Våldet vid Södra porten 10 September förevar ånyo i dag men måste ytterligare uppskjulas, enär den skadade K. E. Johansson ej ännu är så återstäld att man kan bestämma om han för framtiden kommer att lida något men af våldet. Af målsägarens ombud inlemnades skriftlig fordran om ersättning med 2 kronor för dag Under don tid käranden varit oförmögen till arbete, 150 kronor för sveda och\”värk samt 1,000 krovors skadestånd, om han för framtiden finge men af våldet.
Krafmålet mellan hemmansägaren J. Pet tersson i Väte och urmakaren G. Forsberg angående det af den senare utlemnade, Pettersson tillhöriga uret, som denne dock ej bekommit, förevar i dag ånyo. Svarandens ombud styrkte med hr Forsbergs böcker att uret utlemnats, hvilket också intygades af två vittnen, urmakeriarbetarne Henrik Falk och Andreas Norrby, af hvilka den förre gett detutlemnas åt en 15 till 16-årig dränggosse. Käranden å sin sida framdrog som vittnen hemmansägaren Johan Henrikson, Gullarfve i Väte och ogifta Anna Friström, hvilka vid besök hos Forsberg tillsamman med Pettersson vid olika tillfällen hört Forsberg säga att han lemnat uret till pastor Kahls bud hvarjämte Fridström hört honom säga att det skett utan sedel, som ban annars plägade affordra, men som herr Forsberg ej ansåg sig kunna göra, enär han ej kunde hysa misstroende mot pastor Kahl. — Målet öfverlemnades till rådhusrätten, hvavid käranden yrkade i ersättning för sitt ur 35 kronor samt 10 kr. för hvarje inställelsedagar i målet.
Gotlands Allehanda.
Måndagen 17 Oktober 1887.
N:r 83.