År 1885, eller det senaste för hvilket uppgifter föreligga, afledo på Gotland 866 personer, d. ä. 1,64 proc. af folkmängden, hvilket efter vanligheten är lägre än för riket i dess helhet (1,78 proc.) och jämväl understiger motsvarande siffra för de flesta öfriga län. Dock torde kunna sägas, att förhållandet icke var fullt så gynsamt som under flere föregående år att döma af efterföljande beräkningar, enligt hvilka mot hvarje hundratal invånare svarade nedanstående antal döde:
Hvad Visby stad särskildt beträffar, har dess dödlighetssiffra i allmänhet öfverstigit länets, ehuru oftast lägre än medeltalet för rikets städer öfver hufvud. Sålunda uppgick dödlighetsprocenten för Visby under 1885 till 1,83, medan den för samtliga städer visade 2,01.
Hela antalet döde på Gotland under sistnämda år fördelar sig efter kön och civilstånd på följande sätt:
Vidkommande de aflidnes ålder befianeg, att i första lefnadsåret äfledo 121 barn, d. ä. 11 proc. af de lefvande födde, hvilket nära öfverensstämmer med förkållandet inom riket i dess helhet. Å andra sidan förekommo deremot 280, eller 32 proc. af samtlige aflidne, hvilka upphunnit 70 år eller en ännu högre ålder, och af dessa hade 127 till och med öfverskridit 80 år.
Hvad beträffar årstiden för dödsfallen sättes för vårt land såsom allmän regel, att dödligheten är störst under vintern eller mot våren och minst under sommaren. För Gotland föll under i fråga varande år det högsta antalet aflidne på Mars (122), hvarefter det gradvis sjönk till Juli (52) och sedermera återigen steg mot årets slut. I medeltal afledo i hvarje månad 72 personer.
Antalet döde i farsoter under 1885 uppgifves för Gotland till blott 43, deraf 29 barn. Relativt taget, eller i förhållande till folkmängden, är detta också ett synnerligen lågt tal, hvarför det öfverträffas af samtliga de andra länen, utan undantag. Bland farsoterna kräfde kikhosta och nervfeber de flesta offren, nämligen 14 hvardera. I öfrigt förekommo 9 dödsfall i diarré eller tarmkatarr, 4 i skarlakansfeber, 1 i difteri och 1 i barn: sängsfeber.
Våldsamma dödsfall (utan sjelfmord) inträffade under året till ett antal af 32, deraf 21 genom drunkning. Tre mord föröfvades, deraf 1 barnamord.
Sjelfmordens antal utgjorde endast 4 (1 man och 3 qvinnor) af hvilka 3 begingos genom hängning eller strypning och 1 genom skärande.
Gotlands Allehanda.
Måndagen 28 November 1887.
N:r 95.