i Rute pastorat tjenstgjorde kontraktsprosten doktor Öfverberg såsom biträde samt konsistorienotarien Öfverberg såsom protokollsförare.
Bunge kyrka befans såväl in- som utvändigt vara i syonerligt godt och prydligt skick. Såsom för kyrkans ändamål främmande och således otillbörligt betecknades sockenmagasinets inrymmande i tornrummet. På hemställan af biskopen föreslog kyrkorådet, att nämda magasin inom hgst fem år skulle aflägsnas ur kyrkan samt att denna del af kyrkan skulle genom nytt golfs inläggande och borttagande af af skrankningen under läktaren försättas i ett värdigt skick. Detta förslag antogs af kyrkostämwan efter omröstning, som utföll med 547 ja (af åtta röstande) mot 327 nej (fyra röstande.) På uppmaning af biskopen beslöt stämman fortsättande af den omkring kyrkogården påbörjade träd: planteringen, som delvis med synbar framgång företagits. Kassa, arkiv och inventarier befunnos i full öfverensstämmelse med aflemnad redogörelse.
Vid inspektion af Bunge folkskola leddes förhöret dels af den vik. läraren och dels af biskopen. I trädgårdsskötsel å dertill vederbörligt afsöndradt jordland hade undervisning meddelats. Det anmäldes att någon undervisning i sång för innevarande termin ej ägt rum, enär den vik. läraren ej härtill vore kompetent och pågon annan undervisare ej kunnat anskaffas. Vid detta förbållande såsom rent tillfälligt fick bero.
Fleringe kyrka var i godt stånd. Kyrkogården ansågs behöfva delvis planeras och befrias från en del affall samt kyrkogårdsmuren lagas och jämnas. Dessa brister förklarade sig kyrkorådet efter hand vilja bota. Biskopen uppmanade till ihärdigt bemödande att trots den stenbundna marken hägna kyrkogården med träd, på grund hvaraf kyrkostämman beslöt, att trädplantering skulle företagas. Inventarier, kassa och arkiv öfverensstämde med lemnade uppgifter. Tvänne ljusstakar af jernbleck skulle öfverlemnas till Gotlands fornsal.
I Fleringe folkskola leddes förhören delvis af biskopen. Med anledning af att frånvaro från skolan utan anmälan och tillstånd ofta nog förekommit, anmodade biskopen pastorn och skolrådet att noga tillse, att en ändring häri inträdde. Någon undervisning i trädgårdsskötsel hade ej kunnat meddelas, emedan intet jordland förefunnes; något sådant kunde ej heller på något eå när lämpligt afstånd från skolan anskaffas i anseende till markens stenbundenhet. Pastors förslag att undervisning i trädplantering åtminstone kunde äga rum på så sätt, att barnen finge deltaga i planteringen omkring kyrkogården, gillades.
Rute kyrka befans såväl till det inre som yttre i godt stånd. Smärre brister Å reveteringen utvändigt, orsakade af regn och storm, ville kyrkorådet med första afbjelpa. Biskopen uppmanade till fortsät tande af redan påbörjad trädplantering omkring kyrkogården. Arkiv, kassa och inventarier voro i vederbörligt skick. På förslag af, biskopen beslöts att i Gotlands fornsal deponera ett gammalt krusifix. Ett par prydliga och värdefulla messingsljusstakar, en messingsljuskrona och ett timglas skulle reparoras, hvarefter kronan skulle uppsättas å lämplig plats och timglaset å predikstolen. Inhysandet af sockenmagasinet i tornrummet skulle enligt stämmans beslut upphöra inom högst fem år samt nytt golf å denna del af kyrkan inläggas och afskrankningen vid läktaren borttagas. Biskopen påvisade derjämte den vinst, som med hänseende till kyrkans utseende och värdiga hållning skulle ernås, om läktaren från sin nuvarande något framskjutna plats något tillbakaflyttades i tornrummet, men villa han låta församlingen sjelf afgöra, om och när så kunde ske.
Ministerialböckerna voro förda med ordning och noggranhet samt alla församlingarnes räkenskap och skolkassor i behörigt skick.
Vid besök i Rute folkskola deltog biskopen sjelf i ledningen af förhören. Ett jordland för undervisning i trädgårdsskötsel förefans men var såsom aflägset liggande ej lämpligt. Läraren uppmanades att, detta oaktadt, bedriva nadervisningen på bästa möjliga sätt.
Följande dag förrättades högmässogudstjenst af församlingarnes pastor, hvarefter biskopen trädde inför altaret och talade öfver Davids psalm 46. Sedan biskopen förrättat förhör med den senast konfirmerede nattvardsungdomen, afslöt han gudstjensten i vanlig ordning.
I sin redogörelse framhöll pastor, att de offentliga gudstjensterna voro rätt talrikt besökta. De voro så ordnade, att hvar tredje söndag under den varmare årstiden en af de tre församlingarne turvis vore utan gudstjenst; under den kallare årstiden hölls gudstjenst hvarje söndag i moderförsamlingen och hvarannan söndag i en af annexförsamlingarne. Dopet förrättades mestadels i kyrkan med undantag för den kallare årstiden ; inga odöpta barn hade förefunnits under pastors tjenstetid. Nattvardsgång ägde rum i alla kyrkorna; åt sjukliogar och åldersstigna utdelades nattvarden emellanåt i hemmen. Sockenbiblioteket i Bunge begagnades flitigt; ett för de båda andra församlingarne gemensamt bibliotek användes deremot föga. Mot det sedliga tillståndet fannes nog mången allvarlig anmärkning att göra; dock kunde pastor vitsorda, att svårare ossålighet tillhörde undantagen. Öfverflöd i bruket af spritdrycker förekom nu epdast sällsynt. Några kyrkliga partier och söadriogar hade hitintills ej på allvarsammare sätt förekommit.
Mot anordningen af gudstjensterna hade församlingarne och biskopen intet att anmärka. Att församliogarne bevarats från slitningar i andligt afseende, framhöll bi skopen såsom en anledning till synnerlig glädje och tacksamhet, hvarjämte han tillönskade församlingen att detta för framtiden äfven måtte bli förhållandet. Biskopen förklarade sig ej kunna annat än godkänna de af pastorn anförda hindren för hållande af kommunionförhör och bibelförklaringar, nämligen = församlingarnes antal (3), de långa afstånden mellan kyrkorna, de många ämbetsresorna och de trägna göromålen i öfrigt. Hvad anginge kommunionförhören, hvilka icke dess mindre voro i kyrkolagen påbjudna och som enligt biskopens åsigt nu borde äga formen af samtal, förklarade sig dock pastor vilja tillse, huruvida han icke för framtiden skulle, åtminatoso en eller annan gång, kunna anställa sådana. Biskopen uppmanade församlingarne att genom årliga anslag vårda sig om sina sockenbibliotek, dervid framhållande gagnet och vigten af inhämtande jämväl af verldsliga kunskaper ; bäst vore att hvarje församling hade sitt särskildta bibliotek. Med hänseende till det sedliga tillståndet uttalade biskopen sin övskan att hvad han redan varit i tillfälle tala till församlingsmedlemmarne måtte af dem omsättas i lifvet samt der bära frukt i all godhet, rättfärdighet och sanning. — Någon anmärkning angående det inbördes förhållandet mellan pastor, församlingarne, klockarne och skollärarne framstäldes ej; ej heller mot prestgårdens häfd.
Gotlands Allehanda
Mandagen 25 Oktober 1886
N:r 86.