på Gotland togs i onsdags ett ytterligare steg, skrifves till Gotl. Allehanda.
I Burge i Levide hölls nämligen på eftermiddagen ett möte på derom förut utfärdad inbjudning, i syfte att söka vidtaga åtgärder för boskapsskötselns upphjelpande och särskildt för bildande af ett mejeribolag inom orten. Mötet, hvars förhandlingar leddes. af landshöfding Poignant, tog sin början vid 5-tiden. Till detsamma hade infunnit sig mellan 30—40 för frågans lösving intresserade personer. Landshöfdingen inledde förhandlingarne med ett kortare föredrag. Jordbruksstatistiken visade, sade han, att boskapsskötseln på Gotland drifves föga mer än till ortens eget behof. Af kreator och andra ladugårdsalster lemnar ön blott ettringa öfverskott till utförsel. Stundom erfares till och med brist för det egna behofvet. Under 5-årsperioden 1881—1885 har ock utförseln af nötkreatur nedgått för hvarje år och utgjort år 1881—742 st. 1882543 st. 1883—489 st. 1884—437 st.
1885—392 st.
Boskapsskötseln borde således upphjelpas. Eljes skulle äfven sjelfva åkerbruket gå under.
I fråga om hvilka åtgärder borde vid tagas för boskapsskötselns upphjelpande, vore länets jordbrukare, såvidt han kunnat inhämta, allmänt af den mening, att utan mejeribandteringens utveckling funnes ingen hjelp för boskapsskötseln, således ej häller för åkerbruket.
Af smör och ost är utförseln från Gotland jämförelsevis en obetydlighet. Från bolagsmejeriet i Visby såldes
år 1884 — 59,828 skålp. smör 26,603 skålp. ost
år 1880 — 48,586 skålp. smör 18, 200 skålp. ost
år 1886 — obekant
Antages smörtillverkningen vid detta mejeri i medeltal årligen uppgå till omkring 50,000 skålp., så kan mjölkåtgången för smörberedning beräknas till vid pass 200,000 kannor, utgörande mjölken af endast 400 kor, om man beräknar 500 kannor per ko.
Men Gotland föder för närvarande icke mindre än 16,000 kor; och detta antal kan, såsom af sakkunnig man visats, ökas med 16,000 kor utan att fodertillgången derför behöfver ökas. Ty gjorde man sig blott af med öfverflödiga dragare, så vunnes derigsnom ytterligare 16;000 »kofoder».
Ivkomsten af dessa nu förslösade 16,000 kofoder skulle utgöra minst 1,300,000 troligen 1,600,000 kronor årligen, motsvarande ungefär dubbla värdet at Gotlands hela utförsel af råg och korn, som kan beräknas bögst till 20,000 tunnor råg och 60,000 tunnor korn årligen.
M nga mejerier fordrades emellertid för att rätt tillgodogöra afkastningen af korna, äfven om deras antal icke ökas utöfver hvad det för närvarande utgör. Mjölken kunde ju icke med fördel transporteras lång väg; och skumning i hemmen vore föga lämplig. Den meningen hade ock gjort sig allt mera gällande, att hvarje mejeri bör omfatta blott ett mindre område, med tillslutning af om möjligt alla jordbrukare inom samma omräde. Vid sådan allmännare tillslutning behöfde ett mejeri, för att kunna bära sig, omfatta endast två eller tre af våra små socknar. Sträckte sig området vidare, så visade erfarenheten att de mera aflägset boende efterhand upphörde med mjölksändningen — och mejeriet ginge under af brist på mjölk.
Med tillämpning af dessa grundsatser hade af agronomen Kihlberg föreslagits anläggande af ett mejeri, afsedt för jordbrukare inom Levide, Gerum och en del af Fardhem. Inom detta område funnes antagligen redan inemot 400 kor. Å den utfärdade teckningslistan vore hittills 67 aktier tecknade, hvardera & 50 kronor, hvadan 33 aktier ännu fordrades för fulltecknande af aktiekapitalet 5,000 kronor.
Såsom ett praktiskt svar derå att de närvarande allmänt delade landshöfdingens tankar i frågan öfverlemnade herr Kihlberg nu en inbjudningslista till aktieteckning för bildande af Levide mejeriaktiebolag upptagande (sedan 1 tecknare vid tillfället tillkommit) 69 aktier, tecknade af 34 personer.
På grund af det steg till frågans lösning, som redan tagits och för hvars borgen och goda framgång både här och annorstädes inom ön man har att tacka de upplyste och fosterlandsälskande män och främst bland dem länets nuvarande höf: ding, som oegennyttigt till folkets verkliga väl med sällspord ifver och förmåga arbeta för modernäringens säkra och varaktiga höjande, beslöts att utse en interimsstyrelse som skulle vidare taga saken om händer. Till ledamöter utsågos herrar T. Hellerström, Burge, ordf., O. Båtelsson, Boxarfve, K. Norrby, Mallgårds, J. Johansson, Botes, och J. Jakobsson, Gardarfve, med F. Hägg, Hägvalds, till suppleant.
Styrelsen bemyndigades att draga försorg om aktieteckningens fullbordande, fastställelse af bolagsordaing, förvärfvande af tomt för mejeriet, kostnadsförslags upprättande m. m, samt att slutligen sammankalla aktietecknarne till stämma för vidare åtgärders vidtagande.
Härefter delgafs ett af Östergarn samt Rone redan antaget förslag till bolagsordning, som enhälligt antogs af aktietecknarne och underskrefs af interimsstyrelsen för att underställas k. m:ts stadfästelse.
Till plats för det blifvande mejeriet erbjöds och antogs mot en begärd köpeskilling af 100 kronor 1/2 tunnland jord, tillhörigt Skinnarfve gård i Levide, beläget strax vid s. k. Korsgatan till venster om vägen till Levide kyrka med god vattentillgång.
Sedan mejerifrågan sålunda i all endrägt blifvit tills vidare behandlad, tilllägger vår brefskrifvare, skildes man åt under den glada visshet att ett företag som detta, om det stödes af en allmän och enig samverkan inom det för verksamheten afsedda området, en ändamålsenlig och sparsam anordnivg af det lilla så väl som det stora samt slutligen och framför allt om ledningen kommer i goda och oegennyttiga händer, både kan och bör och skall bland jordbrukarne i kampen för tillvaron verka för allmänt och enskildt väl.
Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Juli 1887
N:r 60.