvärf, förnöjsamhet och en orubblig föresats att i handel och vandel sträfva efter hvad rätt är.
Med iakttagande häraf trodde han ingen skulle kunna tillvita skolan att arbeta i en.skef riktning, ej heller eleverna att illa använda det lilla de hunne att inhämta.
Skolstyrelsens ordförande landshöfding Poignant förklarade derefter skolan öppnad för sitt 11:te verksamhetsår, samt yttrade derefter några ord till skolans lärare och lärjungar och önskade dem lycka och framgång i sina gemensamma sträfvanden i upplysningens tjenst.

Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Oktober 1886
N:r 84.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *