Hemse, 31 Dec.
Missionsmötet
i Hemse 3:dje och 4:de dag jul var besökt af mycket folk, hvartill det goda slädföret i hög grad bidrog. Första dagen predikade på f.m. predikanterna Elfgren och Elfström samt på e.m. predikanterna Bolin, Jacobson och Ahlquist.
Medan det stora mötet pågick i stora salen, hade ombuden kl. 3 samlats i lilla salen till enskild öfverläggning, som räckte till kl. 7 på qvällen.
Andra dagen var eder meddelare ej närvarande. Anmärkningsvärdt är huru många bäckar små kunna göra en stor å. Missionssparbössorna, som tömts 2:dra dag jul och hvilka medel anvåndes för yttre mission, inbringade, jag tror, nära 500 kr. på den korta tid de varit i verksamhet. Mötet utmärkte sig för stillhet, lugn och reda i alla förhandlingar.
Decemberstämman
hade i år många ärenden. Bland dessa var förslaget att bilda kreaturförsäkringsbolag tillsammans med södra brandstodsföreningen under en styrelse, Förslaget, förut afslaget af k. m:ts befallningshafvande, afslogs äfven af stämmorna i Rone, Hemse, Hafdhem. Likaså telefofonförslaget.
Jagten
nu före jul har varit både flitigt anlitad och lönande. Men att en hel mängd åtal för öfverträdelse af förbud komma med efterräkningar, är ju gifvet, då ingenting annat hjelper. Äfven rapphönsen hafva fått dyrt plikta för jagtifvern.
Guldrupe, 31 Dec.
Telefonfrågan.
Decemberkommunalstämman var ovanligt talrikt besökt i och för afgörandet af frågan om telefoninrättningen inom kommunen, Genast vid frågans framställande erbjödo sig flere att enskildt erlägga samtliga kommunens kostnader för detta behjertansvärda företag; dock mot en ringa afgitt för hvarje samtal. Någre ville antaga detta förslag, Andre önskad)>, att kostnaden för företaget skulle erläggas af hela socknen gemensamt, hvarigenom också telefonen mera direkt blefve kommunens egendom, Etter skedd röstning vunno de senare så mycket hellre, som enskild person iklädde sig, att ersätta kommunen halfva kostnaden, Alla voro hushållningssällskapet tacksamma för den väckta frågan, och uttalade en hvar den önskan, att företaget måtte blifva verklighet, om ej öfver hela ön, åtminstone i de omkring Visby belägna socknarne.
Burs, 31 Dec.
Slädväg och skogsaffärer.
Ja, nu ha vi slut på jul igen och kanske för mången äfven på »det fina brödet». Hvad som dock tyckes räcka till in på det nya året är det präktiga föret, hvilket för de landtmän, som hafva skogskörslor m. m., är ganska välkommet. På tal om skog, så ha här och i grannsocknarne redan flere skogsauktioner hållits. På en af dessa, der både »rubb och stubb» såldes, blef skogen rätt bra betald.
Den 29 sistl. hölls här årets sista ordinerie kyrko- och kommmunalstämma. Vid den förre valdes helt och hållet.
Telefonledning
öfver Gotland. Denna fråga rönte här ingen framgång. Men »hvad stort sker, det ske, tyst», så äfven här. Törhända att förslaget än får hvila några år för att så mycket raskare framträda, då tiden är inne, d. ä. då allmänheten lärt sig inse nyttan af en sådan inrättning.
Ändtligen ha vi tått vice pastor på platsen och må brefskrifvaren med en gammal man härstädes instämma och säga: »det var en god julgåfva det.»
Barlingbo, 31 Dec.
Telefonförslaget
fill härstädes, då stämmans ledamöter ansågo, att inrättandet af en telefonstation inom komriunen icke komme att medföra så stor nyttar att denna kunde under närvarande förhållanden uppväga den kostnad, som deraf skulle blifva en följd.
Hamra, 30 Dec.
Passupp för kråkorna!
Igår hände det sig, då någre arbetare, vIro sysselsatta med sprängning i en brunn vid Linhatte i Hamra, att de under middagsrasten qvarglömde sitt dynamitförråd, liggande på ett ställe i närheten af brunnen. Då de åter kommo ut och skulle börja arbeta, varseblefvo de en kråka, som flög bort med någonting i ??bbet. Ingen af dem kunde urskilja hvad det var, men då de sedermera kommo att se till sitt dynamitförråd, funno de, till sin stora förvåniog, sex patroner vara försvunna. Kråkorna hade nämligen påträffat dynamiten och, troligen i tanke att deraf göra sig en smaklig måltid, bortfört en del af densamma. — På ett annat ställe voro för någon tid sedan några personer sysselsatta med slagt, hvarvid två större knifvar helt plötsligt försvunno. Man hade begagnat dem ute å gården och der ??ade man naturligtvis efter dem men utan resultat.
När man sedan, några dagar derefter, af någon anledning kom att klättra upp på ladugårdstaket, påträffades knifvarne derstädes alldeles oskadda. Troligen voro de något härda för de stackars kråkorna att »hacka på».
Gotlands Allehanda
Måndagen 3 Januari 1887
N:r 1.