med Visby stads- och landsförsamlingar igår var ganska talrikt besökt och räckte i närmare två timmar.
På grund af en hemställan från läroverkets rektor om undanrödjande af den olägenhet, som uppkomme derigenom att solskenet genom kyrkans södra fönster under gudstjensterna mycket besvärade läroverkets lärjungar, hade kyrkorådet uppdragit åt pastorsämbetet att utreda och väcka förslag i frågan. Pastorsämbetet hade i sitt yttrande till kyrkorådet framhållit, att solskenet ofta verkat besvärande ej allenast för presterna vid altaret och predikstolen utan äfvem för dem, som sitta i köpmanskoret och & den plats, som är bestämd för skolans lärjungar. Kostnäden för inköpande och uppsättande af gardiner å det fönster, hvarigenom solen lyste på skolplatserna, hade beräknats till omkring 65 kronor.
Kyrkorådet hemstälde nu om ett anslag af sistnämda summa i och för sagda ändamål.
Öfverläggningen i frågan öppnades af öfverstelöjtnant Ihre, som framhöll att flere fönster i kyrkan fuones, genom hvilka solen verkade besvärande på de kyrkobesökande hvarför han ansåge gardiner behöfliga för alla dessa fönster.
ordföranden biskop v. Schéele upplyste att skälen, hvarför gardiner ej föreslagits till flere fönster, vore dels af estetisk natur, enär dylika fönsterbetäckningar alltid vore mycket fula och vavprydande i templen, och dels emedan, om de ej alltid komme att uppdragas efter gudstjensterna, fukt då komme att spridas i kyrkan. Kyrkorådet hade derjämte an sett att, då en- mindre reparation af kyrkan nu förestode, några andra förslag i sådant afseende än de oundgängligt nödvändiga ej nu borde framställas.
kamrer Melin påpekade att på flere ställen såsom i köpmanskoret och i en del gångar vore solen ofta odräglig att fördraga.
Stämman anslog de begärda 65 kronorna till gardiner för det ofvannämda fönstret.
— Från kyrkorådet föredrogs förslag, att församlingarne skulle hos domkapitlet anhålla, att domkapitlet måtte göra hemställan till k. m:t om att kristendomsförhören i ottesångsgudstjensternas ställe måtte få ersättas af andra allmänna uppbyggelsestunder på tid och sätt, som domkapitlet kunde finna lämpligt bestämma.
Biskopen framhöll, att förhören, oaktadt de varit pålysta, ej varit besökta. Det hade legat församlingarnes presterskap om hjertat att dessa förhör ej skulle se ut att vara något, som de ej voro. I sjelfva verket hade de redan varit afskaffade.
Som bekant hade de nu fått en annan form, som för församlingsborna ej synts vara. okär.
Stämman biföll rådets förslag.
— Kyrkostämman biföll vidare kyrkorådets hemställan, att skriftermålen till de nattvardsgångar, som hållas på söndag, hvarannan gång måtte äga rum på lördag, sedan biskopen framhållit att för en del personer det kunde vara tröttande att en söndag vistas i kyrkan från klockan nio, då skriftesmål hölls. Det tillhörde domkapitlet enligt förordningen att bestämma om denna ändring.
— Väckt förslag att införa de kyrkliga annonserna i tidningen Gotlänningen afslogs. Stämman uppdrog åt kyrkorådet att offentliggöra dessa kungörelser såsom rådet funne för församlingarne lämpligast.
— Revisorerna af kyrkans räkenskap och förvaltning hade föreslagit, att för framtiden i inkomst- och utgiftsstaten årligen bland presterskapets inkomster måtte upptagas jämväl krono- och tertialtionden eller ock att de i staten nu intagna presterskapets inkomster derifrån måtte utgå.
Kyrkorådet yttrade i afgifven förklaring öfver förslaget, att staten ej vore en uppgift & presterskapets samtliga inkomster utan att denna jämlikt föreskrifterna i kyrkostämmoförordningen utgjorde ett förslag till inkomster och utgifter för kyrkans behof eller med andra ord en uppgift öfver de medel, som för kyrkliga behof borde af församlingarne uttaxeras, hvartill ej hörde hvad som utginge efter regleringen. Rådet yrkade på dessa grunder afslag å framställningen.
Ene revisorn lektor Höjer utvecklade närmare förslaget. Kamrer Melin och landskamrer Gardell förordade deremot kyrkorådets hemställan, som äfven godkändes af stämman.
Gotlands Allehanda
Fredagen 6 Maj 1887
N:r 36.