Öppen sjöfart norrut i Februari. Detta säregna fall har i år verkligen inträffat. Det har nämligen lyckats ångaren Östanå I, kapten G. A. Drougge, att framtränga ända till -Spillersboda, två mil hitom Norrtelje, skrifves från Stockholm. För skärgårdsbor, i synnerhet för dem, svm äro boende å öarne, hvilka innevarande vinter haft många svårigheter att öfvervinna för att komma till fast land, enär isen varit sådan, att den »hvarken »burit eller brustit», är denna kommunikation mycket välkommen.
— Sjöfarten på Hamburg är genom svåra ismassor för segelfartyg af trä besvärlig eller omöjlig.
— Fregatten Star of England om 1,544 ton, bygd i Thomastewn i Norra Amerika och tillhörig hr K. M. Bergman i Stockholm, har, enligt underrättelse från London af den 16 dennes, på resa från Pensacola till Belfast med trälast, strandat på nordöstra kusten af Irland.
— Den i San Fransisco utkommande tidningen The Morning Call innehåller en utförlig skildring af ett amerikanskt fartygs skeppsbrott, hvilken torde vara af särskildt intresse, då vid olyckstillfället flere svenskar omkommo, bland dem en sjöman Stephanus Isacson från bohusländska skärgården, hvilkens öfverlefvaude broder Wilhelm först bragte underrättelse om den sorgliga olyckan.
Skeppet, hvars namn var Harvey Miles, kapten J. L. Crawford, hade afseglat från Seattle den 12 December, lastadt med kol och destineradt till San Fransisco. Två dagar senare råkade fartyget ut för en frisk sydostlig vind, som efter hand tilltog allt mer i styrks; seglen söndersletos cch måste tagas in, och snart stod fartyget under vatten. Skeppet kunde icke längre lyda rodret och låg snart med ena relingen under vattnet. Masten måste kapas. Kaptenen, som ické kunde simma, tog jämte några matroser sin tillflykt till den enda: båt, som ännu fans i behåll. Snart kantrade den dock, och ett ögonvittne såg den drifva med kölen upp; keptenen och två man hängde fast dervid och sökte styra båten. De qvarvarande om bord, elfya till antalet, klängde sig fast vid styrbords sida af akterhuset. På eftermiddagen började fartyget sjunka med bogen förut; 4 man hakade sig fast vid ett stycke af akterhusets däck, som flöt löst; på ett annat stycke hade 5 man räddat sig. Den sjette hade dött. Vinden blåste skarpt och sjön gick så hög, att flotten ofta stod under vatten. En bark kom i sigte den 17, men de nödstälde kunde ej göra sig cbserverade. Två dagar senare kastade sig en matros i ett anfall af sipnesförvirrivg öfver bord och drunknade. Slutligen upptogos de af fartyget Ma jestic från San Francisco, kapten Berryman:
De skandinaviske sjömän, som vid olyckstillfället tjenade ombord på Harvey Miles, voro — att döma af namnen — följande: Karl Lindberg, Fredrik Peterson, John Anderason, Stefanus och Wilbelm Isacson (den senare räddad), John Hansen, Alexander Wahlgren (räddad) Gustaf Abrshamson och Peter Johason.
Skeppet Harvey Miles, som bygdes år 1876, på O\’Briens varf i Thomaston, hade 2,077 reg.-tons netto drägtighet och hade kostat 125,000 dollar. Det har på denna korta tid gjort sig sorgligt bekant för flere olyckor. Då det i December 1876 låg i Beanfort River med 6,000 balar bomull, destineradt till Liverpool, utbröt eld, som släcktes derigenom att fartyget fyldes med vatten. Unader en annan resa till Newyork förlorade det under storm alla segel och masterna och fick sidorna skadade. I Maj 1882 på en annan resa från Liverpool till Newyork, stötte det 50 eng. sjömil från Kap Clearhop mot engelska barken Etta, som sjönk. Miles skadades svårt och måste återvända till hamn för att reparera. På den följande resan råkade den åter nt för storm, förlorade masterna och måste änuu en gång reparera. På så sätt fördröjdes framkomsten till Newyork ett helt år, och kostnaderna, som dervid uppstodo, voro större, än hvad fartyget ursprungligen kostat.
— Fregattskeppet Föreningen, hemmahörande i Hernösand och fördt af kapten N. Sjölander, som 5 deunes dockades\’i Cardiff, med en läcka af 26 tum i timmen, har haft en högst äfveutyrlig resa, hvarom skrifves till Handelstidningen från Cardiff:
Skeppet lemnade Cardiff 27 Jan. med kollast för Montevideo, och efter att ha legat på redden till 30 Jan. för motvind, gick detsamma sagde dag till ejös med sydlig vind och lemnade lotsen vid Hartland Point; vinden hade då dragit sig på SSV, ökande i styrka och med tilltagande hög sjö. Följande dag kastade vindea rundt på ONO med krabt brytande sjö, till följd hvaraf skeppet arbetade mycket svårt, och upptäcktes snart derefter, att detsamma sprungit läck; pumparne mapnades genast, och länsade då fartyget men läckan tilltog, och pumpade förande dagen hela vakten utan att erhålla läns midshipspumpen. Vinden hade då något mojnat, men drog sig åter på SV t. 8, och 2 Febr. började det blåsa en orkan från SSV med ökad svår sjö, till följd hvaraf äfven skeppets läcka tilltog, tills detsamma 3 Februari befans göra 38 tum i timmen och ingen läns kunde erhållas. Följande morgon gick besättningen, då nästan utarbetad genom beständig pumpning, akterut och fordrade af kaptenen att nödhamn skulle sökas, då vattnet oaktadt all pumpning likväl steg i fartyget och detsamma syntes hafva gifvit sig betydligt, hvarjämte drefvet i laskerna had? arbetat sig ut. Kapten Sjölander, som nästan hela tiden varit på däck och uppmuntrat folket, hvilket äfven utan knot arbetade så länge dess krafter tålde, beslöt då, för räddning af det hela, att om möjligt söka Bristolkanalen. Det blåste då sydvestlig storm med regntjocka, pumparne gingo oupphörligt och den ena sjön efter den andra bröt öfver det nu genom läckan djupt i vat:net liggande fartyget, men genom kaptenens påpasslighet, så väl som besättningens villighet, lyckades det efter strängt arbete att uppnå Bristol-kanalen, och tredags morgon kom Lundy fyr i sigte, då bogserbåt erhölls samt lots vid Bull point. Lördagen 5 Febr. kastades ankar på Cardiffs redd och erhölls folk från land att aflösa den utmattade besättningen vid pumparne, och samma dag dockades skeppet i Cardiff för lossning aflast och reparations vidtagande.
Gotlands Allehanda
Måndagen 21 Februari 1887
N:r 15.