skri!ves till Stockholms Dagblad:
Den 24 Okt. vid middagstiden atseglade lotsförmannen I. N. Sundahl i Klintehamn, åtföljd af en man, med den numera i Klintehamn stationerade gamla Fårösundslotskuttern från Klintehamn till Stora Karlsö. Lasten bestod af björkved för fyrens räkning, något möbler m. m. till fyrmästaren och dennes familj. Vinden var god och laber, hvadan färden till ön fördröjdes till kl. 6 samma daga afton.
Sedan den omnämda familjen jämte något af de smärre sakerna blifvit ilandförda, måste kuttern, till följd af den tämligen hastigt utbrutna nordostliga stormen, försöka att komma ur hamnen, men vid utkryssningen i den svåra sjögången och mörkret — klockan var 9 på aftonen — nekade kuttern vända för refvet, som bildar den s. k. norderhamnen på Stora Karlsö och genast kastades ankaret, men innan kuttern hann att >se upp>, törnade den på refvet. Folket måste nu för de alltjämt öfverspolande brottsjöarne söka skydd i skansen, Denna fyldes dock delvis med vatten.
Olyckan märktes ej från fyrea förän följande dag den 25. Sjön, som snart nog vräkte upp båten på 2 fots vatten, var så svår att någon bergnivg af folket ej var tänkbar och ej heller kunde de på vraket rimligtvis vänta någon hjelp. En lång natt tillstundade åter för de stackars menniskorna på vraket, hvilka genomvåta och skälfvande af köld och hunger väntade hvarje ögonblick att vraket skulle vridas loss från refvet samt försvinna i djupet.
Veden hade strax blifvit dels utkastad för att lätta båten, dels bortspolad.
Förrän 26 kl. 1/27 på morgonen hade vinden ej bedarrat och förlossningens timme slog för de nödstälde, ty då kunde fyrpersonalen komma vraket så nära, att bergning blef möjlig. Kuttern, som var ämnad till kommunikationsbåt mellan Klintehamn och Stora Karlsö, hade svingat rundt flera slag på refvet och var naturligtvis vrak. Personerna hafva nu lyckligt och väl kommit till sina hem och sina anhöriga i Klintehamn. Hvad men de kunna erhålla af det långvariga vistandet, två nätter och en dag, på vraket, kan man ej veta. De äro dock jämförelsevis nu krya.
Gotlands Allehanda.
Fredagen 4 November 1887.
N:r 88.