Såsom kändt torde vara har det af fullmäktige en gång pröfvade förslaget till ny plan för stadens framtida bebyggande af vittterhets- historie och antiqvitetsakademien infordrats för att tillse i hvad mån detta förslag kunde beröra statens här befintliga fornlemningar, särskildt stadsmuren, den förnämsta bland dem.
Akademien har dervid i vissa punkter icke ansett sig kunna godkänna förslaget, men i andra åter gillat de ändringar, som stadsfullmäktige vidtagit i bygnadsnämdens förslag.
I fråga om den del af stadsmuren, som sträcker sig mellan hörntornet och Strandporten anser akademien det vara önskligt om åtskilliga vester derom liggande tomter kunde inlösas och afrödjas, hvarigenom ett ännu större stycke af ringmuren åt sjösidan blefve frigjordt.
Mot en sådan dragning af korsgatan från Donners plats till stranden att någon del af det gamla Burmeisterska huset derigenom måste borttagas, protesterar akademien på det bestämdaste. Något sådant har icke heller, så vidt vi känna, varit meningen.
Förtjust är åter akademien nti förslaget att i en framtid inköpa ett större antal sammanhängande tomter utmed insidan af muren på Klinten.
Ett förslag af bygnadsnämden (underkändt af stadsfullmäktige) att utmed S:t Olofs ruin bilda en regelbunden gata, utmynnande på Strandgatan vid ingången till studentallén, finner icke heller akademiens gillande, då den nya gatan skulle komma att gå utöfver den ännu icke utgräfda delen af S:t Olofs kyrkoruin, hvilket icke vore bra. De f. d. hospitalstomter, hvilka öfvergått till kronan, böra, anser akad., helt visst, när lämplig tid kommer, afrödjas, på det att återstoden af den märkliga ruinen må kunna blottas.
I fråga om det framtida ordnandet af området utanför muren i norr, öster och söder om staden hafva två förslag upprättats, ett af stadsfullmäktige och ett af landshöfding Poignant. Akademien skänker företrädet åt det senare och finner i likhet med detta att lägenheten Grafvarne bör upptagas i stadsplanen såsom öppet, för planteringar afsedt område, att de ännu förekommande lemningarne af de forna grafvarne utanför stadsmuren ej böra rubbas, hvarigenom fästningsverkens ursprungliga plan skulle göras otydlig, att det från bygnader befriade området utmed muren bör göras bredare än hvad stadsf. föreslagit och att det icke må genomskäras af mot muren riktade tvärgator, samt att slutligen det ojämna området söder om staden, inom hvilket gömmas mursträckor hörande till Visborg, icke bör bebyggas.
Stadsfullmäktiges förslag upptager flere nya öppningar i stadsmuren, landshöfding Poignants två. Akademien kan icke finna Visby stads utveckling i nuvarande tid vara sådan att man kan tänka möjligheten af att många nya utfärdsvägar från staden till landet skola behöfvas. Särskildt vill akad. framhålla att den nya öppning, som i båda förslagen fins upptagen i södra mursträckan i Skeppargatans ända, icke kan skäligen anses behöflig, då en öppning i muren för några år sedan blifvit upptagen helt nära detta ställe (vid Magasinsgatan). Ur arkeologisk synpunkt kan den föreslagna portöppningen icke tillåtas, alldenstund den skulle upptagas inom Visborgs mur, ej den vanliga stadsmuren.
Akad. anser det vara ytterst betänkligt att vanställa muren och beröfva den dess ursprungliga karaktär genom upptagande af nya öppningar och anser akad. det på grund deraf vara nödigt att i den blifvande stadsplanen inga nya portöppningar medgifvas, utan att, derest en sådan framdeles skulle finnas oundgängligen nödig, särskild framställning i ärendet må göras för att underställas vederbörandes pröfning.
Å intetdera förslaget till stadsplan finnes utmärkt den plats, der det till minne af Visby borgarnes nederlag istriden mot konung Valdemar Atterdag resta stenkorset befinner sig. Akad. hemställer, att denna plats måtte utprickas och att den omgifvande marken må för alltid hållas som öppen plats.
Gotlands Allehanda
Fredagen 6 April 1888
N:r 28