Östra Gotland, 29 Nov.
Eldsvåda.
Vid tiotiden på f.m, idag utbröt eld i ett å öfre våningen beläget rum i Kräklingbo prertgård, hvilket tillkäunagafs med kyrkans klocka, hvarigenom mycket folk och de ändamålslösa handsprutorna kommo tillstädes. Med den på stället rikliga tillgången på vatten, jämte det modiga och raska släckningsarbetet — hvarvid ett par personer särskildt utmärkte sig — och oaktadt de alltför bristfälliga brandredskapen — på stället fans ingen sådan utom en stege — blef man efter en timme herre öfver elden, hvilken tros ha ledt sig från eldstaden i några vedbitar der bredvid och sedan genom en tapetbeklädd trävägg till loftet. Rummet och deri befintliga möbler, kläder och mycket böcker vardt eldens rof. Förlusten är ganska känbar, alldenstund lösegendomen icke var försäkrad.
Laga skiftet,
som här pågått i flere år i 2:a skifteslaget — — sydvestra delen af socknen — skall nu 11 December nå sitt efterlängtade slut. Det höres som de allra flesta af delägarne finna sig (i sitt öde) balåtne. Tillträdet skall ske nästa höst af de nya skiftena.
Mejeriet i Östergarn
tog sin början 21 dennes. Mjölkproduktionen ökas med hvarje dag. En och hvar af delägarne är, hvad det höres, högst belåten med det nya företaget, hvilket allt i allo är prisvärdt och ett godt föredöme, som visar att det gamla ordspråket håller stång: »enighet ger styrka.»
I Kräklingbo åter har icke något mejeri kommit till stånd, oaktadt vår patriotiske landshöfding med agronomen Kihlberg förlidne sommar var här och höll möte om ett sådant. Några och 40 aktier tecknades väl inom Kräklingbo, men dermed punkt. Ordspråket »brändt baron skyr elden har säkerligen i detta ämne sin falla tillämpning, ity att här för några år sedan var ett på aktier stäldt mejeribolag i verksamhet och gick till att börja med — så länge det ordentlig sköttes förstås — till allas belåtenhet, men gick till sist, i saknad af den kontroll, hvarigenom så många goda inrättningar i våra dagar förfela sitt mål, utför, till icke så liten förlust tör de det drabbade. Se der den antagliga orsaken hvarför vi i dag sakna det nu för tiden nödvändiga — ett mejeri.
Till sist en
Bockduell.
Två hornlösa lambockar, vädurar eller gumsar tillhörande olika ägare, kommo händelsevis att göra bekantskap en afton förliden vecka vid en gård Träske, utan att uppmärksammas af någon. Berserkaraseriet kom så öfver dem, att de samma afton anträffades ligga som elfvor uppå äng, så tysta och liflösa invid hvarandras sida.
Gotlands Allehanda.
Fredagen 2 December 1887.
N:r 96.